Stressbehandling

Ta hjälp av psykolog för att behandla stress

Långvarig stress kan få stora negativa konsekvenser. Du som lider av stress kan ta hjälp med stresshantering och behandling hos en psykolog hos Inemotion Psykologi. Med hjälp av tredje vågens KBT (kognitiv beteendeterapi) och mindfulness kan psykologen lära dig tekniker för att hantera stressen i nuet och öka din medvetenhet om dina stressreaktioner. Du får verktyg för att utmana negativa tankemönster och istället främja acceptans och lära dig att agera på det sätt du egentligen vill. Med dessa metoder kommer du kunna hantera din stress mer effektivt och minska din ångest.

 Här är några sätt hur en psykolog kan använda dessa metoder för att hjälpa dig hantera din stress:

• Utbildning om stress: Genom så kallad psykoedukation kan psykologen hjälpa dig att förstå vad stress är och hur det påverkar kroppen och sinnet. Genom att öka medvetenheten om stressens mekanismer kan du lära sig att känna igen tidiga varningssignaler och förstå dina reaktioner på stress.

• Mindfulness-träning: Mindfulness och medveten närvaro handlar om att vara medvetet närvarande i nuet, utan att döma eller värdera. Psykologen kan under terapin lära dig olika mindfulness-tekniker och övningar, såsom meditation och andningsövningar, för att hjälpa dig bli mer medveten om dina tankar, känslor och kroppsliga sensationer. Genom att öva mindfulness kan du bättre hantera stressiga situationer genom att fortsätta vara lugn och fokuserad istället för att låta dig dras med i stressens negativa spiral. Mindfulness har vetenskapligt stöd vad gäller att minska och hantera stress.

• Kognitiv omstrukturering: Psykologen hjälpa dig att identifiera negativa och orealistiska tankemönster som kan bidra till stress. Genom att utmana och omstrukturera dessa tankar kan du lära dig att tänka mer realistiskt och konstruktivt, vilket kan minska stressnivåerna.

• Acceptans: Psykologen kan hjälpa dig att acceptera det som är utan att försöka bekämpa eller undvika det, vilket kan minska den emotionella bördan av stressiga situationer. Ibland är det omöjligt att undvika stressfyllda situationer, men genom acceptans och ACT kan du hitta nya sätt att hantera dem på ett mer balanserat sätt.

• Värdebaserad handling: Genom att agera i linje med det du egentligen vill, kan du känna en större tillfredsställelse även när du möter stressiga situationer. Att agera i enlighet det som är viktigt för dig kan också ge en känsla av kontroll och autonomi, vilket kan motverka känslor av hjälplöshet och stress.

• Avslappningstekniker: Du får lära dig olika avslappningstekniker, som djup muskelavslappning, för att minska ångest och stress.

• Problemlösning: Du behöver strategier för att hantera stressiga situationer på ett effektivt sätt och psykologen hjälper dig utveckla dessa. Det kan innebära att du tillåter dig att ta paus oftare under dagen, att säga nej eller att bryta ner problem i mindre bitar och sedan ta itu med varje del separat.

• Tidsstyrning: Du kan behöva verktyg för sätta realistiska tidsplaner så att du verkligen hinner hantera dina uppgifter och undviker överbelastning.

Behandling med KBT är effektivt mot stress och många upplever en stor skillnad till det bättre efter behandling. Terapin ger dig verktyg för stresshantering som du sedan kan använda på egen hand, även efter avslutad terapi, för att minska stressrelaterade problem i vardagen.

Använd friskvårdsbidraget till att förebygga stress

Du kan använda med stor sannolikhet använda ditt friskvårdsbidrag till att förebygga stress genom genom utbildning och ökad kunskap. Verktyg som mindfulness hjälper dig att hantera vardagens ibland stressiga tillvaro både på jobbet och privat. Skatteverket godkänner också "olika typer av behandlingar som är avstressande” enligt reglerna för vad friskvårdsbidrag får användas till. Lyssna med din arbetsgivare vad som gäller på just din arbetsplats. Låt psykologen hos Inemotion Psykologi hjälpa dig med din stresshantering och hitta en bättre balans i livet.

Tecken på att du börjar bli ohälsosamt stressad

För att undvika att bli ohälsosamt stressad är det viktigt att vara uppmärksam på tecken och signaler från din kropp och ditt sinne som indikerar att stressnivåerna är för höga. Det kan handla om tecken som:

• Kroppsliga symtom: Notera om du upplever regelbundna huvudvärk, magbesvär, spänningar i nacke och axlar, sömnproblem eller andra fysiska symtom som kan vara relaterade till stress.

