Behandling av tvångssyndrom (OCD)

Obsessivt kompulsivt syndrom (OCD) – diagnosen

Obsessivt kompulsivt syndrom (på engelska OCD, Obsessive-Compulsive Disorder) eller tvångssyndrom är en ångeststörning som kännetecknas av återkommande tvångstankar och tvångshandlingar:

• tvångstankar  – kännetecknas av återkommande och ihållande tankar eller inre bilder eller oönskade, påträngande impulser eller infall som ofta associeras med ångest.

• tvångshandlingar – är återkommande beteenden som innefattar återkommande mentala handlingar som du känner dig tvingad att utföra till följd av en tvångstanke, i enlighet med regler som strikt måste följas eller för att uppnå "den rätta känslan”.

För att ställa diagnosen obsessivt kompulsivt syndrom ska tvångstankarna och tvångshandlingarna vara tidskrävande eller orsaka betydande lidande och funktionsnedsättning med avseende på aktiviteter i det dagliga livet. Dessa tvångstankar och tvångshandlingar kan orsaka betydande ångest, och för att lindra ångesten och ditt kontrollbehov försöker du kanske utföra olika handlingar eller mentala ritualer – till exempel kontrollera, räkna, tvätta, upprepa eller tänka ”rätt” tankar. Det kan kännas som något du inte vill göra men inte kan låta bli. Ofta ger tvångshandlingarna en tillfällig lättnad, men oron brukar snart komma tillbaka, vilket gör att cirkeln fortsätter. Dessa ritualer och tvångs­mönster tar ofta mycket tid i anspråk vilket kan påverka arbete, relationer och livet i stort.

OCD är inte ett tecken på svaghet eller brist på kontroll – det är ett tvångsmönster som hjärnan fastnat i. Med rätt stöd och behandling hos en psykolog går det att bryta mönstret och gradvis få tillbaka friheten att leva livet så som du egentligen vill leva.

Ny klassificering av tvångssyndrom och relaterade tillstånd i ICD-11

I den nya versionen av diagnossystemet ICD-11 har tvångssyndrom (OCD) och flera närliggande tillstånd samlats i en gemensam kategori: Obsessivt-kompulsivt syndrom och relaterade tillstånd.

Det innebär att diagnoser som tidigare placerades i olika grupper nu betraktas som besläktade tillstånd, där tvångsmässiga tankar, känslor och beteenden står i centrum. Till gruppen hör nu bland annat:

• Tvångssyndrom (OCD)

• Hälsoångest (hypokondri)

• Dysmorfofobi (Body Dysmorphic Disorder)

• Samlarsyndrom (Hoarding Disorder)

• Luktreferenssyndrom (Rädsla för att lukta illa)

• Trichotillomani (tvångsmässigt hårdragande)

• Dermatillomani (tvångsmässigt hudplockande)

ICD-11 klassificerar också två olika grader av insikt:

• Hygglig till god insikt – för det mesta inser du att övertygelserna inte behöver vara sanna och är villig att acceptera en alternativ förklaring till dina upplevelser. Under vissa omständigheter, exempelvis vid starkt ångestpåslag, kan du tappa den insikten.

• Dålig till bristfällig insikt – under största delen av tiden är du övertygad om att tvångstankarna är sanna och kan inte acceptera en alternativ förklaring till din upplevelse.

Den nya strukturen speglar den forskning som visar att dessa tillstånd delar liknande psykologiska och biologiska mekanismer, samt svarar på liknande typer av behandling – framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT) med inslag av exponering och responsprevention (ERP). För dig som lever med OCD eller ett närliggande tillstånd kommer detta nya synsätt förhoppningsvis innebära bättre möjlighet till rätt diagnos med tillhörande behandling – som ser till det gemensamma mönstret inom dessa närliggande områden, snarare än till enskilda symtom.

Behandling med KBT och exponering med responsprevention (ERP)

För dig som lever med tvångssyndrom (OCD) – där tvångstankar och tvångshandlingar begränsar vardagen – kan en psykologen ofta bidra med effektiv hjälp. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandlingsmetod som har starkast vetenskapligt stöd, ofta i kombination med exponering med responsprevention (ERP).

Tillsammans kartlägger du och psykologen dina tvångstankar, tvångsbeteenden och de situationer som väcker oro eller rädsla. Du får hjälp att förstå vad som händer när du försöker lindra obehaget genom olika ritualer eller kontrollbeteenden – och vad som sker när du låter bli. ERP-terapi kommer gradvis låta dig öva på att närma dig det som väcker oro, utan att utföra tvångshandlingarna. Med stöd av psykologen lär du dig att hantera ångesten på nya sätt, tills behovet av att utföra ritualer minskar. Genom kognitiv omstrukturering och utbildning om OCD får du samtidigt hjälp att förstå hur tvångssyndrom fungerar och hur du kan bryta cirkeln av rädsla, kontroll och lättnad. Målet är att du ska återfå friheten att leva på det sätt du vill – utan att styras av tvång.

