Psykolog för barn och ungdomar

Privat psykolog för barn och ungdomar

Inemotion Psykologi arbetar med barn och unga vuxna i ålder från cirka 10 år och upp till vuxen ålder. Förutsättningarna för den psykologiska behandlingen och samtalsterapin kan variera beroende på åldern på individen. Behandling av barn, tonåringar och unga vuxna kräver ofta en mer flexibel och anpassningsbar metodik, med fokus på att skapa en trygg och stödjande miljö för dem att dela och utforska sina känslor. En privat barnpsykolog behöver vara känslig för individuella behov och kunna anpassa sin metod efter ålder, utveckling och kontextuella faktorer.

När det gäller behandling av barn och ungdomar finns det jämfört med vuxna några särskilda skillnader att ta hänsyn till:

• Uttryckssätt och kommunikation. Barn och unga vuxna kan ha svårare att verbalisera sina känslor och upplevelser jämfört med vuxna. Därför kan psykologen behöva använda sig av olika kommunikationsmetoder för att underlätta uttryckande.

• Familjeinriktad behandling. För barn är det ofta nödvändigt att inkludera föräldrar eller vårdnadshavare i behandlingsprocessen. Att även inkludera föräldrarna i terapin kan vara viktig för att förstå och hantera familjedynamik och relationer.

• Anpassning av terapimetoder. Det är viktigt att beakta individens utvecklingsstadier och anpassa terapin efter deras kognitiva och emotionella mognad. Psykologen kommer att anpassa terapimetoderna för att vara mer interaktiva och engagerande för barn och unga vuxna. 

• Utbildning och föräldrautbildning. Psykologen kan behöva inkludera utbildning för föräldrar och vårdnadshavare om barnets eller den unga vuxnas specifika utmaningar och hur de kan stödja behandlingsprocessen.

• Inkludering av stödsystem. För barn och ungdomar är det ofta viktigt att involvera deras sociala nätverk och stödsystem i behandlingsprocessen. Det kan inkludera vänner, släktingar och andra viktiga personer i deras liv.

Du som förälder spelar en avgörande roll i behandlingen

Som förälder är du en viktig del av den psykologiska behandlingen när ditt barn eller din tonåring mår dåligt. Ditt engagemang är ofta avgörande för att barnet ska få möjlighet att må bättre och utvecklas i en positiv riktning. Genom att vara delaktig i behandlingen kan psykologen, tillsammans med dig, skapa förutsättningar för en mer långsiktig och hållbar förändring – inte bara för barnet, utan för hela familjen.

När barn mår dåligt påverkas hela familjen

Att du som förälder får kunskap, verktyg och ökad förståelse är en central del av det psykologiska arbetet. När ett barn eller en ungdom mår psykiskt dåligt påverkas ofta hela familjen. I behandlingen kan det därför vara viktigt att uppmärksamma återkommande mönster i familjelivet för att bättre förstå barnets situation. Det innebär inte att någon har gjort något fel, utan att barns mående formas i nära samspel med de vuxna omkring dem. I vissa fall kan även föräldrars beteenden – ofta omedvetet – bidra till att svårigheter uppstår eller vidmakthålls, till exempel genom stress, höga krav, återkommande konflikter eller otydlighet kring gränser och struktur.

Att utforska samspelet mellan förälder och barn

Genom att på ett nyfiket och icke skuldbeläggande sätt utforska samspelet mellan dig och ditt barn kan psykologen hjälpa dig att synliggöra din roll i relationen och ge vägledning i hur bemötandet kan förändras. Målet är att tillsammans skapa en trygg och förutsägbar vardag där barnet får möjlighet att utvecklas och känna sig förstått. Din delaktighet är central – inte bara som förälder, utan som en aktiv del av förändringsarbetet. När familjen får möjlighet att utvecklas tillsammans ökar också förutsättningarna för att barnet ska må bättre, både på kort och lång sikt.

Hur psykologen kan stödja dig som förälder

Psykologen kan under behandlingen vara ett stöd för föräldrar till barn med psykisk ohälsa på många olika sätt:

• Samarbete och delaktighet: Du uppmuntras att vara aktivt delaktig i behandlingsprocessen. Ett nära samarbete mellan dig och psykologen underlättar förståelsen för barnets svårigheter och för hur ni gemensamt kan möta dem.

