För arbetsgivare och företag

Så känner du igen psykisk ohälsa hos dina medarbetare

Att som chef känna igen tecken på psykisk ohälsa och arbetsrelaterad stress och utmattning hos dina anställda är avgörande för att kunna erbjuda det stöd de behöver. Var uppmärksam på förändringar i beteende, som ökad frånvaro eller sena ankomster. Om en annars pålitlig medarbetare börjar komma sent ofta eller tar fler sjukdagar än vanligt, kan det vara ett tecken på att något inte står rätt till. Minskad produktivitet är ett annat varningstecken. En medarbetare som tidigare har varit produktiv och engagerad kanske börjar visa en nedgång i arbetskvalitet och effektivitet. Social tillbakadragenhet kan också vara en signal. Om någon börjar dra sig undan från kollegor och undviker sociala situationer på arbetsplatsen, kan det signalera att de mår dåligt.

Synliga tecken på trötthet, som att gäspa ofta, se sliten ut eller klaga över att vara utmattad, kan vara indikatorer på psykisk ohälsa. Markanta förändringar i personlig hygien eller klädsel kan också vara varningssignaler. Emotionella och kognitiva förändringar, som humörsvängningar, kan vara tecken på att någon kämpar med sin mentala hälsa. Plötsliga och drastiska förändringar i humör, från irritation till nedstämdhet, är något att hålla utkik efter. Om en medarbetare verkar distraherad, har svårt att fokusera eller ofta glömmer saker, kan det vara en indikation på att de upplever stress eller ångest. Det kan också vara en begynnande utmattning som visar sig.

Lyssna efter kommentarer som kan indikera självnedvärdering, hopplöshet eller en pessimistisk syn på framtiden. Ibland, men långt ifrån alltid, kan medarbetare uttrycka att de känner sig överväldigade eller stressade. Ta dessa kommentarer på allvar och erbjud ditt stöd. Om du märker något av dessa tecken, ta initiativet till ett privat och empatiskt samtal. Visa att du bryr dig och är där för att hjälpa. Ibland kan en enkel fråga som "Hur mår du egentligen?" öppna upp för en viktig dialog. Försök uppmuntra en en relation där det är okej att prata om psykisk hälsa utan stigma när det behövs. 

Genom att vara uppmärksam på dessa tecken och agera med omsorg kan du göra en stor skillnad i dina anställdas liv. Din omtanke och ditt stöd är avgörande för att skapa en hälsosam och produktiv arbetsplats.

Krishantering och krisstöd

Som ansvarig chef i en krissituation har du en avgörande roll i att stötta både dina medarbetare och hela organisationen. När något allvarligt inträffar, som påverkar arbetsplatsen eller enskilda anställda, kan det kräva kompetens och erfarenhet på helt andra områden än de du arbetar med till vardags och situationen kan upplevas svår att hantera på egen hand. Här kan Inemotion Psykologi vara ett viktigt stöd för dig.

Inemotion Psykologi erbjuder krisstöd som hjälper både dig och dina medarbetare att hantera de svåra mentala och psykologiska aspekterna, så att ni tillsammans kan ta er igenom krisen på bästa möjliga sätt. Ett professionellt omhändertagande och psykosocialt stöd från en legitimerad psykolog kan göra stor skillnad, både för individens välmående och för organisationens fortsatta funktion. Tillsammans kan vi minska risken för långvariga negativa effekter och skapa en tryggare arbetsmiljö i en svår situation.

Tecken på för hög arbetsbelastning

Som ansvarig chef är det viktigt att vara uppmärksam på tecken som kan tyda på att en medarbetare upplever stress och för hög arbetsbelastning. Dessa tecken kan visa sig på olika sätt, både fysiskt och mentalt. Tänk också på att det i den här situationen är medarbetarens upplevelse det handlar om och inte vad företaget tycker är rimligt att man som arbetstagare ska orka med eller klara av. Upplevelsen av en för hög arbetsbelastning kan ha många orsaker och alla dessa orsaker kanske inte har sitt ursprung på arbetsplatsen. Är man hårt belastad av livet utanför jobbet så har det en påverkan även när man är på jobbet. Här är några konkreta tecken att vara uppmärksam på som chef:

1. Förändringar i beteende:

   • Irritation eller frustration: Om en tidigare lugn medarbetare plötsligt blir lättirriterad eller frustrerad kan det vara ett tecken på stress.

   • Tillbakadragenhet: Minskad kommunikation eller engagemang i sociala sammanhang kan indikera att personen känner sig överväldigad.

   • Missade deadlines eller minskad produktivitet: Överbelastade medarbetare kan börja missa viktiga deadlines eller göra fler misstag i sitt arbete.
     