• Emotionella förändringar: Var medveten om förändringar i dina känslor och humör. Känner du dig mer irriterad, orolig, nedstämd eller överväldigad än vanligt? Det kan vara tecken på att stressnivåerna är för höga.

• Kognitiva symtom: Märker du att du har svårt att koncentrera dig, fatta beslut eller minns saker som vanligt? Stress kan påverka ditt tänkande och ditt minne.

• Beteendeförändringar: Om du märker att du ändrar dina vanliga beteendemönster, som att undvika sociala aktiviteter, öka konsumtionen av mat, alkohol eller andra substanser, eller att bli mer isolerad, kan det vara tecken på att du är för stressad.

• Fysisk utmattning: Känn efter om du känner dig konstant trött eller utmattad, även efter att ha vilat eller sovit tillräckligt.

• Motståndskraft mot sjukdomar: Om du märker att du blir sjuk oftare än vanligt eller att det tar längre tid att återhämta dig från sjukdomar, kan det vara ett tecken på att stressen påverkar ditt immunsystem.

Det är en god idé att vara medveten om dessa tecken och signaler för att du ska kunna hantera din stress på ett tidigt stadium och därmed undvika att den blir ohälsosam, eller i värsta fall växer till ett större problem som till exempel utmattningssyndrom. Om du upplever tecken på ohälsosam stress kan det vara till stor hjälp att få hjälp och verktyg av en psykolog samt att ge dig själv tillräckligt med tid för återhämtning.

Konsekvenser av långvarig stress

Långvarig stress kan ha allvarliga konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. När kroppen utsätts för ständiga eller återkommande stressreaktioner under en längre tid, kan det påverka olika organsystem och leda till en rad negativa hälsoeffekter. 

Vanliga fysiska konsekvenser av långvarig stress:

• Hjärt-kärlproblem: Långvarig stress kan öka risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och hjärtattacker.

• Mag-tarmproblem: Stress kan påverka matsmältningssystemet och orsaka problem som magsår, irritabel tarmsyndrom (IBS) eller sura uppstötningar.

• Nedsatt immunförsvar: Långvarig stress kan försvaga immunförsvaret och göra kroppen mer mottaglig för infektioner och sjukdomar.

• Sömnstörningar: Stress kan leda till sömnproblem, såsom svårigheter att somna, vakna upp under natten eller inte känna sig utvilad efter sömnen.

• Muskel- och ledvärk: Spänningar och ökad muskelaktivitet som följer med stress kan leda till muskel- och ledsmärta.

Vanliga psykiska konsekvenser av långvarig stress:

• Ångest: Långvarig stress kan utlösa eller förvärra ångesttillstånd, inklusive generaliserad ångest, social ångest och panikattacker.

• Depression: Kronisk stress har kopplats till en ökad risk för att utveckla depression och kan förvärra befintliga depressionssymtom.

• Utmattning och utbrändhet: Långvarig stress kan leda till utmattning och utbrändhet, vilket innebär att man känner sig överväldigad, uttömd och oförmögen att hantera vardagliga uppgifter.

• Koncentrationssvårigheter och minnesproblem: Stress kan påverka kognitiva funktioner, inklusive minne, inlärning och koncentration.

Vanliga beteendemässiga konsekvenser av långvarig stress:

• Ökad användning av ohälsosamma hanteringsstrategier: Vissa personer kan använda sig av ohälsosamma metoder som alkohol, droger eller överdriven ätning för att hantera stressen.

• Socialt tillbakadragande: Långvarig stress kan göra det svårare för en person att engagera sig i sociala aktiviteter och leda till social isolering.

• Arbetsrelaterade problem: Stress kan påverka arbetsprestationen och öka risken för arbetsrelaterade problem som konflikter med kollegor eller sjukskrivningar.

Det är viktigt att söka stöd och hjälp hos en psykolog om stressen blir överväldigande. Att lära sig stresshanteringsstrategier, som mindfulness, motion, avslappningsövningar och adekvat sömn, kan vara till stor hjälp för att minska de negativa effekterna av stress på både kroppen och sinnet. Om långvarig stress påverkar din hälsa och välbefinnande bör du kontakta en psykolog för rådgivning och behandling.