• Förståelse för familjedynamik: Psykologen kan hjälpa dig att få ökad insikt i hur relationer, roller och kommunikationsmönster inom familjen påverkar barnets eller tonåringens mående. Denna förståelse kan vara avgörande för förändring.

• Föräldrautbildning: Genom kunskap om barnets eller tonåringens specifika svårigheter får du bättre förutsättningar att förstå vad som händer och hur du kan agera i vardagen.

• Vägledning i föräldraskapet: Du kan få hjälp att utveckla strategier för att hantera utmanande situationer, sätta tydliga och hållbara gränser samt främja fungerande beteenden i familjelivet. Ofta kan mindre justeringar få stor betydelse.

• Kommunikation och samspel: Psykologen kan bidra med konkreta verktyg för att förbättra kommunikationen mellan dig och ditt barn, med fokus på tydlighet, lyhördhet och relationsbyggande.

• Egen återhämtning som förälder: Att vara förälder till ett barn som mår psykiskt dåligt kan vara krävande. Psykologen kan ge råd kring stresshantering, återhämtning och hur du kan skapa bättre balans i vardagen.

• Stöd vid övergångar och utvecklingsfaser: När barnet närmar sig tonåren eller ung vuxen ålder kan psykologen ge vägledning kring hur du kan möta barnets ökade behov av självständighet, samtidigt som relationen förblir trygg och nära.

När du stärks som förälder stärks också ditt barn

Att arbeta med föräldrarollen är ofta ett av de mest verkningsfulla sätten att bidra till barnets psykiska hälsa. När hela familjen involveras i behandlingen ökar möjligheterna till ett gott och hållbart behandlingsresultat – både på kort och lång sikt.

Därför kan ungdomar behöva hjälp av en psykolog

Anledningarna till att barn och ungdomar söker psykologisk hjälp kan variera mycket – varje individ har sin egen bakgrund, sina erfarenheter och behov. Nedan följer några av de vanligaste orsakerna till att barn och ungdomar (eller deras föräldrar) vänder sig till en psykolog:

• Ångest och depression: Många barn och ungdomar upplever ångest eller nedstämdhet. Det kan handla om generaliserad ångest, social ångest, separationsångest eller olika former av depression som påverkar vardagen.

• Familjeproblem och förändringar: Händelser som skilsmässa, förlust av en anhörig eller spänningar i familjen kan påverka barnets eller ungdomens mående och skapa behov av samtalsstöd.

• Trauma och övergrepp: Erfarenheter av fysiskt, sexuellt eller emotionellt trauma behöver ofta bearbetas tillsammans med en psykolog i en trygg miljö.

• Identitets- och självbildsfrågor: Under ungdomstiden är det vanligt att fundera över vem man är. Frågor kring könsidentitet, sexuell läggning eller en negativ självbild kan ge upphov till låg självkänsla, självkritik, oro och förvirring.

• Specifika fobier: Rädsla för exempelvis hundar, sprutor, tandläkarbesök eller något annat är en relativt vanlig anledning att söka hjälp av en psykolog.

• Social fobi: En intensiv rädsla för att bli granskad eller bedömd negativt av andra kan göra det svårt att tala inför klassen, delta i aktiviteter eller skapa nya vänskaper.

• Separationsångest: Framför allt hos yngre barn, men även hos ungdomar, kan oro vid separation från föräldrar eller vårdnadshavare leda till skolfrånvaro eller svårigheter i vardagen.

• Prestationsångest: Rädslan för att misslyckas kan skapa stor press och påverka både självkänsla och motivation.

Det här är några av de vanligaste orsakerna, men det finns förstås många fler anledningar till att söka stöd hos en psykolog. Tidig hjälp kan ofta göra stor skillnad – att få prata med en psykolog kan vara ett viktigt steg mot ökad förståelse, bättre mående och en mer hållbar vardag.

Vem har rätt att läsa en tonårings journal?