     

2. Fysiska tecken:

   • Trötthet eller utmattning: Personen kan verka ständigt trött eller klaga på sömnproblem.

   • Huvudvärk eller andra kroppsliga symptom: Stress kan ge upphov till fysiska symptom som huvudvärk, magproblem eller spänningar i kroppen.

   • Ökad frånvaro: Om någon ofta är sjukskriven eller tar ledigt mer än vanligt kan detta vara ett tecken på för hög belastning.
     
     

3. Emotionella tecken:

   • Nedstämdhet eller oro: En medarbetare kan verka deprimerad, orolig eller överdrivet stressad.

   • Humörsvängningar: Plötsliga förändringar i humöret, som att gå från glädje till nedstämdhet, kan vara ett varningstecken.
     
     

4. Effekter på arbetsinsatsen:

   • Sänkt motivation: Om en tidigare engagerad medarbetare visar mindre intresse för arbetet kan det vara ett tecken på att personen känner sig överbelastad.

   • Sämre kvalitet på arbetet: Minskad arbetskvalitet, som fel i uppgifter eller minskat detaljfokus, kan bero på hög stressnivå.

   • Oförmåga att prioritera: En medarbetare som har svårt att skilja på viktiga och oviktiga uppgifter kan vara överbelastad.
     
     

5. Kommunikation:

   • Uttrycker oro eller stress: Om en medarbetare uttryckligen säger att arbetsbördan är för hög eller att hen känner sig stressad finns det all anledning att ta det på allvar.

   • Negativ attityd till feedback: Personen kan bli mer defensiv och mindre mottaglig för konstruktiv kritik.

Så pratar du med en medarbetare som mår dåligt

Att prata med en anställd om psykisk ohälsa kan vara en utmanande uppgift för dig som chef, men det är en viktig del av att skapa en stödjande arbetsmiljö. För att närma dig ämnet på ett respektfullt och effektivt sätt, börja med att välja en lämplig tid och plats för samtalet. Det är viktigt att samtalet hålls i en ostörd miljö där medarbetaren känner sig trygg och bekväm. Visa empati och omsorg genom att börja samtalet med att uttrycka din oro på ett icke-dömande sätt, exempelvis genom att säga, "Jag har märkt att du verkar mer stressad än vanligt, och jag är orolig för dig. Hur mår du?"

När du pratar med en medarbetare, lyssna aktivt och låt dem tala till punkt utan att avbryta. Bekräfta deras känslor och upplevelser genom att använda fraser som, "Det låter väldigt tufft" eller "Jag förstår att det här är svårt för dig". Att visa förståelse och medkänsla kan hjälpa medarbetaren att känna sig sedd och hörd. Försök att undvika att ge råd eller lösningar direkt, eftersom detta kan få personen att känna sig undervärderad eller missförstådd. Istället kan du fråga öppna frågor som, "Vad tror du skulle hjälpa dig mest just nu?" eller "Hur kan jag och arbetsplatsen stödja dig på bästa sätt?"

Att hålla svåra samtal om psykisk hälsa kräver också att du är beredd på att samtalet kan väcka starka känslor. Det är viktigt att du är tålmodig och ger den anställda tid att uttrycka sig. Om samtalet blir emotionellt laddat, erbjud en paus och försäkra medarbetaren om att det är okej att känna så som de gör. Försök att undvika att fylla tystnaden med dina egna ord – ibland kan tystnad ge den anställda tid att samla sina tankar och fortsätta när de är redo.

Varje situation är unik, och ditt tillvägagångssätt behöver anpassas efter den anställdes specifika behov och situation. Men i alla lägen kan du genom att närma dig ämnet med empati, respekt och en vilja att lyssna, göra en betydande positiv skillnad i din medarbetares liv och välmående.

När du som chef har en medarbetare som mår dåligt

Som ansvarig chef har du en viktig roll i rehabiliteringen av en anställd som drabbats av psykisk ohälsa eller arbetsrelaterad stress. Inemotion Psykologi kan vara en värdefull resurs i detta arbete och vi förstår att detta område kanske inte är just ditt specialistområde. När en medarbetare drabbats av psykisk ohälsa bör man som ansvarig chef agera snabbt och omsorgsfullt, även innan den exakta orsaken är känd. Här är några råd till hur du kan och bör agera så snart du får kunskap om att en medarbetare mår dåligt:

1. Visa omsorg och stöd

   • Skapa en öppen dialog: Ha ett privat och respektfullt samtal med medarbetaren för att uttrycka din oro och erbjuda ditt stöd.

   • Lyssna aktivt: Låt medarbetaren tala ut om sina känslor och upplevelser utan att avbryta eller döma.

