Behandling vid ångest

Behandling av ångest med tredje vågens KBT

Ångest är vanligt och något som många kämpar med, och det är en vanlig anledning till att söka hjälp och behandling hos en psykolog. Trots att du kanske upprätthåller ett framgångsrikt yttre och klarar av vardagens krav kan högfungerande ångest göra att du upplever en inre oro och självkritik. När du väljer att prata med en psykolog får du möjlighet att bryta mönstret av ångest, oro och grubblerier så att du istället kan leva ditt liv fullt ut och ägna dig åt det som ger ditt liv mening.

Att leva med ångest innebär ibland långvariga och inte sällan obefogade eller överdrivna känslor av oro eller anspänning inför möjliga framtida händelser som skulle kunna vara obehagliga eller hotande. När du behöver hjälp mot ångest kan kognitiv beteendeterapi tillsammans med en psykolog vara en effektiv behandling och ett sätt att lära dig hantera din ångest. Tredje vågens KBT används ofta för att övervinna ångestsymtom och kan vara ett effektivt sätt att dämpa eller bli av med din ångest utan medicin.

Exponeringsterapi mot ångest

Exponeringsterapi är en form av kognitiv beteendeterapi (KBT) som används för att övervinna rädsla och ångest vid vilken du gradvis och systematiskt utsättas för den situation eller det objekt som utlöser ångesten. Behandlingen sker i en kontrollerad och säker miljö tillsammans med din psykolog och kan inkludera både verklig exponering och övningar där du föreställer dig den ångestframkallande situationen. Syftet är att vänja dig vid din rädsla genom att upprepade gånger möta den utan att uppleva de negativa konsekvenser som du fruktar att den ska medföra. Det kallas ofta för "habituering" eller "desensibilisering" och när du inser att den fruktade situationen inte är så farlig som du trott, minskar ångesten över tid.

Fyra centrala principer förklarar varför exponeringsterapi är effektiv vid olika former av ångest:

1. Habituering – att vänja sig vid det obehagliga. När du utsätter dig för en situation som känns skrämmande, ger du din hjärna möjlighet att vänja sig. Det kallas habituering, vilket innebär att reaktionen på det som känns obehagligt minskar ju fler gånger du upplever det. Genom upprepad exponering för dessa situationer kan du gradvis märka hur obehaget minskar. Du blir mindre känslig inför situationen då hjärnan lärt sig att den inte behöver väcka starka reaktioner, något som kallas desensibilisering.

2. Utsläckning – brytande av rädslans grepp. Oro och ångest är kopplat till förväntningar om att något hemskt ska hända. Genom att utsätta dig för det du är rädd för och uppleva att katastrofen inte inträffar, kan du släcka ut rädslorna och bryta kopplingen mellan situationen och hotet. Denna process kallas utsläckning och hjälper din kropp och hjärna att förstå att det du tidigare fruktade inte är farligt.

3. Kognitiv omstrukturering – att tänka annorlunda. Psykologen hjälper dig att omvärdera det du tidigare tolkat som hotfullt. Till exempel kan kroppsliga reaktioner som hjärtklappning ses som en naturlig del av att känna sig spänd, snarare än ett tecken på fara. Vid kognitiv omstrukturering lär du dig att tänka på ett sätt som minskar rädslan och ökar din trygghet i situationen.

4. Ångesttolerans – att göra det viktiga trots rädsla. Exponering handlar inte bara om att minska obehag utan också om att stärka din förmåga att agera trots att du känner ångest. Det kan innebära att acceptera att obehag är en del av livet och att det inte behöver hindra dig. Med inspiration från terapiformen ACT (Acceptance and Commitment Therapy) kan psykologen hjälpa dig att hitta sätt att minska undvikanden och att sluta kämpa mot din ångest, för att istället våga fokusera på att att göra sådant som gör livet meningsfullt, även om det känns svårt.

Exponeringsterapi tillsammans med en psykolog kan visa dig att ångesten inte behöver styra ditt liv. Terapiformen ger dig verktyg att möta dina rädslor, förändra ditt sätt att tänka och välja handlingar som leder dig till det liv du vill leva. Målet med behandlingen kan vara att:

• Utveckla nya strategier. Behandlingen fokuserar på att ersätta beteenden och tankar som inte hjälper dig med mer funktionella och flexibla strategier.

• Kunskap och insikt genom den egna upplevelsen. Genom att stanna kvar i en ångestväckande situation och låta ångesten minska naturligt, lär du dig att ångesten faktiskt är hanterbar och inte farlig.

• Bryta den negativa cykeln av undvikande och säkerhetsbeteenden. När undvikande och säkerhetsbeteenden bryts, kan du återuppta aktiviteter som tidigare undvikits och återfå kontrollen över ditt liv.

• Stärka toleransen för obehag. Öka din förmåga att våga agera trots att ångesten kan vara obehaglig.

Metakognitiv terapi, medveten närvaro, acceptansbaserade övningar, avslappningsträning och andningsövningar är ytterligare terapiformer som psykologen kan använda vid behandling mot ångest. Det är verktyg och metoder som kan hjälpa dig att minska stress och dämpa din ångest i situationen då den uppstår.

Högfungerande ångest

Vid högfungerande ångest lever du med din ångest, samtidigt som du klarar av att dölja den på ett sätt som gör att din omgivning inte märker den. Eftersom du klarar av att prestera och samtidigt dölja din ångest kan du fortsätta att upprätthålla jobb, familj och sociala relationer och utåt sett leva ett framgångsrikt liv. Trots att det ser ut som att du har allt under kontroll, kan den inre pressen vara överväldigande. 

Ofta finns vid högfungerande ångest en egen förväntan, och också en tro om att omgivningen delar densamma, där du ska vara ”duktig”, prestera på hög nivå och vara bra på att hantera dina känslor och din ångest på egen hand. Denna förväntan skapar en press på att dölja känslorna och upprätthålla en fasad av kontroll och framgång. Du blir expert på att dölja din prestationsångest för omvärlden samtidigt som du för en inre kamp med överväldigande känslor av oro och självkritik. Den dubbla belastning högfungerande ångest medför kan bli mycket utmanande och leda till att du isolerar dig för att inte alltid behöva hålla fasaden uppe. 

Kanske känner du att de människor som trots allt känner till hur du mår ändå har svårt att förstå hur du kan ha ångest samtidigt som du är högpresterande. Du är i så fall inte ensam och det är också vanligt vid högfunktionell ångest att vanan att prestera skapar en ovilja att söka hjälp, eftersom du kanske inte vill visa inför andra vad som kan uppfattas som svaghet eller brist på kontroll.

Högfungerande ångest innebär att man upplever inre oro och självkritik men ändå upprätthåller ett framgångsrikt yttre och klarar av vardagens krav. Många som lever med högfungerande ångest upplever symtom som:

• Ständig oro och rädsla

• Självkritiska tankar och perfektionism

• Tankar om att inte vara tillräckligt ”duktig”

• Tankar om att inte prestera på tillräckligt hög nivå och att inte räcka till

• Svårigheter att slappna av och känna ro

En vanlig behandling vid högfungerande ångest hos en psykolog är KBT (kognitiv beteendeterapi) tack vare dess starka evidensbas. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBKT) är också effektiva alternativ vid högfunktionell ångest, särskilt om du har ett behov av att utveckla ett mer accepterande förhållningssätt till dina känslor. Om din högfungerande ångest gör att du ofta kritiserar dig själv för att inte vara "tillräcklig", kan compassionfokuserad terapi (CFT) hjälpa dig genom att få dig att utveckla en mer medkännande inställning till dig själv. 

Inte sällan är det en kombination av dessa terapiformer som fungerar allra bäst vid högfungerande ångest. Ta därför hjälp av en legitimerad psykolog med rätt utbildning som kan hjälpa dig att bryta den negativa spiralen av oro och självkritik.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en ångestsjukdom som innebär en överdriven och konstant ångest och oro över olika saker i vardagen. Att leva med GAD medför en överväldigande känsla av konstant oro och ångest relaterad till vanliga situationer på jobbet, i relationer eller kring hälsa, ekonomi och andra vardagliga bekymmer. Denna oro är svår att kontrollera och ofta oproportionerlig, ibland till och med orealistisk, i förhållande till situationen. När du  lever med GAD och ständig ångest kan symtomen kännas som att du har en konstant klump i magen eller en tyngd på bröstet och du kan också uppleva fysiska symtom som muskelspänningar, rastlöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och irritabilitet. För att få diagnosen GAD måste symtomen vara närvarande under minst sex månader. Generaliserat ångestsyndrom behandlas ofta effektivt med metakognitiv terapi eller KBT.

Andra vanliga typer av ångest

 Morgonångest är en känsla av oro eller ångest som uppstår på morgonen, ofta innan dagens aktiviteter börjar. Den vanligaste orsaken är stress eller oro relaterad till kommande uppgifter eller sådant du tror kommer hända under dagen eller som en känsla av att du inte är redo för vad som komma skall.

Ångest på grund av tvångssyndrom (OCD) innefattar oönskade och påträngande tvångstankar med påföljande tvångshandlingar. Tvångshandlingarna är ett sätt att försöka hantera eller neutralisera ångesten, men de ger oftast bara tillfällig lindring och kan leda till en ond cirkel av ökad ångest och fler tvångshandlingar.

Specifika fobier skapar ångest genom en intensiv och irrationell rädsla för ett specifikt objekt eller situation, såsom höjder, spindlar eller flygning. Bara tanken på den fruktade situationen triggar en omedelbar ofta kraftig ångestreaktion, som i sin tur kan leda till undvikandebeteenden för att minska ångesten.

Panikångest är en ångeststörning som kännetecknas av oväntade och plötsliga panikattacker, ofta åtföljda av fysiska symtom som hjärtklappning och andnöd.

Agorafobi eller torgskräck förekommer ofta tillsammans med paniksyndrom och skapar en intensiv ångest och rädsla för platser eller situationer där det kan vara svårt att fly, där man känner sig trängd eller hjälplös. Rädslan kan vara förknippad med oro över att tappa kontrollen i vissa miljöer som till exempel öppna eller trånga platser, folkmassor, offentliga transportmedel, eller bara att lämna hemmet.

Social ångest innebär en stark rädsla för att bli negativt bedömd, förödmjukad eller avvisad i sociala situationer. Personer med social ångest undviker ofta sociala sammanhang eller genomlider dem med intensiv oro.

Hälsoångest är en överdriven oro för att ha eller utveckla en allvarlig sjukdom, trots att medicinska undersökningar inte visar på några problem. Personer med hälsoångest tenderar att tolka normala kroppsliga sensationer som tecken på allvarlig sjukdom och kan ofta söka hjälp hos vården för upprepade medicinska kontroller för att få försäkran om att inte vara sjuk.

Separationsångest innebär en överdriven rädsla för att bli åtskild från en nära person eller en trygg plats. Det kan påverka både barn och vuxna och leda till stark ångest och oro. Hos barn kan det manifesteras som tårar, ilska och undvikande av skolan eller att sova ensam. Vuxna kan uppleva liknande rädslor och undvika att vara ifrån den förtrogna personen eller platsen.

Existentiell ångest är en form av djup oro och osäkerhet som uppstår när man konfronteras med livets existentiella frågor såsom livets mening eller sin egen dödlighet. Ångesten kan uppstå när man reflekterar över sin egen existens, sina val och sin plats i världen. Denna typ av ångest är ofta kopplad till insikten om livets förgänglighet och den ofrånkomliga känslan av att behöva skapa sin egen mening i tillvaron.

Fysiska och psykiska symtom vid ångest

Emotionellt kan ångest kännas som en överväldigande våg av oro eller rädsla som sköljer över dig. Du kan känna panik eller en stark nervositet som du har svårt att skaka av dig. Du är på helspänn, som om något hemskt ska hända när som helst, och ångesten påverkar din förmåga att tänka klart. Dina tankar rusar och det är  lätt att du fastnar i ett tankemönster där du föreställer dig de värsta möjliga scenarierna.

Att uppleva ångest kan kännas väldigt obehagligt och skrämmande. Kanske slår ditt hjärta snabbare än vanligt, eller så börjar du svettas och skaka. Du kan också känna dig yr, ha svårt att andas eller få ont i magen och må illa. Dessa fysiska symtom kan göra att du känner dig ännu mer orolig, vilket skapar en ond cirkel.

När du drabbas av ångest kan det kännas som att världen krymper omkring dig vilket begränsar dina val. Det är lätt att du blir ängslig och du känner dig otrygg. Dina negativa tankar gör att du undviker situationer som du tror kommer att orsaka ångest. Detta undvikande kan ge en tillfällig lättnad, men det leder ofta till en ond spiral av mer och mer undvikanden som förvärrar problemet och begränsar ditt liv ännu mer. Genom behandling tillsammans med en psykolog finns det sätt att bryta denna spiral av konstant ångest och öppna upp för nya möjligheter.

Vanliga fysiska symtom vid ångest

Många upplever ångest genom fysiska reaktioner. Dessa symtom kan ibland misstolkas som tecken på andra hälsoproblem:

• Svårighet att andas, kvävningskänsla eller tryck över bröstet.

• Hjärtklappning, hög puls eller känsla av att hjärtat slår för fort.

• Svettningar eller kallsvettningar.

• Skakningar eller darrningar i kroppen.

• Muskelspänningar, stela eller ömma muskler, ofta i nacken eller axlarna.

• Sväljsvårigheter eller torr mun.

• Illamående, magont eller diarré.

• Yrsel, svimningskänsla eller känsla av att vara ostadig.
  
  

Vanliga psykiska och känslomässiga symtom vid ångest

Ångest påverkar också ditt mentala tillstånd, vilket kan vara lika jobbigt som de fysiska symtomen:

• Stark rädsla eller konstant oro som är svår att kontrollera.

• Känsla av panik eller panikattacker.

• Overklighetskänsla, drömliknande tillstånd eller en känsla av att vara i en bubbla avskild från omgivningen.

• Rastlöshet, svårighet att slappna av eller sitta still.

• Irritabilitet, att lätt bli arg eller irriterad, ofta utan en logisk förklaring.

• Svårigheter att fokusera, att inte kunna koncentrera sig på uppgifter eller känna sig överväldigad.

• Sömnproblem, att ha svårt att somna eller sova hela natten, ofta på grund av överdrivna tankar.

Att lära sig hantera ångest och oro kan vara en utmanande process som tar lite tid. En psykolog kan erbjuda strategier och stöd för att du ska kunna hantera din ångest på ett effektivt sätt och slippa ha den ständiga oron och anspänningen i kroppen.

Ångest eller hjärtproblem?

Det är inte ovanligt att känna osäkerhet när kroppen reagerar med symtom som bröstsmärtor, hjärtklappning eller andnöd. Många som söker hjälp för ångest hos en oss har tidigare vänt sig till läkare för att utesluta hjärtproblem – och det är helt rätt. Att få medicinska orsaker undersökta är viktigt, särskilt när det gäller bröstsmärtor eller andra symtom som skulle kunna tyda på en hjärtinfarkt eller annan allvarlig sjukdom.

Men om undersökningarna visar att hjärtat är friskt kanske det ändå kan kännas svårt att acceptera att det "bara" handlar om ångest. Men stark ångest kan skapa fysiska reaktioner som känns mycket verkliga och skrämmande. Det är vanligt att symtomen förväxlas med hjärtproblem. Den här osäkerheten kring vad som händer i kroppen kan i sig bli en källa till mer oro, och sätta igång en ond cirkel där rädslan för symtomen förstärker dem. Din rädsla för att vara allvarligt sjuk läggs till den oro som drivit din ångest från början.

Hos en psykolog kan du få hjälp att förstå och hantera det som händer i både kroppen och tankarna. Tillsammans kan ni utforska strategier för att bryta oron och stärka känslan av trygghet i din kropp igen. Din upplevelse är verklig och att det är modigt att söka svar och stöd – både från läkare och psykolog.

Ångest i samband med graviditet

Ångest under graviditet kan diagnostiseras som perinatal ångest. Denna term inkluderar ångest som uppstår både under graviditeten (prenatal) och vid tiden efter förlossningen (postnatal). Vi möter relativt ofta kvinnor med perinatal ångest då det är relativt vanligt, och ibland kan perinatal ångest även förekomma tillsammans med depression.

Vanliga symptom på perinatal ångest inkluderar:

• Överdriven oro eller rädsla kring graviditet, förlossning eller att bli förälder.

• Svårigheter att slappna av eller konstant rastlöshet.

• Fysiska symptom som hjärtklappning, andningssvårigheter eller yrsel.

• Sömnsvårigheter eller koncentrationsproblem.

Perinatal ångest kan variera i intensitet, från mild till mer allvarlig, och det är viktigt att försöka uppmärksamma symptomen tidigt för att få rätt stöd och behandling. Om ångesten blir mer påtaglig eller långvarig kan en psykolog diagnostisera den som en ångeststörning specifikt kopplad till graviditet, eller som en del av en bredare psykisk hälsoproblematik under perinatalperioden.

Katastroftankar och ångest

Katastroftankar är negativa och ofta överdrivna tankar om framtida händelser eller situationer som antas vara katastrofala eller mycket negativa. Dessa negativa tankar kan inkludera förutsägelser om det värsta möjliga utfallet av en situation, till exempel att misslyckas, bli avvisad, eller att något hemskt kommer att inträffa. Om man lider av ångest är katastroftankar vanligt och katastroftankarna kan i sig vara en del av anledningen till den ångest man har. Nästan alla upplever någon form av negativa tankar eller oro då och då, men när katastroftankar blir mer frekventa, intensiva och obehagliga kan de ha stor påverkan välbefinnandet och förmågan att fungera normalt i vardagen.

Katastroftankar kan orsaka ångest på flera sätt:

• Överdrivna hot: Katastroftankar tenderar att överdriva hotet i en situation, vilket kan få dig att tro att risken är mycket större än den egentligen är. Detta kan leda till en konstant känsla av fara och rädsla.

• Negativ förvrängning: Katastroftankar tenderar att förvränga sättet situationer tolkas på, vilket leder till en överdriven fokusering på negativa aspekter och en nedspelning av positiva aspekter.

• Förstärkning av ångest: När katastroftankar upprepas och förstärks kan de förstärka ångesten över tid. Ju mer övertygad du blir att dina katastroftankar ska bli verklighet, desto mer övertygad blir du om att faran är verklig och att något hemskt kommer att hända.

• Undvikande och säkerhetsbeteenden: För att undvika den ångest som katastroftankar orsakar är det vanligt att undvika vissa situationer eller beteenden som man tror kan leda till de katastrofer man oroar sig för. Det leder ofta till begränsningar i livet och försämrar förmågan att hantera stressiga situationer.

Att hantera katastroftankar och den ångest de orsakar kan kräva olika strategier som psykologen kan hjälpa dig med, som kognitiv beteendeterapi (KBT) för att identifiera och utmana negativa tankemönster, metakognitiv terapi för att förändra dina tankar om dina tankar, avslappningsövningar för att minska den fysiologiska reaktionen på ångest, och övningar för att gradvis exponera dig för de situationer som orsakar ångest för att minska rädslan och undvikandet.

Att ha katastroftankar är ganska vanligt. Du kan påverkas  av dessa i olika grad, bland annat beroende på följande faktorer:

• Personlighetsdrag: Personer som har en tendens till perfektionism eller hög grad av oro kan vara mer benägna att uppleva katastroftankar.

• Tidigare erfarenheter: Tidigare traumatiska händelser eller negativa erfarenheter kan öka sannolikheten för katastroftankar i framtiden.

• Stressiga livshändelser: Perioder av förhöjd stress, som till exempel förändringar i arbete, relationer eller hälsa, kan öka frekvensen av katastroftankar.

• Mental hälsa: Ångeststörningar eller depression, kan ofta vara förknippade med en ökad frekvens av katastroftankar.

Trots att katastroftankar är vanliga bör man inte ignorera deras påverkan på välbefinnandet. Om du upplever katastroftankar som stör din livskvalitet kan du ta hjälp av en psykolog som kan hjälpa dig att hantera dem på ett bättre sätt. Att söka stöd från en psykolog kan vara ett viktigt steg mot att minska dina katastroftankars inverkan på ditt dagliga liv.

Därför får vi ångest

Ångest orsakas som en naturlig respons på fara eller hot, och har hjälpt oss att överleva genom att aktivera vår "kamp eller flykt"-reaktion. När vi känner ångest, frigörs stresshormoner som adrenalin och kortisol i vårt system, vilket gör att vi blir mer alerta och redo att hantera hotande situationer. För oss människor har det haft ett syfte och har givit oss en evolutionär fördel.

Så även om ångest kan vara normalt i vissa situationer finns det andra situationer där det inte finns någon akut fara, till exempel när man tänker på framtiden eller oroar sig för sociala relationer. Att leva med ångest och kanske till och med uppleva svår ångest varje dag innebär starka känslor av oro, rädsla eller obehag som ofta är både fysiskt och mentalt påfrestande. När ångesten blir överdriven eller ständigt närvarande kan det ha stor påverkan på livet. Att efter behandling bli fri från ångest upplevs ofta som en stor lättnad.

Ångestkurvan

Ångestkurvan är en grafisk representation av hur ångest vanligtvis utvecklas och avtar i en given situation. Den beskriver hur ångest initialt stiger snabbt när en individ konfronteras med en ångestväckande situation, når en topp, och sedan sjunker gradvis med tiden, även om individen inte undviker situationen eller agerar på sin impuls att fly. Förståelse för ångestkurvan är central inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och spelar en viktig roll i psykologens behandling av ångestrelaterade problem.

Kurvans faser:

• Utlösande faktor. Ångesten aktiveras av en yttre eller inre händelse som upplevs som hotfull. Det kan vara en specifik situation (t.ex. att tala inför publik) eller en kroppslig reaktion (t.ex. hjärtklappning).

• Stegring av ångest. Ångestnivån stiger snabbt eftersom kroppens alarmsystem (kamp- och flyktresponsen) aktiveras. Detta leder till fysiologiska reaktioner som hjärtklappning, svettning och ytlig andning, samt negativa tankar om fara.

• Kurvans topp. Ångesten når sin högsta nivå. Under denna fas kan det kännas som om obehaget aldrig kommer att avta, vilket är en vanlig missuppfattning.

• Naturlig avklingning. Om individen stannar kvar i situationen utan att fly eller använda säkerhetsbeteenden, kommer ångesten gradvis att minska. Kroppen kan inte bibehålla ett högt alarmtillstånd under lång tid, och obehaget sjunker naturligt.

Undvikande och säkerhetsbeteenden

Undvikande och säkerhetsbeteenden är centrala begrepp inom psykologi, särskilt vid behandling av ångestrelaterade problem. Dessa beteenden uppstår ofta som en naturlig reaktion på obehagliga känslor och upplevda hot, men kan långsiktigt bidra till att vidmakthålla och förstärka problemen.

• Undvikande är en strategi där individen försöker undgå situationer, aktiviteter eller tankar som kan framkalla obehag eller ångest. Ett typiskt exempel är en person med scenskräck som undviker att tala inför publik. Undvikandet ger ofta en kortsiktig lättnad, men leder till att individen aldrig får möjlighet att upptäcka att situationen inte är lika farlig som den upplevs.

• Säkerhetsbeteenden är handlingar eller tankemönster som syftar till att minska ångest i en situation där individen känner sig hotad. Dessa kan vara fysiska (som att alltid ha med sig en vattenflaska), mentala (som att räkna baklänges i huvudet), eller sociala (som att söka konstant försäkran från andra). Medan säkerhetsbeteenden kan skapa en illusion av kontroll, hindrar de ofta individen från att förstå att ångesten kan hanteras utan dessa strategier.
  
  

Undvikande och säkerhetsbeteenden kan ofta skapa eller förstärka utmaningarna vid ångest:

1. Vidmakthållande av ångest:

   • Både undvikande och säkerhetsbeteenden förstärker idén att situationen är farlig, vilket leder till att ångesten inte avtar.

   • Genom att inte utsättas för det upplevda hotet får individen aldrig möjlighet att lära sig att hantera eller minska ångesten på ett hälsosamt sätt.
     
     

2. Begränsningar i livet:

   • Undvikande kan leda till att individen undviker aktiviteter eller miljöer som egentligen skulle kunna bidra till ett rikare liv. Till exempel kan en person med flygrädsla missa karriärmöjligheter eller resor som skulle ge glädje.

   • Säkerhetsbeteenden kan också skapa en falsk beroendeställning till vissa objekt eller personer, vilket minskar individens självständighet.
     
     

3. Spridning av beteenden:

   • Både undvikande och säkerhetsbeteenden tenderar att sprida sig till nya områden. Om en person till exempel börjar undvika en specifik social situation på grund av ångest, kan detta undvikande över tid utvidgas till fler sociala sammanhang.
     
     

Genom att tillsammans med en psykolog identifiera och förstå dessa mönster kan du förändra dem och hitta sätt att leva ditt liv med mindre ångest, för att istället kunna rikta kraften och energin till sådant som gör att ditt liv känns mer meningsfullt och tillfredställande. För att få insikt i dina undvikande- och säkerhetsbeteenden kan du fundera över:

• Vilka situationer och aktiviteter undviker du för att slippa ångest?

• Vilka strategier använder du för att känna dig trygg?

• Hur tror du att dessa beteenden påverkar ditt liv på lång sikt?

• Vad skulle du vilja få hjälp av en psykolog att förändra och hur vill du ha det istället?

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?

Om du är intresserad av att veta mer om hur du kan bli av med din ångest, har frågor eller vill komma igång med din terapi, ta kontakt via kontaktformuläret. Om du av någon anledning inte vill använda formuläret går det såklart också bra att ringa, skicka SMS eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm  även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med din samtalsterapi och behandling av ångest tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.