Autism

Få stöd av en psykolog om du har autism

En psykolog kan hjälpa dig som har autism att skapa en vardag som fungerar för just dig. Autism innebär ofta svårigheter med social interaktion, kommunikation och att anpassa sig till förändringar. En psykolog kan hjälpa dig att identifiera vilka utmaningar du möter och tillsammans utveckla strategier som kan minska stressen och göra din vardag lättare. Det kan handla om att skapa rutiner som ger förutsägbarhet, använda hjälpmedel för att strukturera tid och aktiviteter, eller hitta sätt att hantera plötsliga förändringar som känns överväldigande.

Att leva med autism kan ibland göra det svårt att förstå eller tolka sociala signaler, vilket kan påverka din kommunikation med andra. En psykolog kan stödja dig i att utveckla mer effektiva kommunikationsfärdigheter, både för att uttrycka dina egna behov och för att bättre förstå andras. Det kan handla om att lära sig att använda klara och tydliga sätt att kommunicera eller få hjälp med att hantera missförstånd. Bättre kommunikation kan bidra till att du känner dig mer förstådd och kan minska social stress.

När det gäller relationer, både privata och professionella, kan en psykolog hjälpa dig att förstå hur autism påverkar dina interaktioner. Tillsammans kan vi identifiera mönster som kan skapa utmaningar i sociala sammanhang och utveckla strategier för att hantera dem. Detta kan innefatta att bygga upp självförtroende i sociala situationer, hantera stressen av nya eller oväntade situationer, eller skapa metoder för att bygga starkare och mer hållbara relationer. Genom att förstå både dina styrkor och svårigheter kan du få bättre verktyg för att interagera med andra på ett sätt som känns meningsfullt för dig.

Att leva med autism som vuxen kan innebära att du behöver särskilda anpassningar för att hantera både vardagen och sociala situationer. En psykolog kan vara en viktig resurs för att hjälpa dig utveckla de verktyg du behöver för att må bra, känna dig mer självsäker och kunna skapa meningsfulla relationer. Tillsammans kan vi hitta de metoder som fungerar för dig, så att du kan leva ett liv där du känner dig trygg och tillfreds.

Om autism

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur en person tänker, upplever och relaterar till sin omvärld. Autism påverkar främst social kommunikation, beteenden och hur personen bearbetar intryck och information. 

Vanliga drag hos personer med autism kan inkludera:

• Svårigheter med socialt samspel och interaktion: Många med autism kan ha svårt att förstå sociala koder, tolka ansiktsuttryck och kroppsspråk eller knyta an till andra. Det kan till exempel vara utmanande att förstå andras perspektiv eller att själv förmedla känslor och tankar på ett sätt som andra lätt uppfattar.

• Utmaningar med kommunikation i sociala sammanhang: Utmaningar som svårigheter med verbal och icke-verbal kommunikation, som att förstå nyanser i språket eller uttrycka sig tydligt är vanligt. Att förstå hur och eller se anledningen till varför man "småpratar" kan till exempel vara en utmaning om man har autism.

• Repetitiva beteenden och behov av rutiner: En person med autism kan ha ett stort behov av förutsägbarhet och kan bli stressad av förändringar. Vissa har repetitiva rörelser eller speciella ritualer som känns lugnande.

• Specialintressen: Många med autism har intensiva intressen inom specifika områden och kan bli djupt engagerade i dessa intressen. Detta kan vara en källa till glädje och styrka, och personer med autism kan ofta bli mycket kunniga inom sina specialområden.

• Känslighet för sensoriska intryck: Många med autism är mer känsliga för ljud, ljus, dofter, smak eller beröring. Det kan leda till att vissa miljöer känns överväldigande och att personen behöver anpassningar för att hantera sensorisk överbelastning.

Diagnosen sätts oftast under barndomen, men i vissa fall upptäcks den inte förrän senare i livet, särskilt hos de som har mildare symtom. Tidiga insatser, som social träning och anpassningar i skolan eller på arbetsplatsen, kan vara till stor hjälp för att utveckla styrkor och hantera svårigheter på bästa sätt.