   • Fokusera på medarbetaren: Vid just detta tillfälle kommer din egen åsikt eller företagets utmaningar i andra hand. Så låt samtalet få handla hur medarbetaren upplever sin situation och behåll perspektivet på hur du kan hjälpa.
     
     

2. Skapa en trygg arbetsmiljö

   • Minska arbetsbelastningen: Se över medarbetarens arbetsuppgifter och arbetsbelastning. Om möjligt, omfördela uppgifter till andra medarbetare.

   • Anpassa arbetet: Ge möjlighet till flexibla arbetstider eller distansarbete om det kan minska stress och underlätta för medarbetaren.

   • Identifiera stressfaktorer: Gör en preliminär bedömning av arbetsmiljön för att identifiera eventuella stressfaktorer som kan ha bidragit till medarbetarens situation.
     
     

3. Informera om hur medarbetaren kan få hjälp

   • Informera om tillgängligt stöd: Berätta om era rutiner och vilka resurser och möjligheter som finns tillgängliga, såsom tillgång till psykolog, stödsamtal och krisstöd. Berätta också hur ni som företag kommer stötta medarbetaren genom att till exempel ha försäkringar eller andra lösningar som finansierar hjälpen.

   • Uppmuntra professionell hjälp: Uppmana medarbetaren att söka professionell hjälp och erbjuda stöd i att hitta lämpliga resurser. Förlita dig inte på att medarbetaren själv har kraften att skaffa den nödvändiga hjälpen.
     
     

4. Bevara Konfidentialitet

   • Håll information privat: Bevara medarbetarens integritet genom att hålla deras situation konfidentiell och endast dela information med de som absolut måste veta.

Problemlösningssamtal

Metodiken för problemlösningssamtal är uppbyggd av fem steg och syftar till att hjälpa medarbetare att identifiera och lösa arbetsrelaterade problem med stöd från till exempel en psykolog samt individens chef. Här är en sammanfattning av de fem stegen som ingår i ett sådant samtal:

• Problemorientering: Detta första steg innebär att den som leder samtalet och medarbetarens chef tillsammans identifierar de problem som kan vara relaterade till arbetsmiljön och medarbetarens livssituation, både på jobbet och privat. Det sker genom samtal som undersöker känslomässiga reaktioner samt den kognitiva bearbetningen av situationen.

• Problemdefinition: Här fokuseras på att definiera de specifika problemen. Målet är att omvandla ett komplext problem till något konkret och avgränsat. Vidare formuleras mål för varje delproblem som behöver adresseras.

• Sökande efter lösningsalternativ: I detta steg brainstormas olika möjliga lösningar utan att först värdera dem. Både genomförbara och mindre realistiska alternativ tas upp för att ge en bred uppfattning om möjliga vägar att gå. Lösningarna sorteras sedan och eventuellt utvecklas befintliga förslag.

• Värdering och beslut om lösning: De lösningsförslag som framkommit granskas och jämförs för att komma fram till den bästa lösningen. Denna lösning dokumenteras i en handlingsplan, och ansvarsfördelning mellan medarbetare, chef och psykologen klargörs.

• Verkställande och utvärdering: Den valda handlingsplanen genomförs, och dess hållbarhet och effektivitet utvärderas. Uppföljning sker för att säkerställa att planen fungerar i praktiken och att den leder till önskade resultat.

Problemlösningssamtalen ska resultera i en skriftligt överenskommen åtgärdsplan där alla parter är eniga om de identifierade problemen och de åtgärder som beslutats, inklusive ansvarsfördelning och uppföljning.

Så hjälper psykologen dig som chef

Om du väljer att ta professionell hjälp vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen kan en psykolog stödja dig som chef, er som företag och era medarbetare på följande sätt:

1. Utredning, bedömning och diagnos: Detta innebär att kartlägga och identifiera behovet av rehabilitering och arbetsanpassning. Under utredningen samlas information om arbetstagaren och arbetsplatsen för att identifiera eventuella hinder som påverkar arbetstagarens förmåga att utföra sitt arbete. Hälsotillståndet och arbetsförmågan bedöms. Även hur organisatoriska eller arbetsmiljömässiga faktorer påverkar arbetstagarens situation analyseras.
   
   

2. Planering och samordning med dig som ansvarig chef: I detta steg bör en en konkret rehabiliteringsplan formuleras i samråd med både dig som ansvarig chef hos arbetsgivaren och arbetstagaren. Det är en fördel att sätta tydliga mål och delmål för rehabiliteringen, och klargöra vilka insatser som kommer behövas, exempelvis arbetsanpassning eller utbildning. En plan kan också specificera tidsramar samt vem som är ansvarig för respektive del av processen.
   