Så här kan en behandling som hjälper dig bli av med dina tvångstankar och ditt tvångssyndrom gå till:

1. Bedömning och planering: Behandlingen inleds med en grundlig bedömning av dina tvångstankar och tvångshandlingar. Psykologen kommer i samtal med dig kartlägga specifika utlösare och ritualer, och skapar sedan en behandlingsplan.
   
   

2. Psykoedukation (utbildning). Du kommer få lära dig mer om vad tvångssyndrom är, hur tvångstankar och tvångshandlingar uppstår och upprätthålls, samt hur KBT och ERP fungerar för att behandla dessa symtom. Du kommer också få bättre kunskap om sambandet mellan tankar, känslor och beteenden, och hur exponering och responsprevention kan minska ångesten och behovet av tvångshandlingar över tid. Ofta kan denna kunskap också kan bidra till att minska eventuella känslor av skam eller skuld.
   
   

3. Ordning av utlösare i en hierarki. Tillsammans med psykologen skapas en hierarki över de situationer som utlöser dina tvångstankar, från de minst till de mest ångestskapande. Denna hierarki används sedan vid exponering där du får börja med att exponeras för de mindre ångestfyllda situationerna och arbeta dig uppåt, vilket gör processen mer hanterbar.
   
   

4. Exponering med responsprevention (ERP): ERP är den mest evidensbaserade behandlingen för tvångssyndrom och innebär att du kommer utsättas för situationer eller tankar som triggar dina tvångstankar utan att du tillåts utföra de tvångshandlingar som brukar tillhöra dessa. Målet är att du ska upptäcka och lära dig att ångesten minskar av sig själv med tiden, utan att du behöver utföra dina ritualer.

   • Exponering: Du kommer gradvis att utsättas för de situationer eller tankar som utlöser dina rädslor och tvångstankar, antingen i verkliga situationer eller genom visualisering. Exponeringen börjar med de minst ångestframkallande situationerna och rör sig stegvis uppåt i hierarkin.

   • Responsprevention: Du arbetar med att avstå från dina tvångshandlingar trots din ångest. Genom att du inte agerar på dina tvångstankar kommer du upptäcka och lära dig att tvångstankarna inte är farliga och att ångesten kan minska även om du inte utför tvångshandlingen.

Ett konkret exempel på hur ERP kan gå till: Om du skulle ha tvångstankar om smuts och därför tvättar händerna överdrivet mycket kan du gradvis utsättas för smuts och träna på att inte tvätta händerna.

5. Kognitiv terapi: Kognitiv terapi hjälper dig att identifiera och utmana irrationella och överdrivna tankar som ligger till grund för tvångstankarna. Psykologen kan hjälpa dig att förstå att de negativa tankar och katastrofscenarier som uppstår är överdrivna och inte realistiska. 

   • Kognitiv omstrukturering: Du lär dig att ifrågasätta dina överdrivna farhågor och istället ersätta dem med mer realistiska och hjälpsamma tankar.
     
     

6. Avslappnings- och mindfulness-tekniker: Eftersom tvångstankar ofta skapar hög ångest, kan psykologen även lära ut avslappningsövningar eller mindfulness för att hantera ångest och stress på ett mer konstruktivt sätt. Dessa tekniker hjälper dig att observera dina tankar utan att reagera på dem, vilket kan minska impulsen att utföra tvångshandlingar.
   
   

7. Hemuppgifter och stöd: Du kommer sannolikt att få hemuppgifter för att du ska kunna öva på exponering och responsprevention i vardagen. Psykologen ger stöd och hjälp under hela processen, diskuterar framsteg och svårigheter, och justerar behandlingsplanen vid behov.
   
   

8. Stöd till anhöriga: Ofta involveras familjemedlemmar omedvetet i tvångssyndromet genom att de hjälper till att utföra ritualer eller bekräftar tvångstankar. Psykologen kan om det är nödvändigt även arbeta med din familj eller nära vänner för att utbilda dem i hur de bäst kan hjälpa dig i din behandling och hur ni kan arbeta tillsammans för att bryta de mönster som upprätthåller ditt tvångssyndrom.
   
   

9. Avslutning och återfallsprevention. När behandlingen närmar sig sitt slut, arbetar du och psykologen tillsammans fram strategier för att upprätthålla framstegen och hantera eventuella framtida återfall. Du kommer få med dig tekniker för att hantera nya eller återkommande tvångstankar och tvångshandlingar på egen hand.