Psykosomatiska symtom vanliga vid stress

Psykosomatiska symtom är fysiska symptom som uppstår som ett resultat av psykologiska eller emotionella faktorer, snarare än en direkt fysisk sjukdom eller skada. Dessa symtom kan vara verkliga och påtagliga för den som upplever dem, men de har inte en klar fysisk orsak. Exempel på psykosomatiska symtom inkluderar huvudvärk, magbesvär, muskelsmärta, yrsel och trötthet.

Psykosomatiska symtom är vanliga vid stress. När du upplever intensiv stress kan kroppen reagera genom olika fysiska symptom, även om det inte finns någon tydlig fysisk orsak till dem. Detta kan bero på att stressaktiverade hormoner och kemikalier påverkar kroppens funktion på olika sätt. Dessa reaktioner kan variera från person till person och kan påverka olika delar av kroppen beroende på genetik, tidigare erfarenheter och aktuella livsstressorer.

Magproblem vanligt vid stress

Det är väldigt vanligt att uppleva magproblem eller en orolig mage när man är stressad. Kroppen och sinnet är nära sammanlänkade, så när du upplever stress kan det påverka din matsmältning på olika sätt. Du kan få ont i magen när stress påverkar den genom att öka produktionen av magsyra, minska blodflödet till mag-tarmkanalen, orsaka spänningar i magmusklerna och påverka tarmrörelserna. Det kan leda till symtom som buksmärta, gaser, uppblåsthet, diarré eller förstoppning.

För att hantera detta är det viktigt att försöka minska stressnivåerna genom olika avslappningstekniker, motion, god sömn och att ta hand om dig själv. Att äta hälsosamt och undvika stressande livsstilsfaktorer kan också hjälpa till att minska magproblem. Om du upplever allvarliga eller långvariga magproblem på grund av stress bör du ta hjälp av en psykolog för att minska och förebygga din stress.

Hudproblem i samband med stress

Det är möjligt att uppleva hudproblem som nässelutslag eller en brännande känsla i huden till följd av stress. Dessa stressutslag, även kända som stressrelaterade hudutslag eller stresshudreaktioner, är hudproblem som kan uppstå som ett resultat av stress. Immunsystemet kan påveras vilket kan orsaka inflammatoriska reaktioner i kroppen, vilket i sin tur kan ge symtom som utslag på huden.

Nässelutslag, även känt som urtikaria, är vanligt och kännetecknas av upphöjda, kliande utslag som kan variera i storlek och form. De kan dyka upp plötsligt och försvinna inom några timmar eller dagar. Nässelutslag kan vara en reaktion på stresshormoner som frisätts i kroppen under perioder av ökad stress.

Stress kan också förvärra andra hudproblem som eksem, psoriasis och akne. När stressnivåerna är höga kan det öka produktionen av vissa hormoner och ämnen i kroppen som kan påverka hudens tillstånd negativt.

Huvudvärk vanligt symtom vid stress

Huvudvärk är väldigt vanligt i samband med stress. Stress kan påverka kroppen på många olika sätt, och en av dess vanligaste fysiska manifestationer är huvudvärk. Det finns flera mekanismer genom vilka stress kan orsaka huvudvärk:

• Muskelanspänning: Stress kan leda till spänningar i nacke, axlar och huvud, vilket kan orsaka spänningshuvudvärk. Denna typ av huvudvärk känns ofta som en stramande känsla runt huvudet och kan vara mild till måttligt smärtsam.

• Förändringar i blodflödet: Stress kan påverka blodkärlen och blodflödet i hjärnan, vilket kan utlösa migränhuvudvärk hos vissa människor. Migränhuvudvärk kännetecknas vanligtvis av intensiv, pulserande smärta som kan vara åtföljd av illamående, kräkningar och ljus- eller ljudkänslighet.

• Ökad känslighet: När du är stressad kan du bli mer känslig för andra faktorer som kan utlösa huvudvärk, såsom dålig sömn, dålig kost eller brist på motion.

Att hantera stress kan vara en viktig del av att minska frekvensen och svårighetsgraden av stressrelaterad huvudvärk. En psykolog kan hjälpa dig med verktyg och metoder som till exempel avslappningsövningar och hantering av stressorer på ett hälsosamt sätt.

Stress kan bidra till högt blodtryck

När du upplever stress, aktiverar din kropp en "kamp-eller-flykt" -respons, vilket innebär att ditt sympatiska nervsystem frisätter hormoner som adrenalin och kortisol. Dessa hormoner ökar hjärtfrekvensen och orsakar att blodkärlen drar ihop sig, vilket i sin tur kan leda till tillfälligt förhöjt blodtryck.