   

3. Initiering av förändringar: När en plan finns kan rehabiliteringsinsatserna påbörjas vilket innebär att säkerställa att alla inblandade parter (arbetsgivare, arbetstagare och psykolog) har insikt i planen och sina respektive roller. Vid behov görs också praktiska anpassningar på arbetsplatsen, såsom förändringar i arbetsuppgifter eller arbetsmiljö, eller att stödinsatser för arbetstagaren som steg-för-steg-planer för att underlätta för den anställde medarbetarens återgång till arbete.
   
   

4. Genomförande och behandling: En psykolog kan erbjuda olika former av samtalsstöd, terapi och behandling som kan hjälpa den anställde att hantera och återhämta sig från psykisk ohälsa. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar kognitiv beteendeterapi (KBT), mindfulnessbaserade metoder och andra evidensbaserade tekniker. Vilken behandling som är lämplig beror på de bakomliggande orsakerna till varför medarbetaren mår dåligt.
   Psykologen kan också hjälpa din anställde att utveckla effektiva coping-strategier och stresshanteringsmetoder för att bättre hantera arbetsrelaterad stress och utmattning samt förhindra framtida psykisk ohälsa.
   Observera att du som chef inte har rätt att ta del av sådant som faller under den sekretess som alltid finns mellan psykolog och en klient, om inte klienten (i det här fallet medarbetaren) uttryckligen tillåter att informationen förs vidare till dig.
   
   

5. Uppföljning och stöd: Inemotion Psykologi kan erbjuda regelbunden uppföljning för att säkerställa att den anställde gör framsteg, att rehabiliteringsplanen fungerar och att målen nås. Tillsammans med dig som chef och arbetstagaren görs en bedömning av effekterna, och det avgörs om ytterligare insatser behövs. Uppföljningen syftar också till att säkerställa att arbetstagaren på lång sikt kan fortsätta fungera väl på arbetsplatsen. Beroende på ert behov kan det inkludera kontinuerlig terapeutisk support och eventuella justeringar av behandlingsplanen om det blir nödvändigt.

Genom att samarbeta med en privat psykologmottagning kan du säkerställa att din anställde får den specialistvård och det stöd som behövs för att återhämta sig och återvända till arbetsplatsen på ett hållbart sätt.

Psykoterapi vid arbetslivsinriktad rehabilitering

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en terapimetod som är effektiv framför allt för symtomlindring i samband med arbetsrelaterad psykisk ohälsa. När KBT kombineras med tydligt arbetsfokus ses även effekt på arbetsåtergång. För att arbetsfokuserad KBT ska vara effektivt behöver ett uttalat fokus ligga på återgång i arbete och behandlingen ska innehålla arbetsrelaterad målplanering, arbetsrelaterad utbildning och information, arbetsrelaterad beteendeaktivering med en plan för gradvis arbetsåtergång samt problemlösningssamtal med inriktning på arbetet.

Även internetbaserad KBT har visat god effekt på upplevd stress samt symtom på depression och ångest för personer med stressrelaterad psykisk ohälsa och verkar vara minst lika effektivt för att minska symtom hos personer med depression och ångest.

Sekretess som skydd för den anställde

Att involvera en extern psykologmottagning kan ibland kännas tryggare för medarbetare, eftersom det innebär att behandlingen sker utanför arbetsplatsen och under strikt sekretess. Det kan underlätta öppenhet och engagemang i behandlingen. Enligt de yrkesetiska reglerna ska en psykolog också värna om klienten genom att verka för att denne inte ska komma till yrkesmässig- eller annan skada till följd av sin kontakt med psykolog.

Du som arbetsgivare har ett ansvar

Som arbetsgivare i Sverige har ni ett omfattande ansvar för att förebygga och hantera psykisk ohälsa hos era anställda. Enligt Arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska ni bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Det innebär att ni regelbundet ska undersöka och bedöma riskerna i arbetsmiljön, inklusive psykosociala faktorer, och vidta åtgärder för att minska dessa risker. Om man som arbetsgivare inte har tillräcklig kunskap eller kompetens inom området psykisk ohälsa är det ofta nödvändig att ta hjälp av extern expertkunskap när det gäller att undersöka och bedöma psykiska hälsorisker.