Att leva med OCD

Om du lider av tvångssyndrom möter du många utmaningar i din vardag. Det kan vara påfrestande att leva med OCD eftersom mycket tid ofta går åt till tvångshandlingar och ritualer, vilket stör dina vanliga rutiner. Tvångstankarna orsakar konstant ångest och distraktion, vilket leder till koncentrationssvårigheter och gör det svårt att genomföra det du planerat eller förväntas göra. Tiden springer iväg när du fastnar i tankar och tvångsbeteenden.

Du kan uppleva att perioder med fruktansvärda tvångstankar och handlingar varvas med perioder helt utan dem. Även om dessa handlingar kan ge tillfällig lättnad, kan de med tiden bli svårare att kontrollera och ta längre tid att utföra. Det kan leda till att du hindras från att utföra vanliga aktiviteter som att arbeta, gå i skolan eller umgås med vänner. Ju mer du oroar dig och försöker undvika tvångstankarna och tvångshandlingarna, desto starkare kan de bli. Till slut kan du hamna i ett läge där du upplever fruktansvärda tvångstankar.

Du kanske också känner skam och skuld över dina tankar och beteenden, särskilt om du känner att du inte kan kontrollera dem trots att du är medveten om deras irrationella natur. Denna skam kan göra det svårt att söka hjälp eller prata med andra om dina problem, vilket kan leda till en ond spiral.

Att söka stöd och hjälp hos en psykolog kan vara ett viktigt steg mot att hantera tvångssyndromet och förbättra din livskvalitet. Psykologen har tillgång till metoder som har bevisat positiv effekt för att behandla tvångssyndrom.

Vanliga symtom vid tvångssyndrom

Obsessivt kompulsivt syndrom, eller OCD (Obsessive-Compulsive Disorder), kännetecknas av två huvudsakliga symtom: tvångstankar och tvångshandlingar. Det finns olika typer av tvång som kan manifestera sig på olika sätt, och det ät därför nödvändigt att definiera och fastställa vilka tvång man lider av för att behandlingen ska få avsedd effekt.Tvångssyndrom kan variera i svårighetsgrad och kan prägla personens beteende och påverka det dagliga livet på ett avsevärt sätt. 

Vanliga tvångstankar

Dessa tvångstankar kan vara påträngande, oönskade, störande och återkommande tankar, bilder eller impulser som inte kan kontrolleras eller ignoreras. Dessa tankar orsakar ofta stark ångest eller obehag. Vanliga exempel på tvångstankar är:

• Rädsla för smitta eller kontaminering: Överdriven rädsla för att bli smittad och sjuk av bakterier, virus, kemikalier, smuts eller andra föroreningar.

• Ordning och symmetri: Perfektionism och en fixering vid att saker ska vara symmetriska eller i en viss ordning.

• Rädsla för att skada sig själv eller andra: Tankar om att kunna skada sig själv eller andra genom sina handlingar eller genom att inte utföra vissa handlingar. Detta kan leda till överdriven försiktighet eller kontrollbehov.

• Obsession med tvivel eller säkerhet: Man litar inte på sina egna minnen eller uppfattningar utan behöver be om försäkringar från andra eller dubbelkolla saker.

• Sexuella eller våldsamma tvångstankar: Tankar om sexuella eller våldsamma handlingar som man finner oacceptabla. Dessa tankar kan ofta orsaka betydande ångest och skuld.

• Religiösa eller moraliska betänkligheter: Överdriven rädsla för att synda eller bryta mot moraliska regler.

Vanliga tvångshandlingar

Tvångshandlingar är repetitiva beteenden eller mentala ritualer som en person känner sig tvingad att utföra som ett svar på tvångstankarna. Dessa handlingar utförs för att minska den ångest eller obehag som tvångstankarna orsakar, men de är ofta inte realistiskt kopplade till det som orsakar ångesten eller är överdrivna. Vanliga exempel på tvångshandlingar är:

• Överdriven handtvättning eller rengöring: Överdriven handtvätt, duschande eller rengöring av föremål. Undvikande av offentliga platser eller platser där man inte kan ha kontroll över renligheten.

• Kontrollhandlingar: Detta kan inkludera att kontrollera att dörrar är låsta, att spisen är avstängd, ljusen är släckta eller att fönster är stängda upprepade gånger för att lindra rädslan för inbrott eller olyckor.

• Ordning och symmetri: Det är vanligt att ägna mycket tid åt att ordna och räta till föremål för att få dem att kännas "rätt", ofta symmetriskt eller efter storlek, färg eller annan kategori.

• Räknande eller räkningsritualer: Detta kan innebära att räkna steg, slag eller föremål upprepade gånger för att lindra ångesten eller tvivlet.