Om stressen blir kronisk eller om du ofta upplever höga nivåer av stress, kan det ge symtom och ha långvarig effekt på ditt blodtryck. Kronisk stress kan öka risken för högt blodtryck över tid genom att påverka hormonella system och nervsystem, vilket kan leda till att blodtrycket förblir förhöjt under längre perioder.

Alla människor reagerar inte på stress på samma sätt, och vissa individer kan vara mer känsliga för stressens effekter på blodtrycket än andra. Dessutom finns det andra faktorer som också påverkar blodtrycket, inklusive genetik, livsstil och kost.

Vårt stressystem, så fungerar det

Stress är en reaktion som uppstår när vi utsätts för påfrestningar eller krav som överstiger vår förmåga att hantera dem. Det är en naturlig och överlevnadsinriktad respons i kroppen som kan mobilisera våra resurser för att möta utmaningar och hot. Stress kan vara både fysisk och psykisk och kan orsakas av olika faktorer, såsom arbetskrav, familjeproblem, ekonomiska svårigheter eller trauma.

Vårt stressystem består av en komplex interaktion mellan hjärnan, nervsystemet och hormonerna. När vi ställs inför en stressande situation, aktiveras vår "kamp-eller-flykt"-respons, vilket är en inneboende överlevnadsrespons som hjälper oss att möta hotfulla eller utmanande situationer. Här är en översikt över hur stresssystemet fungerar:

• • • Utlösning: Stressresponsen initieras när hjärnan uppfattar en potentiell fara eller hot. Det kan vara en fysisk, emotionell eller psykisk stressor. Hjärnan, särskilt amygdala och hippocampus, är centrala för att bedöma och bearbeta hotet.

    • Aktivering av sympatiska nervsystemet: När hotet uppfattas, skickar hjärnan signaler till det sympatiska nervsystemet, vilket är en del av det autonoma nervsystemet. Detta resulterar i en ökning av hjärtfrekvensen, blodtrycket och andningen. Samtidigt minskar blodflödet till organ som inte är nödvändiga för att hantera den omedelbara situationen, som matsmältningssystemet.

    • Frisättning av stresshormoner: Hypothalamus, en del av hjärnan, frisätter hormonet CRH (corticotropin-releasing hormone), vilket stimulerar hypofysen att producera adrenokortikotropt hormon (ACTH). ACTH i sin tur signalerar binjurarna att frisätta stresshormoner, särskilt adrenalin och kortisol.

    • Effekter av stresshormoner: Adrenalinet ökar hjärtfrekvensen, förbättrar muskelstyrkan och vidgar luftrören för att öka syretillförseln till musklerna. Kortisol ökar blodsockernivåerna genom att frisätta glukos från levern och påverkar också immunsystemet och inflammatoriska reaktioner.

    • Återhämtning: När hotet eller stressorn försvinner, återgår kroppen till sitt normala tillstånd genom parasympatisk aktivitet. Det parasympatiska nervsystemet återställer kroppen genom att minska hjärtfrekvensen, normalisera andningen och främja matsmältningen.

Stressresponsen i sig själv inte är skadlig. Den har en adaptiv funktion och hjälper oss att hantera hotfulla situationer. Kortvarig stress kan vara användbar och motiverande, men när den blir långvarig eller överväldigande kan den övergå i en farlig stress som får negativa konsekvenser för vår hälsa och våra liv.

En akut stressreaktion kan vara obehaglig

En akut stressreaktion är en fysiologisk och psykologisk respons som uppstår som svar på en oväntad och starkt stressande händelse eller situation. Det kan vara något som hotar din fysiska säkerhet, din psykiska hälsa eller din känsla av trygghet. Exempel på händelser som kan utlösa en akut stressreaktion inkluderar olyckor, överfall, naturkatastrofer eller att vara vittne till något chockerande.

Symtomen på en akut stressreaktion kan variera från person till person, men de kan inkludera snabb puls, ökad andning, svettningar, skakningar, känslor av rädsla eller ångest, och ibland dissociativa symtom där du kan känna dig avskuren från omgivningen eller dig själv.

Att uppleva en akut stressreaktion kan vara både obehagligt, skrämmande och överväldigande eftersom den innebär en plötslig och intensiv reaktion som man ofta inte är beredd på. Om du upplevt en akut stressreaktion kan en psykolog kan vara till stor hjälp för att du på ett bra sätt ska kunna återhämta dig.

Stressad, vill du veta mer eller komma igång direkt?

Behöver du hjälp med din stresshantering eller är du intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Storstockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss för att komma igång med din samtalsterapi eller förebyggande av stress tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.