Enligt myndigheten för arbetsmiljökunskap är den stressrelaterade psykiska ohälsan (akut stressreaktion, anpassningsstörning, utmattningssyndrom) samt lättare ångest och depressionstillstånd är de diagnoser som står för den största andelen av sjukskrivningarna i Sverige i dag, och är det som psykologer och arbetsgivare oftast möts av på arbetsplatserna. Sömnstörningar är vanligt i samband med psykisk ohälsa, majoriteten av personer med klinisk depression har också kroniska sömnbesvär, så kallad insomni.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har stor betydelse för sjukfrånvaron och är en viktig påverkbar faktor för att förebygga sjukfrånvaro i arbetslivet. Arbetsgivare behöver därför säkerställa att den psykosociala arbetsmiljön är sund och säker, vilket inkluderar att hantera arbetsbelastning, arbetsorganisation, ledarskap, stöd från chefer och kollegor samt att förebygga och hantera konflikter och mobbning. Vid psykisk ohälsa hos en anställd har ni ett ansvar för att arbeta med rehabilitering genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstider eller arbetsplatsen samt samarbeta med företagshälsovård i form av till exempel en psykolog.

Om någon drabbas av psykisk ohälsa är det viktigt att ni utreder orsakerna för att kunna vidta åtgärder som förhindrar liknande situationer i framtiden. Chefer och anställda kan behöva kompletterande utbildning om arbetsmiljöfrågor där psykisk hälsa ingår som en viktig del.

Att skapa en arbetsmiljö som främjar både fysisk och psykisk hälsa är avgörande för både dina anställdas välbefinnande och i förlängningen för företagets framgång.

Psykologisk trygghet på jobbet

Psykologisk trygghet på arbetsplatsen är en förutsättning för att medarbetare ska kunna uttrycka sina åsikter och bekymmer utan rädsla för negativa konsekvenser. Som arbetsgivare är det viktigt av att skapa en arbetsmiljö där medarbetare känner att deras psykiska hälsa tas på allvar och att de har stöd i att hantera stress och andra problem. En arbetsplats med hög psykologisk trygghet främjar öppen kommunikation och stärker teamdynamik, vilket bidrar till bättre arbetsresultat och välbefinnande.

Om stigmatisering av psykisk ohälsa förekommer på arbetsplatsen är det ett hinder för att förebygga och åtgärda problem. Det är vanligt att medarbetare undviker att berätta om sina psykiska besvär av rädsla för att bli stigmatiserade eller missförstådda. Det är därför viktigt att som arbetsgivare och chef arbeta aktivt för att motverka denna stigmatisering till exempel genom utbildning, stödjande policyer och en öppen kultur där psykisk hälsa tas på allvar.

Kognitiv ergonomi

Kognitiv ergonomi handlar om att skapa en arbetsmiljö som stödjer den mentala och kognitiva förmågan hos medarbetare. Höga krav på minne, koncentration och problemlösning har visat sig kunna leda till stress och utmattning. Det finns därför ett värde i att som arbetsgivare designa arbetsuppgifter och tekniska hjälpmedel så att de är anpassade till medarbetarnas kognitiva förutsättningar, då det kan minska belastningen och förbättra arbetsförmågan.

Utbildning och rådgivning till er som arbetsgivare

Inemotion Psykologi kan erbjuda utbildning, rådgivning och mentorskap till dig som chef om hur du bäst stödjer anställda med psykisk ohälsa, vilket inkluderar att skapa en arbetssituation som minimerar stress och främjar psykisk hälsa. Psykologen kan också dela med sig av tidigare erfarenheter från tusentals samtal med klienter och hur olika arbetssituationer påverkat den psykiska hälsan hos dem som medarbetare vilket kan vara till stor hjälp när ni bygger upp rutiner för att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen är vanligt

Enligt en rapporten ”Ökad ohälsa på svenska arbetsplatser 2020” från Arbetsmiljöverket upplever var tredje sysselsatt person hälsoproblem relaterade till arbetet. Trötthet, smärta och värk är de vanligaste besvären, med för hög arbetsbelastning som en av de främsta orsakerna. Detta är särskilt vanligt bland kvinnor inom vård och omsorg​.

Statistik från Afa Försäkring visar att psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro inom privat sektor. För tjänstemän är dessa diagnoser den främsta orsaken, medan de för arbetare är näst vanligast efter muskuloskeletala diagnoser.

Enligt Försäkringskassan var psykisk ohälsa den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige under 2024. Psykiatriska diagnoser har varit den ledande orsaken till sjukskrivningar sedan 2014 och psykisk ohälsa står nu för över hälften av alla längre sjukfall i Sverige, med en betydande ökning i antalet sjukfall under de senaste åren​. Särskilt den stressrelaterade psykiska ohälsan har ökat över tid och aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna för stress som under 2024. Av den stressrelaterade psykiska ohälsan är utmattningssyndrom orsakad av långvarig negativ stress den diagnos som leder till längst sjukskrivningar och störst utgift i sjukförsäkringen vid tillfälligt nedsatt arbetsförmåga. För kvinnor står numer den stressrelaterade psykiska ohälsan för fler av de pågående sjukfallen än alla andra psykiatriska diagnoser tillsammans. Också bland männen ökar den stressrelaterade psykiska ohälsan, men bland män är också andra psykiatriska diagnoser vanliga, som till exempel depressioner. Mellan våren 2019 och våren 2024 ökade antalet personer som var sjukfrånvarande på grund av stressrelaterad diagnos med 25 procent. Under våren 2024 stod kvinnor för hela 79 procent av de stressrelaterade sjukfallen.