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd (AST) är en term som idag används för att beskriva en relativt bred grupp av neuropsykiatriska tillstånd som påverkar en individs sociala förmåga, kommunikation och beteende. Den stora bredd av autismspektrumtillstånd som finns kan ta sig många olika uttryck och påverka varje individ på unika sätt. Spektrumet omfattar en bred variation av förmågor, utmaningar och stödbehov, och personer med autism kan ha allt från mycket milda till mer omfattande svårigheter inom områden som social kommunikation, beteendemönster och känslighet för sensoriska intryck.

Tidigare diagnoser som Aspergers syndrom, atypisk autism och barndomsautism ingår numera alla under denna bredare term. Autism kan därför ta sig olikta uttryck över ett relativt brett spektrum, vilket innebär att graden av påverkan kan variera mycket från person till person. Det spektrala perspektivet på autism gör det möjligt att möta varje individ där den är, med en förståelse för att autism kan yttra sig på olika sätt beroende på personlighet, erfarenheter och miljö.

Det är också vanligt att personer med autismspektrumtillstånd har andra neuropsykiatriska drag eller tillstånd samtidigt, såsom ångest, tvångstankar eller uppmärksamhetsproblem (t.ex. ADHD). Dessa kan förvärra symtomen på autism och göra det ännu viktigare att skapa en individanpassad behandlingsplan som tar hänsyn till alla aspekter av individens behov.

I Sverige uppskattas det att cirka 1–2 % av befolkningen har ett autismspektrumtillstånd (AST). Detta är en uppskattning, eftersom det kan vara svårt att fastställa exakt hur många som har autism, särskilt bland vuxna, där diagnosen ibland inte har upptäcks förrän senare i livet. Prevalensen för autism har ökat under de senaste decennierna, delvis på grund av att kunskapen om tillståndet har blivit bättre och att fler nu får diagnos, inklusive de med mildare former av autism eller de som tidigare inte hade fått diagnos.

En annan aspekt att ta hänsyn till är att autismspektrumtillstånd är heterogent, vilket innebär att symptomen och svårighetsgraderna kan variera mycket mellan individer. Det finns också en överrepresentation av män bland de som får en autismdiagnos, där uppskattningsvis fyra gånger fler män än kvinnor får diagnosen.

Olika nivåer av autism

Autism kan kategoriseras i olika nivåer baserat på hur mycket stöd en individ behöver för att kunna fungera i vardagen. Dessa nivåer används för att beskriva graden av svårigheter som personen har inom olika områden, såsom social interaktion, kommunikation och beteende, samt behovet av anpassningar för att kunna hantera dessa svårigheter.

• Autism nivå 1 (mild autism): Nivå 1 beskriver personer som har de mildare symtomen på autismspektrumtillstånd och som vanligtvis behöver något stöd för att hantera sina svårigheter. Personer med nivå 1 kan ha sociala svårigheter, som att förstå och delta i sociala sammanhang, men de kan ofta klara sig relativt bra i olika miljöer, som skola, arbete eller hemma. De kan ha svårigheter med att initiera eller upprätthålla samtal och relationer, men de flesta har kommunikationsförmågor och fungerar självständigt i många delar av sitt liv. De kan också ha vissa repetitiva beteenden eller intressen, men dessa påverkar inte alltid deras vardag i alltför stor utsträckning. Stöd av en psykolog kan ofta handla om att underlätta sociala interaktioner och hantera oväntade förändringar.

• Autism nivå 2 (måttlig autism): Nivå 2 beskriver personer som har mer påtagliga svårigheter än de med nivå 1, men som fortfarande kan fungera relativt självständigt med stöd. Personer med nivå 2 har ofta svårigheter med social interaktion och kommunikation, vilket kan innebära att de har svårt att förstå och uttrycka sig i sociala sammanhang. Deras beteende kan också vara mer repetitivt och tvångsmässigt. De kan behöva stöd för att hantera vardagliga aktiviteter och för att anpassa sig till förändringar i rutiner och miljöer. Det är vanligt att personer med nivå 2 kan uttrycka frustration eller stress när de inte förstår sociala signaler eller när saker inte går som de har förväntat sig. Med rätt stöd, struktur och anpassningar kan personer på nivå 2 fortfarande leva ett självständigt liv, även om deras behov av stöd är mer omfattande än de på nivå 1.

