ADHD och ADD

Få stöd av en psykolog om du har ADHD

En psykolog kan hjälpa dig med ADHD att skapa strukturer och rutiner som fungerar just för dig. ADHD kan göra det svårt att organisera sig, hålla ordning på uppgifter och hålla sig till en plan. En psykolog kan hjälpa dig att identifiera vilka områden som behöver förbättras och tillsammans kan ni utveckla strategier som passar dina unika behov. Det kan handla om hjälpmedel som att skapa enkla och effektiva system för att hålla koll på vardagens krav, hitta tekniker för att förbättra ditt fokus, eller lära sig att hantera tid på ett sätt som minskar stress och gör att du får saker gjorda.

Att leva med ADHD kan ibland göra det svårt att uttrycka sig klart och tydligt, eller att lyssna och förstå andras perspektiv. En psykolog kan hjälpa dig att utveckla bättre kommunikationsfärdigheter, både för att bli en bättre lyssnare och att hitta sätt att uttrycka dina egna tankar och känslor på ett mer strukturerat och förståeligt sätt. Bättre kommunikation kan leda till färre missförstånd och konflikter, både i arbetslivet och i privata relationer.

När det gäller relationer, både personliga och professionella, kan en psykolog hjälpa dig att förstå hur ADHD påverkar dina interaktioner med andra. Du kan få hjälp att identifiera mönster i ditt beteende som kan skapa problem, och utveckla strategier för att förbättra dina relationer. Detta kan innebära att arbeta med att bygga upp ditt självförtroende, lära dig att sätta och hålla gränser, och utveckla mer effektiva sätt att hantera konflikter. Genom att förstå dina egna styrkor och svagheter kan du bättre navigera i sociala situationer och bygga starkare, mer meningsfulla relationer.

Att som vuxen leva med ADHD innebär att du kan behöva hantera utmaningar och en psykolog kan ge dig de verktyg du behöver föra att förbättra dina relationer och känna dig mer självsäker och kompetent i vardagen. Tillsammans kan vi hitta de metoder som fungerar bäst för dig och att arbeta mot att nå dina mål på ett sätt som känns hållbart och meningsfullt.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder, vilket på svenska översätts till uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. Det är en neurobiologiskt betingad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis debuterar under barndomen, men symptomen kan fortsätta in i vuxen ålder.

De tre huvudsakliga kategorierna av ADHD-symtom inkluderar:

1. Uppmärksamhetsproblem: Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten på specifika uppgifter eller aktiviteter, vilket kan leda till slarvighet och ouppmärksamhet på detaljer. Personer med ADHD kan också vara lätt distraherade och glömska vardagliga saker.

2. Hyperaktivitet: Ökad rastlöshet och impulsivitet kan manifestera sig genom överdriven pratsamhet, oförmåga att sitta stilla, svårigheter att vänta på sin tur, och impulsivt beteende utan att tänka på konsekvenserna.

3. Impulsivitet: Snabba beslut utan att överväga konsekvenserna, svårigheter med självkontroll och impulsiva handlingar är vanliga. Det kan också vara svårt att avvakta sin tur eller att hålla tillbaka kommentarer.

Det finns olika underkategorier av ADHD beroende på vilka symtom som är mest framträdande hos en individ. Dessa inkluderar ADHD med övervägande uppmärksamhetsproblem, ADHD med övervägande hyperaktivitet/impulsivitet, och ADHD av blandad typ där både uppmärksamhets- och hyperaktivitetssymtom är framträdande.

ADHD kan påverka olika områden i livet, inklusive skola, arbete och sociala relationer. Behandling för ADHD kan inkludera olika former av psykosocial intervention, exempelvis kognitiv beteendeterapi och utbildning för att utveckla coping-strategier. Medicinsk behandling med läkemedel, såsom stimulantia eller icke-stimulerande medel, kan också övervägas beroende på individuella behov och svårighetsgraden av symptomen. En viktig del av behandlingen är att skräddarsy den för varje individ med hänsyn till deras specifika utmaningar och styrkor.