Psykisk ohälsa på våra arbetsplatser är alltså ett växande problem som kräver effektiva och evidensbaserade åtgärder för att stödja medarbetare och främja deras psykiska hälsa. Den psykiska ohälsan har inte bara en inverkan på medarbetarnas välbefinnande utan påverkar även företagets förmåga att utvecklas och vara lönsamt på flera sätt:

• Produktivitetsförluster: Anställda som lider av psykisk ohälsa tenderar att ha lägre produktivitet. Det kan bero på koncentrationssvårigheter, minskad motivation och ökad frånvaro.

• Ökad sjukfrånvaro: Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar i Sverige. Långvarig sjukfrånvaro leder till kostnader för företaget i form av ersättningspersoner, ökad arbetsbelastning på andra anställda och potentiella förseningar i projekt och produktion​.

• Personalomsättning: Höga nivåer av psykisk ohälsa kan leda till att fler anställda slutar, vilket innebär att företag måste investera tid och pengar i att rekrytera och utbilda nya medarbetare. Detta kan skapa en instabil arbetsmiljö och ytterligare stress för kvarvarande personal.

• Försämrad arbetsmiljö och företagskultur: Psykisk ohälsa påverkar ofta arbetsmiljön negativt, vilket kan leda till en mindre samarbetsvillig och harmonisk arbetsplats. Detta kan minska teamets effektivitet och försämra företagets kultur, vilket i sin tur kan påverka företagets rykte och förmåga att attrahera talanger.

• Ekonomiska kostnader: De direkta och indirekta kostnaderna relaterade till psykisk ohälsa kan vara betydande. Direkta kostnader inkluderar sjukvård och rehabilitering, medan indirekta kostnader kan omfatta förlorad produktivitet, ersättningskostnader och ökad personalomsättning. Enligt OECD kan psykisk ohälsa kosta upp till 4% av BNP, vilket indikerar en stor ekonomisk börda både för företag och samhället​ i stort.

• Innovationshämning: Företag som är belastade med höga nivåer av psykisk ohälsa kan uppleva minskad kreativitet och innovationsförmåga bland sina anställda. Kreativa processer kräver en sund mental miljö, och kontinuerlig stress och ohälsa kan hämma anställdas förmåga att tänka utanför boxen och utveckla nya idéer.

För att motverka dessa negativa effekter är det rimligt och ofta lönsamt för företag att investera i förebyggande åtgärder, såsom att skapa en stödjande arbetsmiljö, erbjuda mentalt hälsostöd och utbildning, och uppmuntra en öppen dialog om psykisk hälsa. Effektiva insatser kan inte bara förbättra de anställdas välmående utan även stärka företagets långsiktiga utveckling och lönsamhet.

Arbetspsykologi

Arbetspsykologi är det område inom psykologin som fokuserar på beteende, attityder och prestationer hos människor i arbetslivet. Det omfattar studier av hur arbetsmiljöer, organisationsstrukturer och ledarskap påverkar individers välmående och produktivitet. Arbetspsykologi syftar till att förbättra både individens och organisationens prestation genom att hantera faktorer som motivation, stress, kommunikation, teamwork och konfliktlösning.

En psykolog kan hjälpa en verksamhet inom området arbetspsykologi på flera sätt:

• Stresshantering och välmående: Genom att erbjuda individuella sessioner eller workshops om stresshantering, mindfulness och psykisk hälsa kan de stödja medarbetare i att hantera stress och förebygga utbrändhet.

• Ledarskapsutveckling: Inemotion Psykologi kan coacha ledare i att utveckla bättre ledarskapsförmågor, såsom emotionell intelligens, konfliktlösning och att skapa en positiv arbetskultur.

• Teambuilding och kommunikation: Genom gruppövningar eller rådgivning kan de stärka samarbete, förbättra kommunikationsflöden och minska konflikter inom arbetslag.

• Organisationsutveckling: De kan analysera företagets kultur och struktur för att identifiera problemområden och föreslå förändringar som kan öka produktiviteten och trivseln.

• Arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa: Inemotion kan bidra med bedömning och behandling av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa, vilket i sin tur kan förbättra medarbetares engagemang och prestation.

• Kognitiv ergonomi: Arbetsuppgifter och informationsflöden behöver anpassas efter människans kognitiva förmågor, såsom minne, uppmärksamhet och beslutsfattande. Genom att minska mental belastning och underlätta effektivt informationshantering, kan prestationen öka och risken för misstag eller stress minska.