• Autism nivå 3 (svår autism): Nivå 3 beskriver personer som har de mest uttalade svårigheterna inom autismspektrumet och som behöver omfattande stöd för att kunna fungera i vardagen. Personer med nivå 3 har betydande svårigheter med social interaktion, kommunikation och anpassning till förändringar. De kan ha begränsade talförmågor och kan ha svårt att förstå eller delta i samtal. Deras repetitiva beteenden eller intressen kan vara mycket uttalade och kan påverka deras förmåga att fungera i sociala sammanhang eller på arbetet. Personer på nivå 3 kan också ha svårt att hantera förändringar i rutin eller miljö och kan reagera starkt på stress eller oväntade händelser. För att kunna hantera vardagen behöver de ofta mycket intensivt och komplext stöd och anpassningar, både i sociala situationer och i andra delar av livet, som skola eller arbete. Inemotion Psykologi har tyvärr inte möjlighet att ta sig an klienter som har autism nivå 3.

Nivåerna representerar en skala som går från milda till svårare svårigheter, där nivå 1 innebär att en person har relativt små svårigheter och kan klara sig med viss hjälp, medan nivå 3 innebär omfattande stödbehov för att kunna hantera vardagen.

Klassisk autism (Kanner’s syndrom)

Klassisk autism, även kallad Kanner’s syndrom, är en neuropsykiatrisk diagnos som tillhör autismspektrumet. Det finns ingen botande behandling för klassisk autism, men olika insatser kan förbättra livskvaliteten. Detta är den mest "ursprungliga" formen av autism, som först beskrevs av läkaren Leo Kanner 1943. Den kännetecknas av tidigt uppkommande och genomgripande svårigheter inom tre huvudsakliga områden: social interaktion, kommunikation och beteenden.

Idag ingår klassisk autism i den bredare diagnosen autismspektrumtillstånd (AST) enligt DSM-5 och ICD-11. Istället för separata diagnoser bedöms graden av symtom och stödbehov. Klassisk autism motsvarar ofta en högre nivå av stödbehov inom AST.

Kännetecken för klassisk autism

1. Svårigheter med social interaktion

   • Bristande förmåga att skapa ömsesidiga relationer.

   • Svårt att förstå sociala regler, som att dela intressen eller läsa av sociala signaler.

   • Kan verka ointresserad av andra människor eller ha svårt att knyta nära relationer.
     
     

2. Begränsad och avvikande kommunikation

   • Förseningar eller avsaknad av talutveckling.

   • Om tal utvecklas, används det ofta på ett ovanligt sätt (t.ex. ekotal, ovanlig tonfall).

   • Svårt att använda språk för socialt samspel.
     
     

3. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteenden

   • Upprepade rörelser (t.ex. viftande med händerna, gungande).

   • Fixering vid specifika intressen eller föremål.

   • Svårigheter att anpassa sig till förändringar i rutiner eller miljö.
     
     

4. Sensorisk över- eller underkänslighet (vanligt förekommande)

   • Överreaktion på ljud, ljus eller beröring.

   • Fascination för specifika sensoriska upplevelser, som att titta på snurrande objekt.
     
     

Tidigt debuterande symptom

Klassisk autism debuterar vanligtvis före 3 års ålder. Föräldrar märker ofta tidigt att barnet avviker i sin utveckling, särskilt inom språk och social interaktion. Vissa barn kan utvecklas normalt under de första månaderna eller året, men sedan uppstå en regress i utvecklingen.

Skillnad från andra former av autism

• Klassisk autism tenderar att vara mer omfattande och allvarlig i symtom än mildare former som Aspergers syndrom.

• Språkförmågan är ofta mer begränsad, och kognitiva svårigheter kan vara tydligare.

Atypisk autism

I den nuvarande diagnosmanualen, DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5:e upplagan), och dess motsvarighet ICD-11, används inte längre termen atypisk autism (engelska: Pervasive Developmental Disorder Not Otherwise Specified). Istället har dessa diagnoser samlats under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST), som täcker hela spektrumet av autismrelaterade svårigheter. Syftet är att betona att autism kan uttrycka sig på många olika sätt, från mycket milda till mer omfattande funktionsnedsättningar. Trots detta används termen atypisk autism ibland fortfarande informellt eller i vårdsammanhang som en förklarande benämning.

