Mindfulness

Mindfulness

Mindfulness eller medveten närvaro är en central teknik i den tredje vågens KBT (Kognitiv Beteendeterapi). I den tredje vågens KBT integreras mindfulness med andra tekniker som till exempel acceptans och förändring av beteendemönster. Det kan användas för att behandla olika problem som depression, ångest, posttraumatisk stress och sömnproblem. Den tredje vågen av KBT fokuserar på att öka medvetenheten om nuet, acceptans och självmedkänsla som ett sätt att förbättra psykologiskt välbefinnande.

Mindfulness-träning involverar medveten uppmärksamhet på våra tankar, känslor och kroppsliga upplevelser i nuet, utan att döma eller reagera på dem. Genom att lära sig att vara medveten och acceptera nuet, kan vi lära oss att hantera stress och ångest på ett mer effektivt sätt.

Vid psykologisk behandling kan psykologen använda mindfulness på flera sätt. Här är några exempel:

• Mindfulness-baserad stressreduktion (MBSR): Den psykologiska behandlingen med mindfulness, känd som mindfulness-baserad stressreduktion (MBSR), utvecklades av Dr. Jon Kabat-Zinn på 1970-talet. Kabat-Zinn var professor i medicin vid University of Massachusetts Medical School och skapade MBSR som en metod för att hjälpa människor att hantera stress, smärta och andra utmaningar i sina liv. Detta är ett strukturerad 8-veckorsprogram som inkluderar mindfulness-övningar, meditation och yoga. MBSR har visat sig minska stress och ångest, förbättra sömnen och öka känslomässig reglering.

• Mindfulness-baserad kognitiv beteendeterapi (MBKT): Detta är en utvecklad form av psykoterapi som integrerar mindfulness med kognitiv beteendeterapi. MBKT utvecklades av Dr. Zindel Segal, Dr. Mark Williams och Dr. John Teasdale som ett sätt att förebygga återfall av depression. MBKT har också visat sig vara effektivt för att behandla ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

• Som en del av terapi: Mindfulness kan också användas som en del av en mer omfattande terapi, till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi) eller ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Genom att integrera mindfulness i terapin kan patienterna lära sig att bli mer medvetna om sina tankar och känslor, vilket kan hjälpa dem att arbeta mer effektivt med sina terapeutiska mål.

Det är värt att nämna att mindfulness som en andlig och meditativ praxis har sina rötter i buddhistisk tradition och har praktiserats i århundraden. Men det var Jon Kabat-Zinn och hans arbete inom det medicinska och psykologiska fältet som populariserade användningen av mindfulness som en form av psykologisk behandling i västerländsk kontext.

Mindfulness-träning kan minska stress, ångest, depression och sömnproblem

Forskning har visat att mindfulness-träning kan minska stress, ångest, depression och sömnproblem. Det kan också förbättra din koncentration och kognitiva förmåga, minska smärta och öka din självmedvetenhet och självacceptans. Att arbeta med medveten närvaro i vardagen har också visat sig öka känslomässig reglering, minska reaktivitet och öka förmågan att hantera negativa känslor och situationer.

Här följer några exempel på effekter som psykologisk terapi och övning med mindfulness kan leda till:

1. Minskad ångest och stress: Genom att använda mindfulness och KBT kan du lära sig att hantera ångest och stress på ett mer effektivt sätt. Behandlingen med en legitimerad psykolog ger dig verktyg och tekniker för att minska överdriven oro och hantera stressiga situationer på ett mer balanserat sätt.

2. Ökad medvetenhet om tankar och känslor: Genom mindfulness och KBT kan du lära dig att observera dina tankar och känslor utan att döma dem. Detta kan hjälpa dig att få en djupare förståelse för dig själv och dina reaktionsmönster. Psykologen kan också lära dig att identifiera negativa tankemönster och utmana dem för att förändra dina reaktioner.

3. Förbättrad självkänsla och självacceptans: Med hjälp av KBT och mindfulness kan du tillsammans med psykologen utmana negativa självföreställningar och utveckla en mer realistisk och positiv självbild där du är accepterande mot dig själva i nuet.

