Autism

Få stöd av en psykolog om du har autism

En psykolog kan hjälpa dig som har autism att skapa en vardag som fungerar för just dig. Autism innebär ofta svårigheter med social interaktion, kommunikation och att anpassa sig till förändringar. En psykolog kan hjälpa dig att identifiera vilka utmaningar du möter och tillsammans utveckla strategier som kan minska stressen och göra din vardag lättare. Det kan handla om att skapa rutiner som ger förutsägbarhet, använda hjälpmedel för att strukturera tid och aktiviteter, eller hitta sätt att hantera plötsliga förändringar som känns överväldigande.

Att leva med autism kan ibland göra det svårt att förstå eller tolka sociala signaler, vilket kan påverka din kommunikation med andra. En psykolog kan stödja dig i att utveckla mer effektiva kommunikationsfärdigheter, både för att uttrycka dina egna behov och för att bättre förstå andras. Det kan handla om att lära sig att använda klara och tydliga sätt att kommunicera eller få hjälp med att hantera missförstånd. Bättre kommunikation kan bidra till att du känner dig mer förstådd och kan minska social stress.

När det gäller relationer, både privata och professionella, kan en psykolog hjälpa dig att förstå hur autism påverkar dina interaktioner. Tillsammans kan vi identifiera mönster som kan skapa utmaningar i sociala sammanhang och utveckla strategier för att hantera dem. Detta kan innefatta att bygga upp självförtroende i sociala situationer, hantera stressen av nya eller oväntade situationer, eller skapa metoder för att bygga starkare och mer hållbara relationer. Genom att förstå både dina styrkor och svårigheter kan du få bättre verktyg för att interagera med andra på ett sätt som känns meningsfullt för dig.

Att leva med autism som vuxen kan innebära att du behöver särskilda anpassningar för att hantera både vardagen och sociala situationer. En psykolog kan vara en viktig resurs för att hjälpa dig utveckla de verktyg du behöver för att må bra, känna dig mer självsäker och kunna skapa meningsfulla relationer. Tillsammans kan vi hitta de metoder som fungerar för dig, så att du kan leva ett liv där du känner dig trygg och tillfreds.

Om autism

Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur en person bearbetar information, upplever omvärlden och interagerar med andra. Enligt ICD-11 definieras tillståndet främst genom skillnader inom två områden: social kommunikation samt begränsade och repetitiva beteendemönster. Vanliga drag inkluderar:

• Socialt samspel: Utmaningar med att tolka sociala koder, ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation.

• Kommunikation: Svårigheter med nyanser i språket, som ironi eller underförstådd mening, samt ett minskat behov av socialt "småprat".

• Rutiner och förutsägbarhet: Ett starkt behov av struktur och lugnande ritualer; förändringar kan orsaka stor stress.

• Specialintressen: Intensivt fokus och djup kunskap inom specifika ämnesområden, vilket ofta är en betydande styrka.

• Sensorisk känslighet: Under- eller överkänslighet för intryck som ljud, ljus, dofter och beröring.

Diagnosen fastställs ofta under barndomen, men upptäcks ibland först i vuxen ålder. Genom anpassningar i miljö och bemötande kan personens specifika styrkor tas tillvara samtidigt som de kognitiva utmaningarna underlättas.

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd (AST) är en term som idag används för att beskriva en relativt bred grupp av neuropsykiatriska tillstånd som påverkar en individs sociala förmåga, kommunikation och beteende. Den stora bredd av autismspektrumtillstånd som finns kan ta sig många olika uttryck och påverka varje individ på unika sätt. Spektrumet omfattar en bred variation av förmågor, utmaningar och stödbehov, och personer med autism kan ha allt från behov av specifika anpassningar till mer omfattande stöd i vardagen inom områden som social kommunikation, beteendemönster och känslighet för sensoriska intryck.

Tidigare diagnoser som Aspergers syndrom, atypisk autism och barndomsautism ingår numera alla under denna bredare term. Autism kan därför ta sig olika uttryck över ett relativt brett spektrum, vilket innebär att graden av påverkan kan variera mycket från person till person. Det spektrala perspektivet på autism gör det möjligt att möta varje individ där den är, med en förståelse för att autism kan yttra sig på olika sätt beroende på personlighet, erfarenheter och miljö.

Det är också vanligt att personer med autismspektrumtillstånd har andra neuropsykiatriska drag eller tillstånd samtidigt, såsom ångestsyndrom eller tvångstankar. Dessa påverkar helhetsbilden och kan ibland förstärka de utmaningar som autismen innebär i vardagen. Det gör det extra viktigt att skapa en individanpassad plan för stöd och insatser som tar hänsyn till alla aspekter av individens behov, för att säkerställa att man får rätt hjälp för hela sin situation.

I Sverige uppskattas det att cirka 1–2 % av befolkningen har ett autismspektrumtillstånd (AST). Detta är en uppskattning, eftersom det kan vara svårt att fastställa exakt hur många som har autism, särskilt bland vuxna, där diagnosen ibland inte upptäcks förrän senare i livet. Prevalensen för autism har ökat under de senaste decennierna, delvis på grund av att kunskapen om tillståndet har blivit bättre och att fler nu får diagnos, inklusive de som tidigare inte hade identifierats av vården.

En annan aspekt att ta hänsyn till är att autismspektrumtillstånd är heterogent, vilket innebär att symtomen och svårighetsgraderna kan variera mycket mellan individer. Det finns historiskt en överrepresentation av män bland de som får en autismdiagnos, men i takt med att kunskapen om hur autism tar sig uttryck hos kvinnor har ökat, har skillnaden i statistik mellan könen minskat betydligt.

Det finns samband mellan autism och ADHD

När man talar om autismspektrumtillstånd kan det vara viktigt att belysa hur ofta det förekommer tillsammans med andra neuropsykiatriska profiler. Den i särklass vanligaste samexistensen finns mellan autism och ADHD. Under de senaste 20 åren har flera omfattande vetenskapliga studier genomförts för att kartlägga detta samband, och även om resultaten varierar beroende på metodik, pekar forskningen på att en samtidig ADHD-diagnos förekommer hos minst 30 %, men kan finnas hos så många som 70 % av alla med autism.

Båda diagnoserna ställs när kriterier uppfylls

Denna höga grad av koexistens har fått ett formellt genomslag i världshälsoorganisationens nya diagnosmanual, ICD-11. Till skillnad från tidigare system, där man ofta tvingades välja en huvuddiagnos, uppmanar ICD-11 nu kliniker att ställa båda diagnoserna när kriterierna uppfylls. Syftet är att ge en mer rättvisande bild av individens exekutiva och sociala utmaningar.

Inte självklart vilken form av ADHD

När ADHD förekommer tillsammans med autism ser fördelningen av undergrupper annorlunda ut än i befolkningen i övrigt. Den huvudsakligen ouppmärksamma formen av ADHD dominerar kraftigt och uppskattas utgöra cirka 50–60 % av fallen. Denna profil kännetecknas främst av exekutiva svårigheter, som att organisera vardagen och påbörja uppgifter. Den kombinerade formen, där även hyperaktivitet och impulsivitet ingår, utgör cirka 30–40 %, medan den rent hyperaktiva formen är ovanlig.

Diagnostisk maskering och inre hyperaktivitet

Det finns dock anledning att tro att statistiken inte helt speglar individens faktiska upplevelse. Att den ouppmärksamma formen är så dominerande kan bero på att de autistiska dragen – som behovet av ordning och social kontroll – fungerar som ett "lock" över ADHD-symptomen. Den yttre hyperaktiviteten dämpas eller maskeras av autismens krav på struktur, vilket gör att psykologen främst ser ouppmärksamheten. Detta innebär att många som statistiskt sett tillhör den ouppmärksamma gruppen i själva verket kämpar med en massiv inre hyperaktivitet. Då tolkas rastlösheten ofta felaktigt som autistisk motorisk oro eller "stimming" (självreglerande beteenden). Stimming i sig är ett autistiskt drag, men i detta fall kan ADHD-rastlösheten "gömma sig" här.

Den inre konflikten kan skapa kognitiv utmattning

Att leva med autism och ADHD samtidigt innebär ofta en specifik typ av utmaning som brukar beskrivas som en inre konflikt mellan motstridiga behov. Medan autismen strävar efter ordning och rutiner, medför ADHD-komponenten ofta en rastlöshet som gör det svårt att upprätthålla dessa.

"Masking" och social kompensation

För att förstå belastningen vid samtidig autism och ADHD måste man se till hur individen anpassar sig utåt. Många använder sin intelligens för att dölja sina svårigheter, ett fenomen som kallas masking. Vid en kombinationsdiagnos blir belastningen mycket stor eftersom man tvingas maskera på två fronter samtidigt. På den autistiska fronten döljer man social osäkerhet och undertrycker sensoriskt obehag, medan man på ADHD-fronten döljer rastlöshet, impulsivitet och tankspriddhet.

Konstant kognitiv kompensation innebär belastning

Denna konstanta kognitiva kompensation är förenad med en mycket stor inre belastning. Att ständigt behöva "översätta" sin omgivning och kontrollera sina egna naturliga impulser på båda dessa områden ökar risken för sekundär problematik som depression eller allvarliga tillstånd av kronisk stress och emotionell utmattning. Energin går helt enkelt åt till att upprätthålla en fungerande fasad, vilket lämnar lite kraft kvar till återhämtning.

Olika nivåer av autism

Autism kan kategoriseras i olika nivåer baserat på hur mycket stöd en individ behöver för att kunna fungera i vardagen. Dessa nivåer används för att beskriva graden av svårigheter som personen har inom olika områden, såsom social interaktion, kommunikation och beteende, samt behovet av anpassningar för att kunna hantera dessa svårigheter.

• Autism nivå 1 (mild autism): Nivå 1 beskriver personer som har de mildare symtomen på autismspektrumtillstånd och som vanligtvis behöver något stöd för att hantera sina svårigheter. Personer med nivå 1 kan ha sociala svårigheter, som att förstå och delta i sociala sammanhang, men de kan ofta klara sig relativt bra i olika miljöer, som skola, arbete eller hemma. De kan ha svårigheter med att initiera eller upprätthålla samtal och relationer, men de flesta har kommunikationsförmågor och fungerar självständigt i många delar av sitt liv. De kan också ha vissa repetitiva beteenden eller intressen, men dessa påverkar inte alltid deras vardag i alltför stor utsträckning. Stöd av en psykolog kan ofta handla om att underlätta sociala interaktioner och hantera oväntade förändringar.

• Autism nivå 2 (måttlig autism): Nivå 2 beskriver personer som har mer påtagliga svårigheter än de med nivå 1, men som fortfarande kan fungera relativt självständigt med stöd. Personer med nivå 2 har ofta svårigheter med social interaktion och kommunikation, vilket kan innebära att de har svårt att förstå och uttrycka sig i sociala sammanhang. Deras beteende kan också vara mer repetitivt och tvångsmässigt. De kan behöva stöd för att hantera vardagliga aktiviteter och för att anpassa sig till förändringar i rutiner och miljöer. Det är vanligt att personer med nivå 2 kan uttrycka frustration eller stress när de inte förstår sociala signaler eller när saker inte går som de har förväntat sig. Med rätt stöd, struktur och anpassningar kan personer på nivå 2 fortfarande leva ett självständigt liv, även om deras behov av stöd är mer omfattande än de på nivå 1.

• Autism nivå 3 (svår autism): Nivå 3 beskriver personer som har de mest uttalade svårigheterna inom autismspektrumet och som behöver omfattande stöd för att kunna fungera i vardagen. Personer med nivå 3 har betydande svårigheter med social interaktion, kommunikation och anpassning till förändringar. De kan ha begränsade talförmågor och kan ha svårt att förstå eller delta i samtal. Deras repetitiva beteenden eller intressen kan vara mycket uttalade och kan påverka deras förmåga att fungera i sociala sammanhang eller på arbetet. Personer på nivå 3 kan också ha svårt att hantera förändringar i rutin eller miljö och kan reagera starkt på stress eller oväntade händelser. För att kunna hantera vardagen behöver de ofta mycket intensivt och komplext stöd och anpassningar, både i sociala situationer och i andra delar av livet, som skola eller arbete. Inemotion Psykologi har tyvärr inte möjlighet att ta sig an klienter som har autism nivå 3.

Nivåerna representerar en skala som går från milda till svårare svårigheter, där nivå 1 innebär att en person har relativt små svårigheter och kan klara sig med viss hjälp, medan nivå 3 innebär omfattande stödbehov för att kunna hantera vardagen.

Klassisk autism (Kanner’s syndrom)

Klassisk autism, även kallad Kanner’s syndrom, är en neuropsykiatrisk diagnos som tillhör autismspektrumet. Det finns ingen botande behandling för klassisk autism, men olika insatser kan förbättra livskvaliteten. Detta är den mest "ursprungliga" formen av autism, som först beskrevs av läkaren Leo Kanner 1943. Den kännetecknas av tidigt uppkommande och genomgripande svårigheter inom tre huvudsakliga områden: social interaktion, kommunikation och beteenden.

Idag ingår klassisk autism i den bredare diagnosen autismspektrumtillstånd (AST) enligt DSM-5 och ICD-11. Istället för separata diagnoser bedöms graden av symtom och stödbehov. Klassisk autism motsvarar ofta en högre nivå av stödbehov inom AST.

Kännetecken för klassisk autism

1. Svårigheter med social interaktion

   • Bristande förmåga att skapa ömsesidiga relationer.

   • Svårt att förstå sociala regler, som att dela intressen eller läsa av sociala signaler.

   • Kan verka ointresserad av andra människor eller ha svårt att knyta nära relationer.
     
     

2. Begränsad och avvikande kommunikation

   • Förseningar eller avsaknad av talutveckling.

   • Om tal utvecklas, används det ofta på ett ovanligt sätt (t.ex. ekotal, ovanlig tonfall).

   • Svårt att använda språk för socialt samspel.
     
     

3. Begränsade, repetitiva och stereotypa beteenden

   • Upprepade rörelser (t.ex. viftande med händerna, gungande).

   • Fixering vid specifika intressen eller föremål.

   • Svårigheter att anpassa sig till förändringar i rutiner eller miljö.
     
     

4. Sensorisk över- eller underkänslighet (vanligt förekommande)

   • Överreaktion på ljud, ljus eller beröring.

   • Fascination för specifika sensoriska upplevelser, som att titta på snurrande objekt.
     
     

Tidigt debuterande symptom

Klassisk autism debuterar vanligtvis före 3 års ålder. Föräldrar märker ofta tidigt att barnet avviker i sin utveckling, särskilt inom språk och social interaktion. Vissa barn kan utvecklas normalt under de första månaderna eller året, men sedan uppstå en regress i utvecklingen.

Skillnad från andra former av autism

• Klassisk autism tenderar att vara mer omfattande och allvarlig i symtom än mildare former som Aspergers syndrom.

• Språkförmågan är ofta mer begränsad, och kognitiva svårigheter kan vara tydligare.

Atypisk autism

Atypisk autism finns inte längre i ICD-11 som en formell diagnoskod. Men termen förekommer fortfarande informellt inom vården för att beskriva en specifik symtombild. Det var tidigare en diagnos för individer som uppvisade tydliga drag av autism, men som inte uppfyllde samtliga kriterier för det som då kallades barndomsautism. Enligt det äldre sättet att klassificera användes termen främst i följande fall:

• Senare symtomdebut: Om de autistiska dragen blev tydliga först efter tre års ålder, vilket i det tidigare systemet ansågs vara sent för en autismdiagnos.

• Symtombildens omfattning: Om individen uppvisade svårigheter inom social interaktion eller kommunikation, men saknade de tydliga mönster av repetitiva beteenden eller begränsade intressen som krävdes för andra diagnoser.

• Mönster och intensitet: När symtomen var mildare eller mer svårfångade, vilket gjorde att individen inte passade in i de striktare kategorierna för klassisk autism eller Aspergers syndrom.

I och med införandet av ICD-11 fokuserar man nu istället på individens faktiska funktionsnivå gällande begåvning och funktionellt språk, snarare än att försöka passa in symtomen i olika "atypiska" fack. Detta ger en mer rättvisande bild av individens stödbehov i vardagen.

Aspergers syndrom – en diagnos på väg att försvinna

I Sverige pågår en gradvis övergång där diagnosen Aspergers syndrom ersätts av samlingsdiagnosen autismspektrumtillstånd (AST). Formellt finns Aspergers kvar som diagnoskod (F84.5) i det nuvarande systemet ICD-10-SE, men i takt med att svensk vård implementerar den nya standarden ICD-11, tas diagnosen bort som en egen kategori. Anledningen till förändringen är att modern forskning ser autism som ett spektrum snarare än flera separata tillstånd. Istället för att använda termen Aspergers fokuserar man idag på att beskriva individens specifika behov av stöd. Denna praxis har redan blivit standard inom svensk psykiatri, vilket innebär att nydiagnostiseringar av Aspergers syndrom numera är sällsynta. För de som redan har diagnosen innebär förändringen ingen skillnad i rätten till stöd eller insatser.

Lätt att uttrycka sig men tolkar språket bokstavligt

Aspergers syndrom beskrivs som en form av autism som skiljer sig från vad som ibland kallas "klassisk autism" genom att många med Aspergers ofta har en genomsnittlig eller hög intelligens och en relativt god språkförmåga. Den som fått diagnosen Aspergers syndrom kan ha lätt att uttrycka sig, men kan samtidigt ha en tendens att tolka språket bokstavligt och uppleva utmaningar inom sociala interaktioner och kommunikation, samt ha ett starkt behov av rutiner och förutsägbarhet. Aspergers syndrom är en del av det breda autismspektrumet, men det visar sig ofta på sätt som gör att man har andra behov och styrkor än personer med mer omfattande eller klassiska autismdrag.

Sociala situationer svåra att förstå

En av de viktigaste skillnaderna är att personer som fått diagnosen Aspergers vanligtvis inte har den fördröjning i den tidiga språkutvecklingen som kännetecknar klassisk autism, och de har per definition en genomsnittlig eller hög begåvningsnivå. Om du fått diagnosen Aspergers syndrom kanske du har märkt att sociala situationer kan kännas osäkra eller svåra att förstå, även om du är verbal och kan uttrycka dig väl. Många föredrar direkt, tydlig och ärlig kommunikation och uppskattar när saker är förutsägbara, så att de kan känna sig trygga i olika sammanhang. Denna skillnad gör att Aspergers ofta inte upptäcks tidigt, eftersom den språkliga utvecklingen ofta följer samma tidslinje som hos andra barn.

Fördjupning i kunskapsorienterade intressen

Ett kännetecken för Aspergers är förmågan att fördjupa sig i intensiva intressen och att bli mycket kunnig inom specifika områden. Denna passion är ofta en stor del av din identitet och kan ge dig både energi och meningsfullhet. Den intensiva fokuseringen på faktabaserade intressen skiljer sig ofta något från klassisk autism, där de begränsade intressena mer sällan är kunskapsorienterade och istället kan handla om repetitiva aktiviteter eller sensorisk stimulans. Att ha specialintressen kan ge en känsla av kontroll och trygghet, och även om omgivningen inte alltid förstår din hängivenhet, är det ofta en styrka som ger dig en unik expertis.

Stimmig omgivning leder till snabbare utmattning

Kanske känner du också igen dig i att vara mer känslig för sensoriska intryck, som ljud, ljus eller beröring. Många med Aspergers lägger mycket energi på att hantera en stimmig omgivning, vilket kan leda till en snabbare utmattning än för andra. Sensorisk känslighet är vanligt på hela autismspektrumet, men vid Aspergers kan förmågan att kompensera för dessa intryck göra att behovet av återhämtning i lugn och ro blir extra centralt för att orka med vardagen.

Diagnoskriterier för autism enligt ICD-11

Diagnoskriterierna i ICD-11 används internationellt för att identifiera autismspektrumtillstånd. Diagnosen vilar på två kärnområden av funktionsnedsättning som ska vara genomgående i personens liv, även om de kan döljas genom medvetna strategier senare i livet.

ICD-11 betonar att autism är ett spektrum. En viktig aspekt i den nya manualen är erkännandet av att många individer (särskilt de med genomsnittlig eller hög intelligens) lär sig att kompensera för sina sociala svårigheter. Diagnosen ställs därför inte bara utifrån observerbara beteenden, utan också utifrån den subjektiva ansträngning det kräver för individen att fungera socialt.

1. Bestående svårigheter i social kommunikation och social interaktion

Detta område handlar om personens förmåga att förstå och delta i det sociala spelet. För en diagnos krävs svårigheter inom följande:

• Social-emotionell ömsesidighet: Svårigheter att förstå och svara på andras känslor, att dela glädje eller intressen, samt att initiera eller upprätthålla ett ömsesidigt samtal.

• Icke-verbal social kommunikation: Begränsad användning eller förståelse av ögonkontakt, ansiktsuttryck, gester och kroppsspråk. Det kan också handla om svårigheter att anpassa sin egen röst (tonläge och rytm) till den sociala situationen.

• Relationer: Svårigheter att utveckla och bibehålla vänskapsrelationer, samt att anpassa sitt beteende efter olika sociala sammanhang och förstå sociala normer.

2. Begränsade, repetitiva och oflexibla mönster i beteenden och intressen

Detta område beskriver behovet av förutsägbarhet och upprepning. Minst två av följande ska vara framträdande:

• Repetitiva rörelser eller tal: Stereotypa motoriska rörelser (som att vifta med händerna), repetitiv användning av föremål eller ett säreget sätt att tala (exempelvis att upprepa fraser, så kallad ekolali).

• Oflexibla rutiner: Ett starkt motstånd mot förändring och ett behov av att följa strikta rutiner i vardagen. Även små förändringar kan orsaka stark stress.

• Fixerade intressen: Intensiva eller ovanliga intressen som upptar en stor del av personens tid och fokus, ofta med en extrem detaljrikedom.

• Sensorisk känslighet: Över- eller underkänslighet för sinnesintryck, såsom ljud, ljus, texturer, dofter eller smärta. Det kan också handla om ett ovanligt stort intresse för sensoriska aspekter i miljön (exempelvis att vilja känna på specifika ytor).

3. Symtomen uppträder under utvecklingsperioden

Symtomen ska ha funnits sedan tidig barndom. ICD-11 förtydligar dock att svårigheterna kanske inte märks fullt ut förrän de sociala kraven överskrider personens begränsade förmåga. Detta är särskilt viktigt för personer som använder masking (social kompensation) för att dölja sina drag.

4. Signifikant funktionsnedsättning

Svårigheterna måste leda till en betydande nedsättning i personens förmåga att fungera i vardagen, exempelvis i familjelivet, skolan, arbetet eller i sociala sammanhang.

5. Specifikationskoder (Begåvning och språk)

Till skillnad från tidigare system kräver ICD-11 att klinikern också anger om personen har:

• En intellektuell funktionsnedsättning eller inte.

• En nedsättning i funktionellt språk (förmågan att använda talat eller skrivet språk för kommunikation) eller inte.

Autism som vuxen

Att leva med autismspektrumtillstånd (AST) som vuxen kan vara både utmanande och berikande. Eftersom autism påverkar social interaktion, kommunikation och beteende på olika sätt, kan de utmaningar man möter vara mycket individuella. Men det finns också många styrkor som kommer med neurodiversitet, och inget hindrar dig från att skapa ett liv där du trivs, mår bra och kan leva på dina egna villkor.

En av de största utmaningarna kan vara att hantera sociala situationer. Det kan kännas svårt att förstå eller läsa av sociala koder, som andras känslor eller subtila nyanser i samtal. Du kanske ibland känner att du inte riktigt passar in, eller att du inte förstår varför andra reagerar på ett visst sätt. Ibland skapas känslor av osäkerhet, eller till och med ångest eller ensamhet. Det inte är något fel – du har bara ett annorlunda sätt att uppfatta världen. Men det kan vara värt ett försök att istället hitta personer och sammanhang där du känner dig accepterad för den du är och där du inte behöver anpassa dig till normer som inte känns naturliga för dig.

Arbetslivet kan också vara både en källa till glädje och utmaning. Du kanske har starka färdigheter inom vissa områden – som detaljkunskap, analytisk förmåga eller förmågan att koncentrera dig på en uppgift under lång tid. Samtidigt kan arbetsmiljöer med mycket social interaktion eller förändringar vara överväldigande. Att hitta en arbetsplats som anpassar sig efter dina behov kan göra stor skillnad, och det finns många möjligheter att skapa en arbetsmiljö som passar just dig, genom tydliga rutiner, minskad social press eller flexibla arbetstider.

För vissa kan det vara en utmaning att hantera förändringar eller oväntade händelser. Du kanske föredrar förutsägbarhet och rutiner, och plötsliga förändringar kan orsaka stress och oro. Det är därför viktigt att hitta sätt att hantera stress på, och att arbeta med strategier som kan hjälpa dig att anpassa dig till förändringar på ett sätt som känns hanterbart. Att ha en bra struktur i vardagen, och att skapa ett tryggt och lugnt hem där du kan återhämta dig, kan hjälpa mycket.

Det finns också en risk att personer med autismspektrumtillstånd upplever andra psykiska utmaningar som ångest eller depression. Detta kan bero på den sociala osäkerheten, missförstånd eller känslan av att inte riktigt passa in. Men det är inte dessa känslor som definierar dig. Genom att få rätt stöd och hjälp, till exempel genom samtalsterapi hos en psykolog eller anpassningar på arbetsplatsen, kan du få verktyg för att hantera dessa känslor.

En stor styrka med autism är också den unika synen på världen som den för med sig. Du kan ha en otrolig förmåga att tänka utanför boxen, vara detaljorienterad, fokuserad på vissa intressen och ha en stark känsla för rättvisa. Dessa egenskaper kan vara en tillgång både i arbetslivet och i andra delar av ditt liv. Många människor med autismspektrumtillstånd har också en förmåga att vara mycket lojala och engagerade i sina intressen och relationer.

KBT vid autism

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara till stor hjälp om du har autism och vill arbeta med saker som känns svåra i vardagen. Terapin anpassas för att passa just dig och dina unika behov, så att du får en trygg plats där du kan växa i din egen takt. Ofta innehåller upplägget anpassningar som:

• Ett konkret och visuellt upplägg: Användning av visuella hjälpmedel, scheman och tydliga steg.

• Struktur och förutsägbarhet: En tydlig agenda för varje session.

• Tydlig kommunikation: En kommunikation som undviker abstrakta begrepp och är så konkret som möjligt.

• Individanpassning: En uppbyggnad av terapin runt dina styrkor och intressen.

• Föräldrastöd: Om nödvändigt kan föräldrar eller vårdnadshavare involveras i terapin för att förstärka lärdomar hemma.

Om du ibland tycker att sociala situationer är knepiga, kan KBT hjälpa dig att förstå dem bättre. Det handlar om att tillsammans med psykologen utforska vilka situationer som känns svåra och hitta verktyg för att göra dem lättare att hantera. Tillsammans med psykologen kan du träna på att möta människor, kanske genom att prova olika sätt att säga hej, hålla en konversation eller hantera missförstånd. Du får stöd i att förstå hur andra tänker, och vi använder konkreta exempel och övningar som gör det tydligt och begripligt.

Om du känner mycket oro eller stress, så är det något vi också kan jobba med. Tillsammans med psykologen kan du undersöka vad det är som gör dig orolig och sedan skapa strategier för att minska den känslan. Kanske kan vi hitta sätt att förändra tankar som gör dig nervös, eller steg för steg vänja dig vid situationer som känns svåra. Det kan också vara skönt att lära sig avslappningstekniker som kan hjälpa dig att känna dig lugnare i stunden.

Många med autism kan uppleva att vissa saker måste göras på ett visst sätt eller att förändringar är jobbiga. KBT kan hjälpa dig att pröva nya sätt att göra saker på ett tryggt och kontrollerat sätt. Vi kan utforska varför vissa rutiner känns viktiga för dig och prova små förändringar som kanske gör vardagen lite enklare och mer flexibel.

Om du ibland känner att världen runt dig blir för intensiv – kanske ljuden är för höga eller ljusen för skarpa – kan vi arbeta tillsammans för att förstå vad som händer och hitta strategier för att hantera det. Det kan vara att förbereda dig inför sådana situationer eller skapa rutiner som gör att du känner dig mer i kontroll.

Det allra viktigaste i din kognitiva beteendeterapi är att du känner att terapin handlar om dig och vad som är viktigt för dig. Du arbetar tillsammans med psykologen utifrån dina styrkor, intressen och mål. Det kan kanske också vara värdefullt att involvera personer i din närhet, som familjemedlemmar, för att stötta dig på vägen. Terapin är ett samarbete där vi utgår från det som fungerar bäst för dig. Tillsammans hittar vi vägar framåt som hjälper dig att må bättre och hantera vardagen på ett sätt som känns meningsfullt och tryggt.

Här är några sätt på vilka en psykolog kan använda KBT för att stötta dig med autism:

1. Förbättring av dina sociala färdigheter

   • Utmaning: Många personer med autism har svårt med sociala interaktioner, som att läsa kroppsspråk eller förstå sociala regler.

   • KBT-strategi:

     • Rollspel: Att träna på olika sociala situationer, t.ex. att hälsa, föra en konversation eller hantera konflikter.

     • Modellering: Konkreta exempel på sociala beteenden.

     • Feedback: Du får tydliga och positivt formulerade återkopplingar.
       
       

2. Hantera din ångest och stress

   • Utmaning: Ångest är vanligt bland personer med autism, särskilt i nya eller förändrade situationer.

   • KBT-strategi:

     • Identifiera tankefällor: Du får hjälp att upptäcka och omstrukturera negativa tankar eller katastroftankar.

     • Exponering: Du får gradvis vänja sig vid ångestskapande situationer i kontrollerade steg.

     • Avslappningstekniker: Metoder som andningsövningar eller mindfulness för att minska stress.
       
       

3. Hantera sensoriska överbelastningar

   • Utmaning: Sensoriska svårigheter kan skapa obehag och ångest.

   • KBT-strategi:

     • Utforska vilka situationer eller stimuli som triggar obehag.

     • Skapa strategier för att undvika eller hantera sensoriska överbelastningar, exempelvis genom planering och förberedelser.
       
       

4. Bryta repetitiva och rigida beteenden

   • Utmaning: Rigiditet i tankar och beteenden kan begränsa flexibiliteten i vardagen.

   • KBT-strategi:

     • Beteendeexperiment: Du uppmuntras till små förändringar för att pröva nya sätt att göra saker och minska tvångsmässiga beteenden.

     • Belöningssystem: Du får positiv förstärkning när nya, flexibla beteenden provas.
       
       

5. Ökad självmedvetenhet och förståelse

   • Utmaning: Många med autism kan behöva hjälp att förstå och sätta ord på sina känslor och tankar.

   • KBT-strategi:

     • Psykoedukation: Du får ny kunskap om känslor och hur tankar påverkar beteenden.
       
       

6. Stöttning vid samsjuklighet

   • Utmaning: Många med autism har samsjuklighet som depression, tvångssyndrom (OCD) eller ADHD.

   • KBT-strategi:

     • Behandlingen anpassas för att adressera både autism och samsjukliga tillstånd, t.ex. hantering av tvångstankar vid OCD.

Hur autism påverkar behandlingen av depression, ångest och stress

Om du söker behandling för tillstånd som depression, ångest eller stress, och samtidigt har någon form av autism, påverkar det ofta hur behandlingen behöver utformas. Autism är ingen sjukdom i sig, men det innebär ett annorlunda sätt att uppfatta, bearbeta och reagera på omvärlden – vilket i sin tur påverkar både hur psykisk ohälsa upplevs och hur psykologisk behandling fungerar.

En person med autism kan till exempel ha svårare att identifiera och verbalisera känslor, vilket gör det viktigt att samtalsmetoder och tempo anpassas i behandlingen. Traditionella psykoterapeutiska verktyg, som bygger på abstrakt reflektion, symboler eller förändringsfokuserade diskussioner, kan behöva kompletteras med mer konkreta, strukturerade och visuellt stödjande inslag. I vissa fall är det nödvändigt att först arbeta med att bygga en grundläggande förståelse för känslor och kroppssignaler innan man kan gå vidare med behandling av exempelvis ångest eller nedstämdhet.

Autism kan också påverka hur stress uppstår och hanteras. För många innebär det en ökad sårbarhet för stress på grund av svårigheter med flexibilitet, sociala krav eller sensorisk känslighet. Därför kan en behandling som fokuserar på återhämtning och stresshantering behöva anpassas utifrån dina specifika behov och sätt att fungera – till exempel genom tydlig struktur, minskade krav på förändring i för snabbt tempo och stöd i att formulera och etablera realistiska strategier.

Dessutom påverkar autism ofta hur socialt samspel upplevs, vilket kan ha betydelse både i relationen till psykologen och i behandlingsinnehållet. En trygg och begriplig behandlingsrelation är alltid viktig, men blir särskilt central när kommunikation eller social förståelse fungerar annorlunda. För en del klienter innebär det att behandlingen behöver ta mer tid i anspråk för att bygga upp ett fungerande samarbete.

När autism ingår i problembilden – vikten av individanpassning och rätt vårdform

När någon form av autism är en del av problembilden kräver psykologisk behandling särskild anpassning. Den stora bredd av autismspektrumtillstånd som finns gör att varje individ har sin egen unika kombination av styrkor, svårigheter och behov – och det som fungerar för en person är inte nödvändigtvis rätt väg för en annan. Samsjuklighet, kognitiv stil, kommunikativa förutsättningar och tidigare erfarenheter av vård spelar alla en avgörande roll för hur behandlingen bör läggas upp. En behandling som tar hänsyn till dessa faktorer och genomförs i rätt miljö kan göra stor skillnad för upplevelsen av trygghet, delaktighet och meningsfull utveckling.

Vid mer omfattande autism, där funktionsnedsättningen påverkar förmågan att själv föra sin talan i kontakt med en vårdgivare eller att formulera sina egna behov, kan det vara mer utmanande att söka hjälp hos en privat psykolog. Enskilda psykologmottagningar kan vara mindre enheter utan tillgång till ett brett vårdteam, vilket kan bli en begränsning vid mer komplex problematik. Den offentliga vården, som är en större organisation, har på gott och ont andra resurser och strukturer – ibland långsammare och mer opersonlig, men samtidigt mer omfattande gällande olika psykologiska och medicinska behandlingsformer inom samma organisation.

För att kunna gå i framgångsrik behandling hos Inemotion Psykologi behöver man normalt som vuxen vara myndig och kunna föra sin egen talan. Detta handlar inte bara om juridik, utan också om att behandlingen bygger på samarbete, delaktighet och förmågan att uttrycka egna upplevelser. I de fall där detta är svårt kan andra vårdformer eller en mer omfattande insats behövas.

Komplexiteten gör också det första bedömningssamtalet särskilt viktigt. Det är ett tillfälle att tillsammans utforska om just Inemotion Psykologi är rätt matchning för de individuella behoven. Psykologens erfarenhet och kompetens behöver vägas in i bedömningen – räcker en individuell kontakt, eller behövs ett team med flera professioner för att ge bästa möjliga hjälp? Denna inledande dialog lägger grunden för ett informerat beslut och skapar förutsättningar för en trygg och meningsfull behandling. Om psykologen anser att bättre behandling eller stöd kan ges vid någon annan vårdinstans så kommer psykologen informera om det under eller efter bedömningssamtalet.

Intresserad, vill veta mer eller träffa en psykolog?

Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Tveka inte att ta kontakt om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta, Sigtuna och Järfälla. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.