Atypisk autism var en diagnos som tidigare användes för att beskriva individer som har vissa, men inte alla, kärnsymtom som krävs för en diagnos av klassisk autism (barndomsautism). Termen används oftast när symtomen inte helt uppfyller kriterierna i någon av följande avseenden:

• Ålder vid symtomdebut: Om symtomen uppträder senare än vad som typiskt förväntas för klassisk autism (vanligtvis efter 3 års ålder).

• Symtombildens omfattning: Om personen har vissa drag av autism, men inte alla tre kärnområden som klassificerar klassisk autism (socialt samspel, kommunikation och repetitiva beteenden eller begränsade intressen).

• Mönster och intensitet: Atypisk autism kan innebära att symtomen är mildare eller inte fullt ut lika tydliga som vid andra former av autism.

Aspergers syndrom

Diagnosen Aspergers syndrom finns inte längre som en separat diagnos i den senaste versionen av DSM, vilket är DSM-5 (publicerad 2013). I DSM-5 har Aspergers syndrom integrerats i den bredare kategorin Autism Spectrum Disorder (ASD), som inkluderar olika nivåer av svårighetsgrad. Målet med denna förändring var att skapa en mer enhetlig diagnoskategori som täcker hela spektrumet av autismrelaterade tillstånd. Trots denna förändring används fortfarande termen Aspergers syndrom i vissa sammanhang, särskilt i äldre diagnoser, kulturella diskussioner och av personer som identifierar sig med termen. I Sverige är ICD-systemet (ICD-10 och ICD-11) också relevant, där Aspergers syndrom kan nämnas i vissa fall. I ICD-11 har dock Aspergers syndrom också integrerats under autismdiagnoser.

Aspergers syndrom beskrivs som en form av autism som skiljer sig från vad som ibland kallas "klassisk autism" genom att många med Aspergers ofta har en genomsnittlig eller hög intelligens och en relativt god språkförmåga. Den som fått diagnosen Aspergers syndrom kan ha lätt att uttrycka sig och förstå språkets bokstavliga betydelse, men ändå uppleva utmaningar inom sociala interaktioner och kommunikation, samt ha ett starkt behov av rutiner och förutsägbarhet. Aspergers syndrom är en del av det breda autismspektrumet, men det visar sig ofta på sätt som gör att man har andra behov och styrkor än personer med mer typiska eller klassiska autismdrag.

En av de viktigaste skillnaderna är att personer som fått diagnosen Aspergers vanligtvis inte har den fördröjning i språk- eller kognitiv utveckling som många med klassisk autism kan uppleva. Om du fått diagnosen Aspergers syndrom kanske du har märkt att sociala situationer kan kännas osäkra eller svåra att förstå, även om du är verbal och kan uttrycka dig väl. Många föredrar direkt, tydlig och ärlig kommunikation och uppskattar när saker är förutsägbara, så att de kan känna sig trygga i olika sammanhang. Denna skillnad gör att Aspergers ofta inte upptäcks tidigt, eftersom språk- och kognitiva förmågor utvecklas i takt med andra barns.

Ett kännetecken för Aspergers är din förmåga att fördjupa dig i intensiva intressen och att bli mycket kunnig inom specifika områden. Denna passion är ofta en stor del av din identitet och kan ge dig både energi och meningsfullhet. Den intensiva fokuseringen skiljer sig något från klassisk autism, där personer kanske visar ett bredare intresse för repetitiva aktiviteter snarare än fördjupade kunskapsområden. Att ha specialintressen kan ge en känsla av kontroll och trygghet, och även om omgivningen inte alltid förstår din hängivenhet, är det ofta en styrka som gör dig unik.

Kanske känner du också igen dig i att vara mer känslig för sensoriska intryck, som ljud, ljus eller beröring. Många med Aspergers kan bli lätt överstimulerade och föredrar därför miljöer där de kan återhämta sig i lugn och ro. Sensorisk känslighet är vanligt på hela autismspektrumet, men personer med Aspergers beskriver ofta dessa upplevelser som subtilare men fortfarande starkt påverkan på välbefinnandet.

Diagnosen Aspergers syndrom innebär både styrkor och utmaningar, och din förmåga att uttrycka dig och analysera detaljer kan vara till stor fördel. Att förstå dig själv och dina unika behov hjälper dig att skapa en tillvaro där du känner dig trygg och kan växa. Genom att använda dina styrkor och utveckla strategier för att hantera de utmaningar som ibland kan uppstå, kan du omfamna alla sidor av dig själv och leva ett liv som känns meningsfullt och givande.