ADHD, tre huvudsakliga varianter

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) diagnostiseras vanligtvis med hjälp av kriterier från diagnosmanualerna DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition) och ICD-10 (International Classification of Diseases, Tenth Edition). Det finns tre huvudsakliga former av ADHD, och diagnoskriterierna kan variera något beroende på vilken presentation som är mest framträdande. De tre formerna är:

ADHD av inattentiv typ

ADHD av inattentiv typ, även kallad ADHD-I eller tidigare ADD (Attention Deficit Disorder), är en form av ADHD där den huvudsakliga problematiken är ouppmärksamhet snarare än hyperaktivitet och impulsivitet. Om du har denna typ av ADHD har du sannolikt svårigheter att fokusera och upprätthålla uppmärksamhet på uppgifter, vilket kan påverka det dagliga livet och prestationer i skola eller arbete. Kanske kan du ofta verka drömmande eller frånvarande. Vid utredning är det lättare att problemen missas eftersom du inte uppvisar de mer synliga hyperaktiva eller impulsiva symptomen. För diagnos beaktas följande kriterier:

• Uppmärksamhetsproblem är dominerande.

• Minst följande symptom måste vara närvarande i minst sex månader, och de bör vara ovanligt utvecklade för individen:

  1. Oförmåga att bibehålla uppmärksamheten på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete eller andra aktiviteter.

  2. Svårigheter med att bibehålla uppmärksamheten i uppgifter eller lekar.

  3. Synliga brister i organisering av uppgifter och aktiviteter.

  4. Undviker eller ogillar uppgifter som kräver långvarig mental ansträngning.

  5. Lätt distraherad av yttre stimuli.

  6. Glömmer ofta vardagliga uppgifter.
     
     

ADHD av övervägande hyperaktivitet/impulsivitet

ADHD av övervägande hyperaktivitet/impulsivitet, även kallad ADHD-HI, är en form av ADHD där de mest framträdande symptomen är hyperaktivitet och impulsivitet snarare än ouppmärksamhet. Om du har denna typ av ADHD kan du ha svårt att sitta stilla, agerar ofta utan att tänka och kan ha svårt att kontrollera dina impulser. Du kan också ha svårigheter att följa regler och instruktioner, vilket kan leda till problem i skolan, på arbetet eller i sociala sammanhang. Ditt beteende kan bli utmattande, både för dig själv och för dem i din omgivning. För diagnos beaktas följande kriterier:

• Hyperaktivitet och impulsivitet är dominerande.

• Minst följande symptom måste vara närvarande i minst sex månader, och de bör vara ovanligt utvecklade för individen:

  1. Oförmåga att sitta stilla i situationer där det förväntas.

  2. Oförmåga att vänta på sin tur.

  3. Tendens att avbryta eller störa andra.

  4. Svårigheter med att hantera impulsivitet.
     
     

ADHD av blandad typ

• Både uppmärksamhetsproblem och hyperaktivitet/impulsivitet är framträdande.

• Minst sex symptom från varje grupp måste vara närvarande i minst sex månader.
  
  

För att ställa diagnosen ADHD krävs också att symptomen orsakar signifikanta problem eller försämring i sociala, akademiska eller yrkesmässiga funktioner, och att de inte enbart beror på andra psykiatriska eller medicinska tillstånd. ADHD är en heterogen störning och att symtomen kan variera betydligt från person till person. En noggrann diagnostisk utvärdering, inklusive kliniska intervjuer och beteendebeskrivningar från olika miljöer, är nödvändig för att fastställa en korrekt diagnos.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar individens neurologiska och psykiatriska funktioner. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en övergripande term som inkluderar olika tillstånd där både neurologiska och psykiatriska faktorer spelar en roll. Dessa funktionsnedsättningar kan påverka kognitiva och sociala förmågor, och de inkluderar exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd, dyslexi och dyspraxi. Människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar få hjälp av en psykolog för att hantera sina utmaningar och förbättra sin livskvalitet.