• Mentala ritualer: Tysta repetitioner av ord, fraser, böner eller tänka på specifika saker.

• Undvikande beteenden: Personer med tvångssyndrom kan undvika vissa situationer, platser eller föremål som utlöser deras tvångstankar för att undvika ångest.

• Samlande eller sparande: Samlande eller att spara saker i överdriven grad av rädsla för att behöva dem i framtiden.

• Upprepning: Utförande av vissa handlingar om och om igen, som att gå genom en dörr på ett visst sätt.

Många personer med tvångssyndrom strävar efter perfektionism och ordning. Man kan till exempel ha ett extremt behov av symmetri eller ordning och kan ägna mycket tid åt att arrangera och räkna föremål. Det är vanligt att personer med OCD undviker vissa situationer eller platser som utlöser deras tvångstankar och tvångshandlingar.

Ovanstående exempel kan ses som olika typer av OCD eller tvångssyndrom, som karakteriseras av olika typer av tvångstankar och tvångshandlingar. Dessa typer är inte ömsesidigt uteslutande, och en person kan uppleva symtom från flera olika typer samtidigt. Dessutom kan symtomen variera över tid och kan även förändras eller utvecklas över tid.

Därför får vi tvångstankar

Orsakerna till tvångstankar är komplexa och varierar mellan individer. Gener, biologiska faktorer och miljöfaktorer spelar alla en roll. Forskning tyder på ärftlighet och förändringar i hjärnans kemi relaterade till signalsubstanser som serotonin. Miljömässiga faktorer, som stress och trauma, kan också utlösa eller förvärra symtomen. Kognitiva och beteendemässiga faktorer, tillsammans med personlighetsdrag som perfektionism, kan också bidra till utvecklingen av tvångstankar. 

Perfektionism eller tvångssyndrom?

Den som är perfektionist strävar ständigt efter att nå oerhört höga standarder i allt man gör. Ofta finns en tendens att vara mycket kritisk mot sig själv och andra när de inte lever upp till ”rätt” standard. Som perfektionist är man ofta extremt upptagna med detaljer och kan tillbringa mycket tid och energi på att göra saker "rätt" eller "perfekt". Det finns en djup rädsla för misslyckande och man kan undvika att ta risker eller försöka nya saker av rädsla för att göra misstag. Denna rädsla för misslyckande kan leda till betydande stress och ångest. Perfektionister tenderar också att vara mycket självkritiska och kan ha en negativ självbild även när de presterar bra. Det är lätt att då överarbeta sig och ha svårt att sätta gränser eftersom man alltid strävar efter att göra mer och bättre. Men perfektionism är inte alltid något negativt utan kan också vara en viktig drivkraft för att uppnå framgång. Men i överdriven grad leder det ofta till stress, ångest och i värsta fall utbrändhet.

Perfektionism övergår till tvångssyndrom när det inte längre handlar om att sträva efter att göra saker bra, utan snarare om att försöka undvika ångest och oro. När man inte längre kan kontrollera sina tankar och beteenden kring att göra saker "rätt" eller "perfekt", och när detta börjar påverka det dagliga livet negativt, kan det vara tecken på att perfektionismen har utvecklats till tvångssyndrom.

Anankastiska personlighetsdrag

Vissa personer har starkt utvecklade anankastiska personlighetsdrag, vilket innebär en hög grad av kontroll, ordning och perfektionism i vardagen. Dessa drag kan göra att du är noggrann, principfast och ansvarstagande, men de kan också leda till rigiditet, svårighet att slappna av och problem i relationer.

Det är viktigt att skilja mellan anankastiska personlighetsdrag och obsessivt kompulsivt syndrom. Vid OCD upplevs tvångstankar och tvångshandlingar ofta som påträngande, oönskade och ångestskapande. Anankastiska drag handlar däremot om stabila personlighetsmönster som ofta känns rimliga eller till och med positiva för personen själv.

Vanliga uttryck för anankastiska drag:

• Fastnar i detaljer, regler eller strukturer på bekostnad av helheten

• Svårt att avsluta uppgifter på grund av perfektionism

• Prioriterar arbete eller plikter framför fritid, vila och relationer

• Har svårt att anpassa sig till nya eller oväntade situationer

• Undviker att överlåta ansvar eftersom andra sällan gör saker ”rätt”

• Uppfattas som envis eller rigid i sociala sammanhang

Att ha dessa personlighetsdrag behöver inte vara problematiskt i sig, men de kan skapa inre stress och begränsa flexibilitet i vardagen. En psykolog kan hjälpa dig att förstå dina drag, minska inre krav och hitta bättre balans i arbete, relationer och fritid.

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?

Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Tveka inte att ta kontakt om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med din samtalsterapi och behandling av tvångssyndrom tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.