Diagnoskriterier för autism

Diagnoskriterierna för autism, enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5), används för att diagnostisera autismspektrumtillstånd (AST). Diagnosen baseras på två huvudsakliga områden: 

• social kommunikation och interaktion

• begränsade och repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter
  .

Här följer de specifika diagnoskriterierna för autism enligt DSM-5. Dessa kriterier måste vara närvarande under den tidiga utvecklingen och orsaka signifikant funktionsnedsättning i vardagen:

1. Svårigheter med social kommunikation och interaktion

Detta område omfattar tre huvudsakliga underkategorier där åtminstone två av följande måste vara närvarande:

1. • Svårigheter med social-emotionell ömsesidighet: Det kan innebära problem att dela intressen eller känslor med andra, att ha samtal som är naturliga eller att förstå andra människors känslor och behov. Exempelvis kan en person ha svårt att börja eller hålla igång en konversation, eller att förstå subtila sociala signaler som kroppsspråk och tonfall.

   • Svårigheter att utveckla, upprätthålla och förstå relationer: Det kan vara svårt att skapa vänskapsband eller att förstå sociala normer för samspel. Personen kan ha svårt att passa in i grupper eller förstå andra människors förväntningar i relationer.

   • Svårigheter med icke-verbal kommunikation: Det kan vara problem att använda eller förstå kroppsspråk, ansiktsuttryck eller ögonkontakt. En person kan ha svårt att förstå eller använda gester, eller inte förstå sociala koder som exempelvis att hålla avstånd i samtal.
     
     

2. Begränsade och repetitiva beteenden, intressen eller aktiviteter

Här måste minst två av följande beteenden eller mönster vara närvarande:

1. • Repetitiva rörelser eller användning av föremål: Det kan handla om upprepade rörelser som att vifta med händerna, rocka fram och tillbaka, eller att ordna eller sortera saker på ett specifikt sätt. Vissa personer kan ha ett behov av att göra saker på exakt samma sätt varje gång.

   • Rigida rutiner eller ritualer: Personen kan känna starkt behov av att följa specifika rutiner eller ritualer, och reagerar ofta starkt om dessa bryts. Detta kan vara att man alltid gör saker i en viss ordning eller behöver ha exakta regler för sina aktiviteter.

   • Intensivt fokuserade eller ovanliga intressen: Personen kan utveckla väldigt specifika eller intensiva intressen som kan vara ovanliga för deras ålder eller kulturella sammanhang. Detta kan handla om att vara överdrivet intresserad av en viss typ av föremål, ämne eller aktivitet.

   • Sensory över- eller underkänslighet: Det kan förekomma en stark reaktion på ljud, ljus, beröring eller andra sensoriska stimuli. Personen kan till exempel vara extremt känslig för ljud eller ljus eller, å andra sidan, inte reagera alls på smärta eller temperatur.
     
     

3. Symtomen måste vara närvarande från tidig utveckling

Symtomen måste finnas närvarande under den tidiga barndomen, även om de inte alltid visar sig helt klart förrän senare, då de kan bli mer uppenbara när krav på social och kommunikativ funktion ökar.

4. Symtomen orsakar signifikant funktionsnedsättning i vardagen

Symtomen måste orsaka problem i minst ett viktigt område av livet, såsom i sociala interaktioner, i arbetslivet eller i skolmiljö, eller påverka andra viktiga funktioner som självständighet och livskvalitet.

5. Symtomen kan inte förklaras av andra tillstånd

Autism kan inte förklaras bättre av andra psykiska eller utvecklingsrelaterade tillstånd, och det måste vara tydligt att symtomen är relaterade till autismspektrumtillståndet snarare än andra diagnoser.

Diagnoskriterierna innebär att autism är ett spektrum av svårigheter, där sociala interaktioner och kommunikation är de mest påtagliga utmaningarna, tillsammans med repetitiva beteenden och specifika intressen. Diagnosen kan ställas med hjälp av dessa kriterier, men det är viktigt att komma ihåg att autism kan vara mycket individuellt, och att personer med autism kan ha mycket olika erfarenheter och förmågor.