ADHD och ”hyperfokus”

"Hyperfokus" är ett tillstånd där en person blir intensivt och nästan tvångsmässigt engagerad i en specifik aktivitet eller uppgift, till den grad att de kan förlora känslan för tid och omgivningen. Detta tillstånd kan ofta ses i samband med neuropsykiatriska tillstånd, särskilt ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder).

Hos personer med ADHD kan hyperfokus framstå som en paradoxal motvikt till de svårigheter med uppmärksamhet och koncentration som annars kännetecknar tillståndet. Medan man kan ha svårt att upprätthålla uppmärksamheten på vardagliga eller mindre intressanta uppgifter, kan man istället uppleva en intensiv förmåga att fokusera på aktiviteter som man finner särskilt engagerande eller belönande.

Hyperfokus kan ha både positiva och negativa effekter. Å ena sidan kan det möjliggöra att en person blir mycket produktiv och kreativ inom ett visst område. Å andra sidan kan det leda till att andra viktiga uppgifter och ansvar försummas, eller att personen blir utmattad av det intensiva fokuset.

Hyperfokus är dock inte enbart är kopplat till ADHD. Det kan också förekomma hos personer med andra neuropsykiatriska diagnoser eller hos personer utan någon diagnos, särskilt i situationer där de är djupt engagerade eller intresserade av något.

Både män och kvinnor kan få diagnosen ADHD

Tidigare trodde man att ADHD primärt var en störning som drabbade pojkar, eftersom de oftare uppvisar hyperaktiva och impulsiva beteenden. Flickor med ADHD har dock ofta en annorlunda presentation, där de kan visa mer inåtvända symtom, som dagdrömmande, slarvighet och svårigheter med organisation. ADHD påverkar både män och kvinnor, men det har funnits en tendens att ADHD ofta diagnostiseras tidigare hos pojkar än hos flickor. 

Det har blivit alltmer erkänt att ADHD kan se olika ut hos olika individer, oavsett kön. Det är viktigt att vara medveten om att flickor och kvinnor också kan få diagnosen ADHD, och att diagnostiska kriterier och bedömningar bör ta hänsyn till de olika sätten som detta tillstånd kan manifesteras på. Om du misstänker att du eller någon annan har ADHD, är det bra att kontakta en legitimerad psykolog för en grundlig utvärdering och eventuell diagnos.

ADHD hos barn och ungdomar

ADHD debuterar vanligtvis under barndomen. Hur ADHD påverkar livet för barn och tonåringar kan variera betydligt beroende på svårighetsgraden av symtomen och individuella skillnader. Här är några generella sätt på vilka ADHD kan påverka livet för barn och tonåringar:

Uppmärksamhetsproblem:

• Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten under längre perioder.

• Lätt distraherade och har svårt att fokusera på uppgifter.

Hyperaktivitet:

• Överaktivitet och svårigheter att sitta still.

• Svårt att reglera impulsivitet, vilket kan leda till att barn agerar innan de tänker.

Organisations- och planeringsproblem:

• Svårigheter med att organisera och slutföra uppgifter.

• Utmaningar med tidsuppfattning och förmåga att planera framåt.

Sociala svårigheter:

• Svårigheter att läsa sociala signaler och anpassa sig till sociala normer.

• Kan ha svårt att skapa och behålla vänskapsrelationer.

Skolprestationer:

• Svårigheter med skolprestationer på grund av uppmärksamhetsbrist och organisatoriska utmaningar.

• Risk för underprestation och koncentrationssvårigheter under läxor och prov.

Självkänsla och emotionell hälsa:

• Upplevelser av frustration och misslyckande kan påverka självkänslan negativt.

• Ökad risk för ångest och depression, särskilt under tonåren.

Familjeffekter:

• Familjer kan uppleva stress och utmaningar i samband med att stödja ett barn med ADHD.

• Föräldrar kan känna sig överbelastade och osäkra på hur de bäst ska stödja sitt barn.

Behov av stöd och anpassningar:

• Barn och tonåringar med ADHD kan dra nytta av anpassningar och stöd i skolan, såsom extra tid vid prov eller strukturerade rutiner.