När en tonåring träffar en psykolog är det naturligt att du som förälder vill förstå hur ditt barn mår och vara delaktig i behandlingen. Journalen kan upplevas som en viktig källa till information, särskilt om du är orolig. Samtidigt regleras tillgången till journaluppgifter av lagar och etiska principer som syftar till att skydda ungdomars integritet.

Journalåtkomst och sekretess kring unga enligt lag

Om du som förälder vill ta del av ditt barns journal behöver vårdgivaren, enligt patientdatalagen (PDL, 2008:355), göra en sekretessprövning. Den bedömning som görs utgår från barnets ålder, mognad och inställning. Praxis bygger på Socialstyrelsens vägledning samt tolkningar av hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30) och patientdatalagen, som båda betonar barns rätt till delaktighet och personlig integritet i vården.

Generella riktlinjer utifrån ålder och praxis

De övergripande riktlinjerna för tillgång till journaluppgifter kan sammanfattas enligt följande:

• 0–12 år: Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av barnets journal. Barnet får information anpassad till sin ålder, men det är vårdnadshavaren som har det formella ansvaret.

• 13–15 år: Från denna ålder är det inte längre självklart att vårdnadshavare automatiskt har tillgång till journalen. Tonåringens vilja och mognad har nu större betydelse. Ett exempel på detta är att vårdnadshavare inte längre kan logga in och ta del av sitt barns journaluppgifter via 1177 från det år barnet fyller 13. Om tonåringen bedöms vara tillräckligt mogen och motsätter sig att uppgifter delas, ska vårdnadshavare nekas tillgång. Detta gäller både vid elektronisk åtkomst och vid manuell utlämning.

• 16–17 år: I denna åldersgrupp anses ungdomar i hög grad kunna fatta egna beslut kring sin vård. Vårdnadshavares rätt att ta del av journalen är därför normalt sett starkt begränsad.

• 18 år och äldre: När en person fyller 18 år och blir myndig omfattas journalen fullt ut av sekretess. Endast den unga vuxna själv avgör om och till vem journaluppgifter får lämnas ut.

Föräldrars och vårdnadshavares roll trots begränsad journalåtkomst

Vi förstår att det som förälder kan kännas svårt att inte ha full insyn i sitt barns kontakt med en psykolog. Begränsningarna kring journalåtkomst handlar dock inte om att utestänga föräldrar, utan om att ge ungdomar möjlighet att utveckla självständighet, tillit och trygghet i behandlingen. Ditt engagemang och din närvaro är fortsatt viktiga för ditt barn ska må bra, även när journalen inte delas fullt ut.

Tonåringens rätt till integritet

Det är också viktigt att du som tonåring känner att du blir tagen på allvar. Ju äldre och mognare du blir, desto större inflytande har du över vem som får ta del av din journal. Din integritet är central, och du ska kunna känna dig trygg i att det du berättar för psykologen inte automatiskt förs vidare utan ditt samtycke. Samtidigt vill föräldrar oftast vara ett stöd. I många fall kan det därför ibland vara bra att, tillsammans med psykologen, hitta sätt att dela viss information som känns trygg för alla inblandade.

Snabb tillgång till psykolog– privat terapi hos Inemotion Psykologi

Hos Inemotion Psykologi erbjuder vi snabb tillgång till psykolog och privat terapi för barn, ungdomar och vuxna. Vi arbetar för att du ska kunna få tid för behandling inom rimlig tid, och att du ska kunna träffa psykologen så många gånger du behöver utan begränsning i antalet sessioner. Kontinuitet i din terapi ger dig bättre möjligheter att uppnå önskade resultat och varaktig förändring.

Du betalar själv för varje psykologbesök, men det kan det vara värt att kontrollera om du har en försäkring som täcker kostnaderna. Vi erbjuder privat psykologhjälp på mottagningen i Upplands Väsby eller online, vilket gör det enkelt att hitta ett upplägg som passar just dig. Ingen remiss krävs för att boka tid och träffa en privat psykolog. 

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med er terapi?

Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Tveka inte attta kontakt om ni är intresserade av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med er terapi.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Det behövs ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med samtalsterapi och behandling tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.