Autism som vuxen

Att leva med autismspektrumtillstånd (AST) som vuxen kan vara både utmanande och berikande. Eftersom autism påverkar social interaktion, kommunikation och beteende på olika sätt, kan de utmaningar man möter vara mycket individuella. Men det finns också många styrkor som kommer med neurodiversitet, och inget hindrar dig från att skapa ett liv där du trivs, mår bra och kan leva på dina egna villkor.

En av de största utmaningarna kan vara att hantera sociala situationer. Det kan kännas svårt att förstå eller läsa av sociala koder, som andras känslor eller subtila nyanser i samtal. Du kanske ibland känner att du inte riktigt passar in, eller att du inte förstår varför andra reagerar på ett visst sätt. Ibland skapas känslor av osäkerhet, eller till och med ångest eller ensamhet. Det inte är något fel – du har bara ett annorlunda sätt att uppfatta världen. Men det kan vara värt ett försök att istället hitta personer och sammanhang där du känner dig accepterad för den du är och där du inte behöver anpassa dig till normer som inte känns naturliga för dig.

Arbetslivet kan också vara både en källa till glädje och utmaning. Du kanske har starka färdigheter inom vissa områden – som detaljkunskap, analytisk förmåga eller förmågan att koncentrera dig på en uppgift under lång tid. Samtidigt kan arbetsmiljöer med mycket social interaktion eller förändringar vara överväldigande. Att hitta en arbetsplats som anpassar sig efter dina behov kan göra stor skillnad, och det finns många möjligheter att skapa en arbetsmiljö som passar just dig, genom tydliga rutiner, minskad social press eller flexibla arbetstider.

För vissa kan det vara en utmaning att hantera förändringar eller oväntade händelser. Du kanske föredrar förutsägbarhet och rutiner, och plötsliga förändringar kan orsaka stress och oro. Det är därför viktigt att hitta sätt att hantera stress på, och att arbeta med strategier som kan hjälpa dig att anpassa dig till förändringar på ett sätt som känns hanterbart. Att ha en bra struktur i vardagen, och att skapa ett tryggt och lugnt hem där du kan återhämta dig, kan hjälpa mycket.

Det finns också en risk att personer med autismspektrumtillstånd upplever andra psykiska utmaningar som ångest eller depression. Detta kan bero på den sociala osäkerheten, missförstånd eller känslan av att inte riktigt passa in. Men det är inte dessa känslor som definierar dig. Genom att få rätt stöd och hjälp, till exempel genom samtalsterapi hos en psykolog eller anpassningar på arbetsplatsen, kan du få verktyg för att hantera dessa känslor.

En stor styrka med autism är också den unika synen på världen som den för med sig. Du kan ha en otrolig förmåga att tänka utanför boxen, vara detaljorienterad, fokuserad på vissa intressen och ha en stark känsla för rättvisa. Dessa egenskaper kan vara en tillgång både i arbetslivet och i andra delar av ditt liv. Många människor med autismspektrumtillstånd har också en förmåga att vara mycket lojala och engagerade i sina intressen och relationer.

KBT vid autism

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara till stor hjälp om du har autism och vill arbeta med saker som känns svåra i vardagen. Terapin anpassas för att passa just dig och dina unika behov, så att du får en trygg plats där du kan växa i din egen takt. Ofta innehåller upplägget anpassningar som:

• Ett konkret och visuellt upplägg: Användning av visuella hjälpmedel, scheman och tydliga steg.

• Struktur och förutsägbarhet: En tydlig agenda för varje session.

• Tydlig kommunikation: En kommunikation som undviker abstrakta begrepp och är så konkret som möjligt.

• Individanpassning: En uppbyggnad av terapin runt dina styrkor och intressen.

• Föräldrastöd: Om nödvändigt kan föräldrar eller vårdnadshavare involveras i terapin för att förstärka lärdomar hemma.

Om du ibland tycker att sociala situationer är knepiga, kan KBT hjälpa dig att förstå dem bättre. Det handlar om att tillsammans med psykologen utforska vilka situationer som känns svåra och hitta verktyg för att göra dem lättare att hantera. Tillsammans med psykologen kan du träna på att möta människor, kanske genom att prova olika sätt att säga hej, hålla en konversation eller hantera missförstånd. Du får stöd i att förstå hur andra tänker, och vi använder konkreta exempel och övningar som gör det tydligt och begripligt.