• Psykologiska interventioner, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) och föräldrastöd, kan vara en del av behandlingsplanen.

• En psykolog kan hjälpa till att hitta dessa strategier och verktyg.

Många individer med ADHD också uppvisar styrkor, som kreativitet och entusiasm. Tidig identifiering och en helhetsinriktad behandlingsplan kan vara avgörande för att stödja barn och tonåringar med ADHD och hjälpa dem att nå sin fulla potential. Individuella behov och erfarenheter varierar dock, och det är viktigt att anpassa stödet efter varje persons unika situation.

ADHD hos vuxna

Antalet vuxna som får diagnosen ADHD ökar stadigt, och många söker hjälp för att hantera symtom som impulsivitet, koncentrationssvårigheter och rastlöshet. Situationen för vuxna med ADHD skiljer sig på flera sätt från den för barn och ungdomar, då symtomen och utmaningarna kan förändras och utvecklas över tid.

Symtomens manifestation:

• Hos vuxna kan vissa av de hyperaktiva symtomen minska över tid, medan svårigheterna med uppmärksamhet och organisation fortsätter.

• Vuxna med ADHD kan uppleva inre rastlöshet snarare än den fysiska hyperaktiviteten som ofta ses hos barn.

Prestation i yrkeslivet:

• Utmaningar i skolan som ung kan övergå i svårigheter på arbetsplatsen för vuxna.

• Svårigheter med att organisera och slutföra uppgifter kan påverka yrkeslivet, och vuxna med ADHD kan ha svårt att behålla anställning eller klättra i karriären.

Självreglering och emotionell hälsa:

• Vuxna med ADHD kan ha fortsatta svårigheter med självreglering och emotionell hantering.

• Risken för ångest och depression kvarstår, och man kan möta utmaningar i relationer och vardagslivet.

Självmedvetenhet och coping-strategier:

• Vuxna har ofta en ökad självmedvetenhet om sina ADHD-symtom och kan utveckla egna coping-strategier för att hantera utmaningarna.

• Självreglering och användning av stödjande strategier kan vara avgörande för att hantera vardagen.

Diagnos och behandling:

• Många vuxna får inte sin ADHD-diagnos förrän senare i livet, då symtomen kan vara mindre framträdande eller förklädda som andra problem.

• Behandling för vuxna med ADHD kan omfatta kognitiv beteendeterapi (KBT) hos psykolog, medicinering och stöd för att utveckla praktiska färdigheter.

Självständighet och ansvar:

• Vuxna med ADHD måste ta ansvar för sin egen hälsa och välbefinnande, inklusive att organisera sin vardag och hantera sina behandlingsplaner.

• Självständighet i arbetslivet och personliga relationer blir centrala aspekter.

• En psykolog kan i terapi hjälpa dig som vuxen att hitta dessa strategier och verktyg.

Situationen för vuxna med ADHD kräver en anpassning till de specifika utmaningarna som uppstår i arbete, relationer och vardagslivet. Med rätt stöd och strategier från till exempel en psykolog kan de flesta vuxna med ADHD leva framgångsrika och tillfredsställande liv.

Fler vuxna lever med diagnosen ADHD

Antalet vuxna som lever med diagnosen ADHD ökar stadigt, vilket syns tydligt i den statistik Socialstyrelsen årligen publicerar om läkemedelsförskrivning för ADHD i Sverige. Socialstyrelsens rapporter visar också att ökningen av ADHD-diagnoser hos vuxna är större hos kvinnor än hos män.

• Mellan 2006 och 2023 har antalet vuxna (18-64 år) som tar ADHD-läkemedel ökat från 2,8% till 10,4% av befolkningen.

• Antalet ADHD-diagnoser hos vuxna har ökat med 137% mellan 2012 och 2022.