4. Bättre hantering av smärta eller fysiska besvär: För klienter med kronisk smärta eller andra fysiska besvär kan mindfulness användas för att minska uppmärksamheten på smärtan och förbättra förmågan att hantera den. Genom att tillsammans med psykologen lära sig att vara närvarande i nuet utan att döma kan patienter minska sin reaktion på smärtsamma stimuli och förbättra sin förmåga att fokusera på andra aktiviteter och mål i sina liv.

5. Förbättrad relation med sig själv och andra: När du utvecklar medvetenhet, självkänsla och förmåga att hantera svåra känslor och tankar kan du uppleva en förbättrad relation med dig själv. Du kan också använda de kommunikations- och relationsfärdigheter som får till att förbättra din relationer med andra människor.

6. Ta hand om dig och prioritera självvård: Behandlingen uppmuntrar till självvård och självomsorg som sätt att minska bland annat stress. Du kan lära dig att identifiera dina egna behov och att sätta gränser för att undvika överbelastning. Du kan också utforska och implementera olika strategier för att främja avkoppling och välbefinnande.

7. Långsiktig förmåga att hantera stress: Genom att integrera mindfulness som en del av din dagliga rutin kan du utveckla en långsiktig förmåga att hantera stress. Efter avslutad terapi kan du fortsätta att använda de tekniker och strategier du lärt sig för att upprätthålla balans och hantera stressiga situationer som kan uppstå i framtiden.

Dags att boka din mindfulness-terapi?

Har du inte bokat ditt första besök ännu? Är du är intresserade av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din mindfulness-terapi? Ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail.

Stress utmanar både individer och samhälle

Stress ses idag som ett samhällsproblem eftersom det påverkar många människor i samhället och har negativa konsekvenser för individernas hälsa och välbefinnande. Här är några faktorer som pekar på att stress är ett utbrett samhällsproblem:

1. Prevalens: Stress är mycket vanligt förekommande i dagens samhälle. Många människor upplever regelbunden stress relaterad till arbete, skola, ekonomi, familj, relationer och andra aspekter av livet.

2. Hälsokonsekvenser: Långvarig eller kronisk stress kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan. Det kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, depression, ångest, sömnstörningar och andra fysiska och psykiska hälsoproblem. Dessa hälsoproblem kan i sin tur belasta sjukvårdssystemet och samhället som helhet.

3. Arbetsrelaterad stress: Arbetslivet kan vara en betydande källa till stress för många människor. Krav på prestation, tidspress, osäkra anställningar, långa arbetsdagar och bristande arbetslivsbalans är några av de faktorer som kan bidra till arbetsrelaterad stress. Det kan påverka inte bara individens hälsa utan också produktiviteten och lönsamheten för företag och organisationer. Eftersom mindfulness-träning kan gynna både individen men också i förlängningen arbetsgivaren och samhället är det många företag som ger friskvårdsbidrag vid utövande av mindfulness tillsammans med psykolog. Skatteverket godkänner "olika typer av behandlingar som är avstressande” enligt reglerna för vad friskvårdsbidrag får användas till.

4. Ekonomiska konsekvenser: Stress kan även ha ekonomiska konsekvenser på samhällsnivå. Höga kostnader för sjukvård, sjukskrivningar och förlorad produktivitet till följd av stressrelaterade problem kan påverka ekonomin negativt.

5. Sociala och familjerelaterade påverkan: Stress kan också påverka relationer och familjedynamik. Konflikter och spänningar kan uppstå när människor är under stress, vilket kan leda till social isolering och bristande sammanhållning i samhället.

För att hantera detta samhällsproblem krävs ett holistiskt tillvägagångssätt som också innefattar en individuell insats. Det inkluderar att skapa en miljö som främjar hälsa och välbefinnande, främja balans mellan arbete och privatliv, ta hjälp av stöd för stresshantering till exempel av en psykolog, samt att utbilda sig och öka medvetenheten om stress och dess konsekvenser.

Vårt stressystem och hur det påverkar oss

Vårt stressystem består av en komplex interaktion mellan hjärnan, nervsystemet och hormonerna. När vi ställs inför en stressande situation, aktiveras vår "kamp-eller-flykt"-respons, vilket är en inneboende överlevnadsrespons som hjälper oss att möta hotfulla eller utmanande situationer. Här är en översikt över hur stresssystemet fungerar:

1. Utlösning: Stressresponsen initieras när hjärnan uppfattar en potentiell fara eller hot. Det kan vara en fysisk, emotionell eller psykisk stressor. Hjärnan, särskilt amygdala och hippocampus, är centrala för att bedöma och bearbeta hotet.