Genom att anpassa sina tjänster till företagets behov kan de både stötta enskilda medarbetare och hjälpa till att skapa en hälsosammare arbetsplats.

Inemotion Psykologi, en resurs för arbetsgivare

En av de vanligaste psykologiska hälsoriskerna på en arbetsplats idag är stress, vilket kan påverka både produktiviteten och medarbetarnas välmående. Inemotion Psykologi kan arbeta som en extern företagspsykolog och kan med sin expertkunskap bistå företagets arbete med att kartlägga arbetssituationen för de anställda och identifiera stressfyllda arbetsmoment samt föreslå effektiva sätt att förebygga och hantera stressen. Stresshanteringsprogram kan inkludera allt från förändringar i arbetsmiljön till individuella stödåtgärder för medarbetarna.

Utöver stressrelaterade problem kan medarbetare också råka ut för uppslitande och traumatiska händelser, såsom hot och våld eller svåra olyckor. I dessa fall är det avgörande att erbjuda omedelbart och professionellt krisstöd. Inemotion Psykologi kan hjälpa er som företag att erbjuda samtalsstöd för att hjälpa de drabbade att hantera och bearbeta sina upplevelser. Dessa insatser kan minska de långsiktiga negativa effekterna av sådana händelser för både individer och arbetsgrupper. Att ha en plan för arbetsplatsinriktat psykologiskt stöd på plats är en viktig del av ett företags övergripande hälsostrategi. Företag som aktivt arbetar för att minska stress och hantera krissituationer visar att de värnar om sina anställdas hälsa och välmående.

Men psykisk ohälsa som visar sig på arbetsplatsen kan ofta vara en komplex fråga där arbetssituationen bara utgör en del av problemet. Som arbetsgivare är det viktigt att förstå att medarbetarnas mentala hälsa påverkas av hela deras livssituation, inklusive faktorer utanför arbetsplatsen. Familjeproblem, ekonomiska svårigheter, och personliga hälsoproblem kan alla bidra till stress och psykisk ohälsa som sedan manifesterar sig på jobbet. Att enbart fokusera på arbetsrelaterade orsaker kan därför vara otillräckligt.

Det kan vara nödvändigt med en holistisk syn på medarbetarnas välmående som innebär att man även tar hänsyn till deras liv utanför arbetet. Inemotion Psykologi kan vara en värdefull resurs för att identifiera och hantera både de arbetsrelaterade och de personliga faktorer som påverkar medarbetarens psykisk hälsa. En medarbetare som mår bra både på och utanför arbetsplatsen är oftast mer produktiv och engagerad. Därför kan det många gånger vara i arbetsgivarens intresse att beakta hela livssituationen för sina anställda, inte bara de direkt arbetsrelaterade aspekterna.

Som en privat fristående psykologmottagning kan Inemotion Psykologi anta en roll som en oberoende expertresurs som kan erbjuda sakkunnig hjälp till både arbetsgivare och arbetstagare. Ta hjälp av våra arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster och få det rehabiliteringsstöd ni behöver om ni möter utmaningar mer psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Även du som entreprenör kan hamna i kris om bolaget går dåligt

Att förlora sitt bolag och den ekonomiska tryggheten är en omvälvande upplevelse som påverkar både mentalt och emotionellt. Som entreprenör har du ofta en stark koppling till ditt företag – du ÄR ditt bolag, lever ditt entreprenörskap och har byggt upp en stor del av din identitet och sociala tillvaro kring det. När företaget försvinner innebär det en kraftig omställning. Friheten och kontrollen du varit van vid rycks undan, ekonomisk trygghet försvinner och det sociala nätverk som varit knutet till verksamheten tunnas ut.

Detta kan skapa en känsla av tomhet och orkeslöshet samtidigt som ångesten gnager. Tankarna kan snurra kring varför det blev som det blev och vad som ska hända härnäst. Den ensamhet som ibland kan finnas som entreprenör blir än mer påtaglig när du står kvar utan din verksamhet. För många känns det inte bara som att de förlorat sitt företag – det känns som att en del av dem själva gått förlorad. Det är lätt att hamna i en livskris.

Ett av de viktigaste råden i ett sådant läge är att ge dig själv tid. Det kommer att kännas tufft, och du behöver tillåta dig att sakta ner och låta det vara så ett tag. Låt tankarna vandra och låt känslorna finnas där. Fokusera på en dag i taget. Se till att äta regelbundet, försöka sova och röra på dig i den mån det går.