ADHD-diagnoser hos kvinnor ökar mest

Under de senaste åren har en tydlig trend visat sig: antalet diagnoser av ADHD hos vuxna kvinnor ökar i en betydligt snabbare takt jämfört med män. Men vad beror detta på? Flera faktorer samverkar troligen för att skapa denna ojämna bild:

• Ökad kunskap och medvetenhet: Tidigare missades ADHD hos flickor och kvinnor oftare, då symtomen hos dem kan skilja sig från hos pojkar och män. Flickor och kvinnor kan till exempel ha mer inåtvända symtom som oro, ångest och perfektionism, som inte alltid är lika tydliga som hyperaktivitet och impulsivitet. Idag har kunskapen och medvetenheten om ADHD ökat generellt, vilket leder till att fler kvinnor söker hjälp och blir utredda.

• Förbättrade diagnostiska verktyg: Nya diagnostiska kriterier har tagits fram som tar hänsyn till att ADHD kan yttra sig på olika sätt hos olika individer, inklusive kvinnor. Utvecklingen av mer sofistikerade diagnostiska verktyg bidrar också till att identifiera symtom som tidigare missades.

• Samhälleliga och kulturella faktorer: Kvinnor socialiseras ofta att vara tålmodiga, organiserade och ansvarsfulla, vilket kan leda till att de internaliserar sina symtom och inte söker hjälp. Samtidigt kan samhälleliga förväntningar och stigman kring ADHD skapa hinder för kvinnor att söka diagnos och få stöd.

• Hormonella faktorer: Studier har visat att hormonella förändringar under menstruationscykeln och klimakteriet kan påverka symtomen på ADHD hos kvinnor. Detta kan förvärra befintliga symtom eller leda till att nya symtom uppstår, vilket gör det svårare att hantera vardagen.

Det inte finns en enskild faktor som ensam förklarar ökningen av ADHD-diagnoser hos vuxna kvinnor. Det är troligen en kombination av faktorer som samverkar och skapar en komplex bild. Forskning pågår för att bättre förstå dessa komplexa samband och förbättra diagnos och behandling för ADHD hos vuxna kvinnor.

Att som vuxen kvinna leva med ADHD

Att leva med ADHD som vuxen kvinna kan innebära unika utmaningar och upplevelser som skiljer sig från mäns erfarenheter. Du kanske har fått din diagnos senare i livet, eftersom symtomen ofta misstas för stress, ångest eller depression. Detta kan ha lett till många år av oupptäckt ADHD och dess konsekvenser.

Kanske upplever du en stark inre rastlöshet och mental överbelastning snarare än den fysiska hyperaktiviteten som är vanligare hos män. Detta gör att dina symtom blir mindre uppenbara för andra, och många kvinnor med ADHD lär sig att maskera eller kompensera för sina svårigheter. Denna anpassning kan vara utmattande, eftersom den kan innebära att du ständigt försöker dölja dina svårigheter för att passa in. Det är vanligt att drivas till perfektionism i ett försök att kompensera, vilket leder till ökad stress och utmattning.

Kvinnor förväntas ofta balansera flera roller, såsom yrkesliv, hushåll och barnomsorg. ADHD kan göra det svårt att hantera dessa förväntningar, vilket kan skapa känslor av otillräcklighet och skuld. Du kanske märker att ADHD påverkar dina relationer genom impulsiva uttalanden, glömska eller svårigheter att lyssna aktivt, vilket kan leda till missförstånd och konflikter i nära relationer.

På arbetsplatsen kan tidshantering, organisering och uppmärksamhet vara utmanande, vilket påverkar din prestation och karriärutveckling. Samtidigt kan din kreativitet och förmåga att tänka utanför boxen vara stora tillgångar i många yrken. Långvariga upplevelser av att inte passa in eller uppfylla förväntningar kan i värsta fall påverka din självkänsla negativt.

Att hos en psykolog gå i terapi inriktad på ADHD kan vara ett sätt att finna nycklarna till att leva ett tillfredsställande och balanserat liv, där du kan omfamna både dina styrkor och svagheter. Genom att utveckla personliga strategier för tidshantering, organisering och stresshantering kan du bättre navigera de utmaningar som ADHD kan innebära.

ADHD kan skapa sociala svårigheter

Om du har ADHD kan sociala interaktioner ibland vara utmanande. Det kan vara svårt att lyssna noggrant, komma ihåg viktiga detaljer eller tolka sociala signaler, vilket kan leda till missförstånd eller konflikter. Rastlöshet, behov av aktivitet och impulsiva handlingar kan göra det svårt att delta i lugna aktiviteter och påverka relationer med vänner eller kollegor. Starka känslomässiga reaktioner och svårigheter att hantera konflikter kan ytterligare påverka självkänslan och bidra till ångest eller social oro.

En psykolog kan hjälpa dig att utveckla strategier för att tolka sociala signaler, hantera impulsivitet och förbättra interaktioner. Social färdighetsträning och stöd till närstående kan också ge bättre förståelse och bidra till mer fungerande relationer.

Att leva i en relation med ADHD

Ingen relation är den andra lik, men att leva med någon som har ADHD innebär ofta både kärlek och intensiva, unika utmaningar. Svårigheter med uppmärksamhet och fokus kan göra det svårt för personen med ADHD att lyssna eller engagera sig fullt i samtal, vilket ibland upplevs som känslokallt eller ointresse. Impulsivitet, utmaningar med organisation och planering samt snabba beslut kan skapa stress och frustration i vardagen, även i sexuella situationer.

Stämningssvängningar och känslomässiga överreaktioner kan göra den emotionella dynamiken svår att förutsäga, och glömska eller distraktion kan påverka praktiska uppgifter, vilket kräver extra ansträngning från båda parter.

Samtidigt kan ADHD bidra med positiva egenskaper: kreativitet, entusiasm, spontanitet, livlighet, snabb och flexibel tankeförmåga samt ofta stor känslighet och empati. Dessa kvaliteter kan berika relationen när de hanteras med förståelse och öppen kommunikation.

För att relationen ska fungera är kommunikation och ömsesidig förståelse centralt. En psykolog kan hjälpa er förstå de specifika ADHD-relaterade utmaningarna och erbjuda verktyg för kommunikation, tidsplanering och konflikthantering, så att ni kan hitta strategier som fungerar för er båda.

Socialstyrelsens nya riktlinjer för ADHD 2024

Socialstyrelsen har uppdaterat sina nationella riktlinjer för vård och stöd till personer med ADHD och autism. Nyheterna inkluderar tretton nya rekommendationer, med fokus på tidiga och individanpassade insatser istället för snabbutredningar som man konstaterar kan leda till fel behandling. Riktlinjerna betonar att utredningar för personer med komplexa behov ska prioriteras. Socialstyrelsen betonar fortsatt att insatser till både barn och vuxna bör ges så tidigt som möjligt när svårigheter uppstår, ofta redan före en neuropsykiatrisk utredning. Annars riskerar personerna annan problematik som depression, självskadebeteende, beroendeproblematik och i vissa fall livslångt utanförskap.

Anpassad behandling med KBT vid ADHD

En viktig del av behandlingen är att du får en ökad förståelse för hur ADHD påverkar just dig. När du bättre förstår dina svårigheter – till exempel kring uppmärksamhet, energi, känslor eller tidsuppfattning – blir det lättare att se vad som faktiskt är påverkbart och vad som kräver anpassning.

Standardiserad KBT behöver anpassas vid ADHD

KBT bygger ofta på att du arbetar aktivt med tydliga mål och provar nya sätt att göra saker i din vardag mellan sessionerna. Om du har ADHD kan svårigheter med uppmärksamhet, uthållighet eller minne göra detta mer utmanande. I en anpassad terapi tar psykologen därför hänsyn till din kognitiva profil, din energinivå och hur du faktiskt fungerar i din vardag.

Så görs terapi vid ADHD konkret och genomförbar

För att du ska kunna ta till dig och använda det ni arbetar med i terapin, används tydliga och praktiska metoder:

• Tydlig struktur och återkommande fokus: Terapin har ett tydligt upplägg där ni regelbundet återkommer till samma strategier så att de hinner sätta sig.

• Korta och konkreta steg: Uppgifter bryts ner så att de blir möjliga att genomföra, även när energi eller fokus varierar.

• Genomförande får fokus: Säkerställande av att du kan tillämpa förändringar i praktiken så att de inte stannar vid att vara teori.

• Stöd för planering och organisering: Du arbetar med verktyg för att planera, prioritera, hantera tidsuppfattning och komma igång.

• Extern struktur och visuellt stöd: Kalender, påminnelser, listor och visuella hjälpmedel används som hjälp att avlasta minnet.

• Anpassat tempo: Psykologen är uppmärksam på uttröttning och anpassar tempo, längd och pauser efter behov.

• Tydliga sammanfattningar: Viktiga delar repeteras både muntligt och skriftligt för att göra det lättare att komma ihåg och använda.

Få hjälp att komma igång och få saker gjorda

Många med ADHD beskriver att det svåraste inte är att veta vad som behöver göras, utan att faktiskt komma igång. I terapin arbetar du tillsammans med psykologen för att förstå vad som står i vägen – till exempel uppskjutande, överväldigande uppgifter eller distraktion – och hitta sätt som ofta fungerar för att komma igång, till exempel genom att skapa tydliga startpunkter, förenkla uppgifter eller arbeta i korta, avgränsade pass.

Verktyg för att hantera känslor och impulser

ADHD påverkar ofta även känsloreglering och impulskontroll. I terapin kan du arbeta med att känna igen tidiga signaler, skapa pauser och hitta sätt att agera mer medvetet i situationer där det annars går snabbt. Här kan metoder inspirerade av dialektisk beteendeterapi (DBT) vara en del av behandlingen, till exempel för att hantera starka känslor och minska impulsiva reaktioner.

Få hjälp i sociala situationer

Om du ibland upplever att samspelet med andra blir svårt, kan du tillsammans med psykologen utforska konkreta situationer. Det kan handla om att tydliggöra kommunikation, hantera missförstånd eller hitta sätt att navigera i relationer på ett sätt som fungerar bättre för dig.

Få hjälp att hantera krav och självkritik

Att leva med ADHD kan innebära erfarenheter av att ha kämpat i miljöer som inte varit anpassade. Det kan påverka självkänslan och leda till självkritik. I terapin arbetar du med att förstå dessa mönster och hitta ett mer hållbart sätt att förhålla dig till krav – både från omgivningen och från dig själv.

Hemuppgifter som en del av förändringen

En viktig del av behandlingen är att du provar det ni arbetar med i din egen vardag. Hemuppgifter är därför en central del av terapin. De anpassas så att de blir möjliga att genomföra och följs upp tillsammans med psykologen, så att du steg för steg kan bygga nya fungerande vanor.

Anpassad behandling vid samtidiga diagnoser

Om du också har till exempel ångest, depression eller sömnsvårigheter, behandlas dessa som en del av helheten. Eftersom ADHD kan påverka koncentration, uthållighet och planering anpassas behandlingen för att övningar och strategier ska bli möjliga att genomföra i vardagen. Det kan innebära kortare och tydligare hemuppgifter, visuella stöd, extra återkoppling och en stegvis plan för att öva nya färdigheter. På så sätt blir behandlingen mer träffsäker och relevant för just din situation, och du får stöd för både ADHD och andra utmaningar samtidigt. För att behandling ska fungera väl krävs ett helhetsperspektiv där terapin utformas utifrån dina unika förutsättningar och hur din ADHD påverkar din vardag.

Snabb tillgång till psykolog

Snabb tillgång till psykologisk behandling är viktigt, och Inemotion Psykologi i Upplands Väsby strävar efter att kunna erbjuda er en tid för privat terapi inom en rimlig tidsram. Dessutom kan ni hos oss få tillgång till ett obegränsat antal besök hos er psykolog, vilket ger dig möjlighet att få kontinuitet i  behandlingen för att uppnå de resultat ni önskar och behöver. 

Inemotion Psykologi är en privat psykologmottagning. Du som klient betalar själv för behandlingen vid besök hos en privat psykolog.

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?

Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Tveka inte att ta kontakt om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta, Sigtuna och Järfälla. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.