2. Aktivering av sympatiska nervsystemet: När hotet uppfattas, skickar hjärnan signaler till det sympatiska nervsystemet, vilket är en del av det autonoma nervsystemet. Detta resulterar i en ökning av hjärtfrekvensen, blodtrycket och andningen. Samtidigt minskar blodflödet till organ som inte är nödvändiga för att hantera den omedelbara situationen, som matsmältningssystemet.

3. Frisättning av stresshormoner: Hypothalamus, en del av hjärnan, frisätter hormonet CRH (corticotropin-releasing hormone), vilket stimulerar hypofysen att producera adrenokortikotropt hormon (ACTH). ACTH i sin tur signalerar binjurarna att frisätta stresshormoner, särskilt adrenalin och kortisol.

4. Effekter av stresshormoner: Adrenalinet ökar hjärtfrekvensen, förbättrar muskelstyrkan och vidgar luftrören för att öka syretillförseln till musklerna. Kortisol ökar blodsockernivåerna genom att frisätta glukos från levern och påverkar också immunsystemet och inflammatoriska reaktioner.

5. Återhämtning: När hotet eller stressorn försvinner, återgår kroppen till sitt normala tillstånd genom parasympatisk aktivitet. Det parasympatiska nervsystemet återställer kroppen genom att minska hjärtfrekvensen, normalisera andningen och främja matsmältningen.

Stress är en reaktion som uppstår när vi utsätts för påfrestningar eller krav som överstiger vår förmåga att hantera dem. Det är en naturlig och överlevnadsinriktad respons i kroppen som kan mobilisera våra resurser för att möta utmaningar och hot. Stress kan vara både fysisk och psykisk och kan orsakas av olika faktorer, såsom arbetskrav, familjeproblem, ekonomiska svårigheter eller trauma.

Stressresponsen i sig själv inte är skadlig. Den har en adaptiv funktion och hjälper oss att hantera hotfulla situationer. Kortvarig stress kan vara användbar och motiverande, men när den blir långvarig eller överväldigande kan den få negativa konsekvenser för vår hälsa och våra liv.

Stress kan påverka oss på flera sätt. Här är några av de vanligaste effekterna:

1. Fysiska effekter: Långvarig stress kan påverka vårt immunsystem och göra oss mer mottagliga för sjukdomar och infektioner. Det kan också leda till fysiska symptom som huvudvärk, magbesvär, muskelspänningar och sömnproblem.

2. Psykologiska effekter: Stress kan påverka vårt mentala välbefinnande och öka risken för ångest, depression och andra psykiska hälsoproblem. Det kan påverka vårt humör, koncentrationsförmåga och självkänsla. Långvarig stress kan även bidra till utbrändhet eller utmattningssyndrom.

3. Relationella effekter: Stress kan påverka våra relationer negativt. När vi är stressade kan det vara svårt att hantera konflikter och att kommunicera effektivt. Det kan leda till spänningar och konflikter med familj, vänner och kollegor.

4. Livskvalitet och prestation: Långvarig stress kan påverka vår förmåga att njuta av livet och att känna oss nöjda. Det kan även påverka vår prestation i skolan, på jobbet eller i andra områden av livet, eftersom stress kan minska vår koncentration, kreativitet och produktivitet.

För att hantera stress på ett hälsosamt sätt kan man behöva tillgång till och använda sig av olika stresshanteringsstrategier, såsom mindfulness regelbunden fysisk aktivitet, avslappningstekniker, socialt stöd, tidsplanering och att skapa en balans mellan arbete och fritid. Vid svårare eller långvarig stress är det värdefullt att söka stöd och professionell hjälp från en legitimerad psykolog.

Lider du av stress och behöver strategier för att hantera den?

Har du inte bokat ditt första besök ännu? Är du är intresserade av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med mindfulness? Ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Värt att notera är att om du får ett friskvårdsbidrag från din arbetsgivare kan det vara möjligt att nyttja det för denna aktivitet. Du behöver ingen remiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.