Om du känner mycket oro eller stress, så är det något vi också kan jobba med. Tillsammans med psykologen kan du undersöka vad det är som gör dig orolig och sedan skapa strategier för att minska den känslan. Kanske kan vi hitta sätt att förändra tankar som gör dig nervös, eller steg för steg vänja dig vid situationer som känns svåra. Det kan också vara skönt att lära sig avslappningstekniker som kan hjälpa dig att känna dig lugnare i stunden.

Många med autism kan uppleva att vissa saker måste göras på ett visst sätt eller att förändringar är jobbiga. KBT kan hjälpa dig att pröva nya sätt att göra saker på ett tryggt och kontrollerat sätt. Vi kan utforska varför vissa rutiner känns viktiga för dig och prova små förändringar som kanske gör vardagen lite enklare och mer flexibel.

Om du ibland känner att världen runt dig blir för intensiv – kanske ljuden är för höga eller ljusen för skarpa – kan vi arbeta tillsammans för att förstå vad som händer och hitta strategier för att hantera det. Det kan vara att förbereda dig inför sådana situationer eller skapa rutiner som gör att du känner dig mer i kontroll.

Det allra viktigaste i din kognitiva beteendeterapi är att du känner att terapin handlar om dig och vad som är viktigt för dig. Du arbetar tillsammans med psykologen utifrån dina styrkor, intressen och mål. Det kan kanske också vara värdefullt att involvera personer i din närhet, som familjemedlemmar, för att stötta dig på vägen. Terapin är ett samarbete där vi utgår från det som fungerar bäst för dig. Tillsammans hittar vi vägar framåt som hjälper dig att må bättre och hantera vardagen på ett sätt som känns meningsfullt och tryggt.

Här är några sätt på vilka en psykolog kan använda KBT för att stötta dig med autism:

1. Förbättring av dina sociala färdigheter

   • Utmaning: Många personer med autism har svårt med sociala interaktioner, som att läsa kroppsspråk eller förstå sociala regler.

   • KBT-strategi:

     • Rollspel: Att träna på olika sociala situationer, t.ex. att hälsa, föra en konversation eller hantera konflikter.

     • Modellering: Konkreta exempel på sociala beteenden.

     • Feedback: Du får tydliga och positivt formulerade återkopplingar.
       
       

2. Hantera din ångest och stress

   • Utmaning: Ångest är vanligt bland personer med autism, särskilt i nya eller förändrade situationer.

   • KBT-strategi:

     • Identifiera tankefällor: Du får hjälp att upptäcka och omstrukturera negativa tankar eller katastroftankar.

     • Exponering: Du får gradvis vänja sig vid ångestskapande situationer i kontrollerade steg.

     • Avslappningstekniker: Metoder som andningsövningar eller mindfulness för att minska stress.
       
       

3. Hantera sensoriska överbelastningar

   • Utmaning: Sensoriska svårigheter kan skapa obehag och ångest.

   • KBT-strategi:

     • Utforska vilka situationer eller stimuli som triggar obehag.

     • Skapa strategier för att undvika eller hantera sensoriska överbelastningar, exempelvis genom planering och förberedelser.
       
       

4. Bryta repetitiva och rigida beteenden

   • Utmaning: Rigiditet i tankar och beteenden kan begränsa flexibiliteten i vardagen.

   • KBT-strategi:

     • Beteendeexperiment: Du uppmuntras till små förändringar för att pröva nya sätt att göra saker och minska tvångsmässiga beteenden.

     • Belöningssystem: Du får positiv förstärkning när nya, flexibla beteenden provas.
       
       

5. Ökad självmedvetenhet och förståelse

   • Utmaning: Många med autism kan behöva hjälp att förstå och sätta ord på sina känslor och tankar.

   • KBT-strategi:

     • Psykoedukation: Du får ny kunskap om känslor och hur tankar påverkar beteenden.
       
       

6. Stöttning vid samsjuklighet

   • Utmaning: Många med autism har samsjuklighet som depression, tvångssyndrom (OCD) eller ADHD.

   • KBT-strategi:

     • Behandlingen anpassas för att adressera både autism och samsjukliga tillstånd, t.ex. hantering av tvångstankar vid OCD.

Intresserad, vill veta mer eller träffa en psykolog?

Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. 

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.