Psykologens tystnadsplikt

Det är viktigt att du kan prata öppet om dig själv

För en lyckad terapi och behandling hos en legitimerad psykolog är det viktigt att du kan tala öppet om dig själv. Det är ju dig det handlar om. Tystnadsplikten gör det möjligt att föra dessa samtal och det finns flera goda anledningar till att både psykolog och klient ska värna om tystnadsplikten:

• Säkerhet och förtroende: Tystnadsplikten är en viktig etisk princip inom psykologin som syftar till att skapa en säker och förtroendefull miljö för klienten. Genom att värna om tystnadsplikten kan klienten känna sig trygg att dela sina mest känsliga och personliga tankar, känslor och upplevelser utan rädsla för att informationen ska spridas vidare.

• Självutlämnande och sårbarhet: Att söka hjälp från en psykolog innebär ofta att öppna upp och vara sårbar inför en främmande person. Genom att vara säker på tystnadsplikten kan klienten vara mer benägen att vara ärlig och öppen i terapin, vilket underlättar arbetet med att bearbeta och hantera sina utmaningar.

• Främjar ärlighet och autenticitet: När klienten vet att psykologen är bunden av tystnadsplikten kan det uppmuntra till ärlighet och autenticitet i terapirummet. Att kunna vara sig själv och uttrycka sina tankar och känslor utan rädsla för negativa konsekvenser kan bidra till en mer givande och meningsfull terapeutisk relation.

• Skydd mot stigmatisering och diskriminering: Många personer som söker psykologisk hjälp kan vara oroade över att deras psykiska hälsa eller de problem de upplever kan bli föremål för stigmatisering eller diskriminering. Tystnadsplikten skyddar klientens rätt till integritet och hjälper till att säkerställa att deras information förblir konfidentiell.

• Främjar sökande av vård: Att veta att tystnadsplikten respekteras kan uppmuntra personer att söka professionell hjälp för sina psykiska utmaningar. Om klienten känner sig trygg i att deras privata information kommer att skyddas kan det minska eventuell oro eller motstånd mot att söka hjälp och därmed främja välbefinnande och återhämtning.

• Möjlighet att prata om tidigare upplevelser på fel sida av lagen: Det är inte ovanligt att personer som söker hjälp hos en legitimerad psykolog till exempel har missbrukat illegala droger eller levt ett kriminellt liv tidigare, men nu lagt dessa delar bakom sig. Om det är så i just ditt fall är det viktigt att du känner att du kan prata med din psykolog om dina upplevelser då dessa kan vara något som påverkar hur du mår idag. Psykologen har ingen plikt att anmäla uppgifter om till exempel tidigare användning av droger, kriminalitet eller brott förutom undantagen som nämns ovan.

Psykologer för journal

Alla legitimerade psykologer i Sverige är enligt svensk lag (Patientdatalagen) skyldiga att föra journal över sina klienter. Syftet med journalföring är att säkerställa kontinuitet och kvalitet i vården samt att tillgodose patientens behov av kontinuerlig och sammanhållen vård. En legitimerad psykolog får därför inte genomföra en vårdande behandlig eller terapi utan journal. Det är alltså inte möjligt att prata med en psykolog anonymt i ett vårdande samtal.

Eftersom psykologer är bundna av tystnadsplikt får de inte lämna ut information från journalen utan klientens uttryckliga samtycke (förutom i vissa specifika situationer som fastställs i lag, se ovan undantag från tystnadsplikten). Inemotion Psykologi använder ett eget journalsystem på den väletablerade tekniska lösningen från det svenska företaget Kaddio och det är enbart den psykolog som deltar i din behandling hos Inemotion Psykologi som kan nå och se din journal. Det innebär att inte ens om en annan vårdgivare frågar efter journalen så kommer Inemotion Psykologi att lämna ut den utan ditt uttryckliga samtycke.

Enligt Patientdatalagen ska en journal alltid innehålla bland annat följande:

• klientens identitet, namn och personnummer

• anledningen till vårdinsatsen

• diagnos, undersökningar och behandlingar

• vilken information som lämnats och vilka beslut som har tagits gällande behandlingsalternativ

• information om vem som gjorde anteckningen och när den gjordes

Journalen ska vara skriven på svenska, strukturerad, korrekt och lättåtkomlig för den vårdpersonal som har rätt att se journalen. Enligt svensk lagstiftning är legitimerade psykologer skyldiga att behandla journalen och patientinformationen på ett ansvarsfullt och konfidentiellt sätt för att skydda patientens integritet och sekretess. Som psykolog är man också mycket medveten om att en journal kan innehålla uppgifter om individen som kan vara känsliga och orsaka skada om de används i fel sammanhang.

Observera att inom regioner som tillämpar ”sammanhållen journal” eller ”sammanhållen journalföring”, som till exempel i den offentliga vården i region Stockholm, kan journalen delas med flera vårdgivare i samma plattform om du ger ditt samtycke till det. Du kan läsa mer om det hos Region Stockholm här eller hos 1177 här. Inemotion Psykologi är en privat vårdgivare och inte en del av den offentliga sjukvården i Region Stockholm.

Om pågående missbruk av droger och kriminalitet

Ett pågående tyngre missbruk av illegala droger är inte en god förutsättning för en lyckad behandling gällande andra psykologiska diagnoser. Det är ofta ett problem som behöver tas tag i först hos en vårdgivare som är specialicerad på beroendevård, vilket Inemotion Psykologi inte är. För att säkerställa en helhetsorienterad och effektiv behandling är det viktigt att vara ärlig och öppen med sin terapeut om man har ett beroende eller bruk av droger. 

Om terapeuten inte får reda på att en person har ett drogberoende kan det ha flera konsekvenser för behandlingen:

• Ofullständigt underlag för diagnos: Terapeuten kan få en ofullständig bild av personens psykologiska tillstånd om inte det inte är känt att det finns ett drogberoende med i bilden. Vissa symtom och beteenden kan vara relaterade till droganvändning och dess effekter, vilket kan förvränga den ursprungliga bilden och försvåra en korrekt diagnos.

• Felaktig behandlingsplan: Utan kunskap om drogberoendet kan terapeuten utforma en behandlingsplan som inte tar hänsyn till det underliggande beroendet. Det kan innebära att man inte adresserar drogrelaterade problem och utmaningar på ett adekvat sätt, vilket kan påverka behandlingens effektivitet och framsteg.

• Missad dubbel diagnos: Om terapeuten inte känner till drogberoendet kan en eventuell samtidig förekomst av andra psykiska störningar missas. En dubbel diagnos, där både drogberoende och andra psykiska tillstånd är närvarande, kräver en integrerad behandlingsstrategi.

• Brist på stöd för återfallsprevention: Återfallsprevention är en viktig aspekt av behandlingen vid drogberoende. Utan vetskap om beroendet kan terapeuten missa att ge personen verktyg och strategier för att hantera risker och utmaningar för återfall, vilket kan öka risken för återfall och minska behandlingens effektivitet. Vid ett drogberoende är det därför viktigt att söka hjälp hos en vårdgivare och terapeut som är specialiserad på denna typ av vård.

Även ett aktivt kriminellt liv skapar sämre förutsättningar för en lyckad psykologisk behandling. Kanske är det till och med så att dessa aktiviteter är själva orsaken till de psykiska problemen och då behöver denna aktivitet upphöra för att kunna nå framgång i terapin. Kännedom om planer på vissa kriminella handlingar, som att skada andra, omfattas inte heller av tystnadsplikten. Ett aktivt kriminellt liv kan påverka på psykologisk behandling på flera sätt:

• Utmaningar med terapins konfidentialitet: Om en person är involverad i aktivt kriminellt beteende kan det finnas oro för att information som delas under terapisessioner kan rapporteras till myndigheter eller användas mot dem rättsligt. Denna rädsla kan begränsa personens ärlighet och öppenhet under behandlingen, vilket kan påverka psykologens förmåga att förstå och hjälpa till på bästa sätt.

• Motivation för förändring: Om en person är djupt förankrad i ett aktivt kriminellt liv kan det påverka deras motivation att genomgå psykologisk behandling. Att bryta med kriminellt beteende och anpassa sig till en förändring kan vara en svår process som kräver stark motivation och engagemang. Personens prioriteringar och attityder kan vara i konflikt med psykologens mål för behandlingen.

• Risker och faror: Om en person är involverad i ett aktivt kriminellt liv kan de befinna sig i farliga och riskfyllda situationer. Dessa risker kan påverka deras psykologiska hälsa och stabilitet, och det kan vara svårt att fokusera på behandlingen när de står inför akuta faror eller konsekvenser av sitt beteende.

• Utmaningar med återfallsprevention: Om personen befinner sig i en kriminell miljö eller umgås med personer som är involverade i brottslighet kan det öka risken för återfall. 

• Rättssystemets inverkan: Om personen redan är involverad i rättssystemet eller står inför rättsliga konsekvenser kan detta påverka deras psykologiska tillstånd och behandling. Stressen, rädslan och osäkerheten kring rättsliga processer kan vara överväldigande.

För att en psykologisk behandling ska vara effektiv är det viktigt att terapeuten är medveten om personens kriminella aktiviteter och de utmaningar som kan följa med det. Man behöver också befinna sig hos en vårdgivare som är van och specialiserad på denna typ av problematik. Det kan kräva samarbete med andra professionella aktörer, såsom rättssystemet eller beroendespecialister, för att ge en helhetsorienterad och samordnad vård. I denna situation är ofta den offentliga sjuvården det bästa alternativet att söka sig till och då via sin vårdcentral eller psykiatrin.

Alla som erbjuder stödsamtal eller terapi har inte tystnadsplikt enligt lag

Legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvård lyder under sekretess enligt lag.

Det är vanligt att andra personer som arbetar med stödsamtal eller samtalsstöd även de tillämpar någon form av tystnadsplikt, men denna är inte nödvändigtvis reglerad i lag och kan variera beroende på organisation, arbetsgivare eller profession.

Det kan vara bra att ta reda på vilken typ av sekretess eller tystnadsplikt som gäller för den specifika personen eller organisationen innan du delar personlig och/eller känslig information. Om du är osäker, kan du be om mer information eller råd från personen eller organisationen, eller kontakta en legitimerad psykolog som har en strikt tystnadsplikt enligt lag.