Samtidigt är det viktigt att inte fastna i isolering. Det är naturligt att vilja dra sig undan, men försök att återuppta sociala kontakter. Kanske behöver du hitta nya sätt att umgås, där du får vara mer än bara en entreprenör. Har du familj? Kan du spendera mer tid med dem? Finns det ett gammalt fritidsintresse du kan ta upp igen? Det handlar om att hitta tillbaka till dig själv och till ett sammanhang där du inte är ensam.

Självkänslan kan ta en rejäl törn när rollen i bolaget försvinner, eftersom den varit så tätt sammanflätad med din identitet. En vanlig fälla är att låta bolagets framgång eller fall definiera ditt eget värde. Men du ÄR inte ditt företag. Dina styrkor och egenskaper finns kvar oavsett vad som händer med en verksamhet. Fokusera på dem.

Med låg självkänsla kommer ofta skamkänslor och rädslan för att andra ska se dig som misslyckad. Det är normalt att vilja undvika den känslan, men försök istället att möta den. Prata med andra om vad som hänt – det kan ge nya perspektiv och minska känslan av skam. De flesta människor reagerar med förståelse. Och även om någon skulle se dig som misslyckad, är det inte något som definierar dig varken som person eller entreprenör.

Att hitta motivation att börja om kan kännas svårt. Men även om det just nu känns hopplöst, har du fortfarande de drivkrafter som en gång fick dig att starta din resa. Identifiera dem och låt dem ta mer plats igen. Motivation föds ofta ur handling snarare än tanke – börja i det lilla. Sätt upp små mål och delmål att arbeta mot. Längs vägen kommer motivationen gradvis tillbaka.

I kris är det också lätt att fastna i tankefällor – förenklade, negativa slutsatser som känns sanna men sällan är det. Några vanliga exempel bland entreprenörer är:

• "Jag är mitt bolag."

• "Jag kommer aldrig att lyckas igen."

• "Alla ser mig som misslyckad."

• "Jag borde ha förutsett det här."

• "Det är ingen idé att försöka igen."

Det är svårt att undvika dessa tankar helt, men försök att vara medveten om dem. Utmana dem, nyansera dem, eller betrakta dem bara som just tankar – de behöver inte vara sanna bara för att de dyker upp i ditt huvud.

Om du upplever att du kämpar och har svårt att ta dig vidare, kan det vara värdefullt att söka professionellt stöd. En psykolog med erfarenhet av att arbeta med livskriser kan hjälpa dig att navigera genom den här tuffa perioden och hitta vägen framåt.

Handledning till företag och organisationer inom vårdområdet

Till företag och organisationer inom vårdområdet kan Inemotion Psykologi erbjuda expertis och erfarenhet i form av  handledning och stöd till vårdpersonal som psykologer, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, fysioterapeuter, samt annan vårdpersonal. Det kan handla om:

• Teamarbete och samarbete: Inemotion Psykologi kan arbeta som en del av eller handleda ett vårdteam samt samarbeta med andra yrkesgrupper för att förbättra den övergripande vården. Det kan innefatta att delta i teammöten, bidra med psykologisk kunskap och perspektiv för att möta patientens behov på ett effektivt sätt.

• Utbildning och kunskapsöverföring: Utbildning för att öka kunskapen om psykologiska faktorer och behandlingsmetoder som kan vara relevanta för annan vårdpersonal.

• Konsultation och rådgivning: Råd och vägledning vid utmaningar i behandlingsprocessen. Konkreta rekommendationer för behandlingsstrategier eller hantering av specifika situationer.

• Klinisk handledning: Inemotion Psykologi kan bidra med funktionell beteendeanalys samt stödja och vägleda i behandlingsbeslut, diskutera terapeutiska utmaningar och hjälpa till att utveckla kliniska färdigheter.

• Egenvård och hantering av stress: Strategier och verktyg för att hantera stress, främja självvård och förebygga utbrändhet hos vårdpersonal.

Genom att erbjuda handledning och stöd kan Inemotion Psykologi hjälpa annan vårdpersonal att förstå och hantera psykologiska faktorer i sin praktik, förbättra behandlingsresultat och öka sin egen kompetens inom psykologiska områden. Det främjar en integrerad och holistisk vård för patienterna och bidrar till att skapa en stödjande arbetsmiljö för vårdpersonalen.

Intresserad, vill veta mer eller behöver hjälp att hantera psykisk ohälsa?

Om du är intresserad av att veta mer om hur du kan få hjälp att hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen, har frågor eller behöver hjälp, ta kontakt via kontaktformuläret. Om du av någon anledning inte vill använda formuläret går det såklart också bra att ringa, skicka SMS eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Inemotion Psykologi finns i Upplands Väsby norr om Stockholm. De företag och arbetsgivare som kan anlita oss finns i norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna.