En psykolog kan hjälpa dig som har autistiska drag att identifiera och formulera vilka just dina utmaningar är. Eftersom autismspektrumtillstånd med sin rigiditet ofta innebär utmaningar vid socialt samspel, känslor eller oväntade förändringar, fokuserar terapin på att ge dig verktyg som gör dessa situationer lättare att hantera.
Behandling för vuxna med autism handlar ofta om att hantera symtom och samsjuklighet med andra diagnoser som ångest och depression. Många med autistiska drag ägnar också mycket energi till att maskera sina symtom eller till att navigera sociala situationer som är svåra att förstå och kräver all tillgänglig mental kapacitet att ta sig igenom. Om möjligheten att återhämta sig inte finns kan den höga belastningen i förlängningen leda till en utmattning och stressproblematik.
För att psykologisk behandling (av både vuxna och barn) ska få avsedd effekt måste behandlingen anpassas efter de individuella förutsättningar din autism ger dig. För att underlätta kan psykologen hjälpa dig att skapa rutiner som ger förutsägbarhet, hitta hjälpmedel för att strukturera din tid eller ta fram metoder för att hantera situationer som känns svåra. Målet är att göra din vardag mer hanterbar och lättare att förstå.
Att leva med autism som vuxen innebär ofta rigida beteendemönster och utmaningar i att tolka sociala signaler, vilket i sin tur påverkar kommunikationen med omgivningen. En psykolog kan lära dig effektiva sätt att kommunicera – både för att tydliggöra dina egna behov och för att bättre förstå andras. Det kan handla om att hitta konkreta verktyg för tydlig kommunikation eller att få stöd i att reda ut missförstånd. Genom en stärkt kommunikationsförmåga kan du känna dig mer förstådd, vilket ofta bidrar till att minska låsningar och den sociala stressen i vardagen.
Oavsett om det gäller privata eller professionella relationer kan en psykolog hjälpa dig att förstå hur dina autistiska drag påverkar ditt samspel med andra. Tillsammans identifierar vi mönster och rigida beteenden som kan skapa utmaningar i sociala sammanhang och utvecklar strategier för att hantera dem. Det kan handla om att stärka självförtroendet i sociala miljöer, hantera stressen inför det oväntade eller hitta vägar till mer hållbara relationer. Genom att synliggöra både dina styrkor och dina utmaningar får du verktyg att interagera på ett sätt som känns genuint och meningsfullt för dig.
Psykologen hos Inemotion Psykologi i Upplands Väsby har erfarenhet av att stötta vuxna med mild autism. Hör gärna av dig till oss, så hjälper vi dig att hitta praktiska verktyg och strategier som fungerar i din vardag. Tillsammans skapar vi ett stöd som utgår helt från dina behov och förutsättningar.
Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur en person bearbetar information, upplever omvärlden och interagerar med andra. Enligt ICD-11 definieras tillståndet främst genom skillnader inom två områden: social kommunikation samt begränsade och repetitiva beteendemönster. Tecken på autism och vanliga drag inkluderar:
Socialt samspel: Utmaningar med att tolka sociala koder, ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation.
Kommunikation: Svårigheter med nyanser i språket, som ironi eller underförstådd mening, samt ett minskat behov av socialt "småprat".
Rutiner och förutsägbarhet: Ett starkt behov av struktur och lugnande ritualer; förändringar kan orsaka stor stress.
Specialintressen: Intensivt fokus och djup kunskap inom specifika ämnesområden, vilket ofta är en betydande styrka.
Sensorisk känslighet: Under- eller överkänslighet för intryck som ljud, ljus, dofter och beröring.
Diagnosen fastställs ofta under barndomen, men upptäcks ibland först i vuxen ålder. Genom anpassningar i miljö och bemötande kan personens specifika styrkor tas tillvara samtidigt som de kognitiva utmaningarna underlättas.
Autismspektrumtillstånd (AST) är en term som idag används för att beskriva en relativt bred grupp av neuropsykiatriska tillstånd som påverkar en individs sociala förmåga, kommunikation och beteende. Den stora bredden inom autismspektrumtillståndet gör att diagnosen kan ta sig många olika uttryck och påverka varje individ på unika sätt. Spektrumet definieras genom en bred variation av förmågor, utmaningar och stödbehov, och personer med autism kan ha allt från små behov av några specifika anpassningar till mer omfattande stöd med social kommunikation, hantering av vissa beteendemönster och känslighet för sensoriska intryck.
Tidigare diagnoser som Aspergers syndrom, atypisk autism och barndomsautism ingår numera alla under denna bredare term. Det spektrala perspektivet på autism gör det möjligt att möta varje individ där den är, med en förståelse för att autism kan yttra sig på olika sätt beroende på personlighet, erfarenheter och miljö.
Det är också vanligt att personer med autismspektrumtillstånd har andra neuropsykiatriska drag eller psykologiska tillstånd samtidigt, såsom ångestsyndrom eller tvångstankar. Dessa påverkar helhetsbilden och kan förstärka de utmaningar som autismen kan innebära.
För att behandlingen av vanliga problem som till exempel ångest och depression ska bli framgångsrik, måste den anpassas till de unika förutsättningar varje individ med autism har. Av den anledningen kan terapi som inte anpassas riskera att inte ge de resultat man normalt kan förvänta sig. I situationer där man enbart fokuserar på snabb behandling av enstaka diagnoser, istället för att se till hela människan, dennes historia och de förutsättningar autistiska drag ger, är risken större att behandlingsinsatsen blir mindre lyckad.
I Sverige uppskattas det att cirka 1–2 % av befolkningen har ett autismspektrumtillstånd (AST). Detta är en uppskattning, eftersom det kan vara svårt att fastställa exakt hur många som har autism, särskilt bland vuxna, där diagnosen ibland inte upptäcks förrän senare i livet. Prevalensen för autism har ökat under de senaste decennierna, delvis på grund av att kunskapen om tillståndet har blivit bättre och att fler nu får diagnos, inklusive de som tidigare inte hade identifierats av vården.
En annan aspekt att ta hänsyn till är att autismspektrumtillstånd är heterogent, vilket innebär att symtomen och svårighetsgraderna kan variera mycket mellan individer. Det finns historiskt en överrepresentation av män bland de som får en autismdiagnos, men i takt med att kunskapen om hur autism tar sig uttryck hos kvinnor har ökat, har skillnaden i statistik mellan könen minskat betydligt.
När man talar om autismspektrumtillstånd kan det vara viktigt att belysa hur ofta det förekommer tillsammans med andra neuropsykiatriska profiler. Den i särklass vanligaste samexistensen finns mellan autism och ADHD. Under de senaste 20 åren har flera omfattande vetenskapliga studier genomförts för att kartlägga detta samband, och även om resultaten varierar beroende på metodik, pekar forskningen på att en samtidig ADHD-diagnos förekommer hos minst 30 %, men kan finnas hos så många som 70 % av alla med autism.
Denna höga grad av koexistens har fått ett formellt genomslag i världshälsoorganisationens nya diagnosmanual, ICD-11. Till skillnad från tidigare system, där man ofta tvingades välja en huvuddiagnos, uppmanar ICD-11 nu kliniker att ställa båda diagnoserna när kriterierna uppfylls. Syftet är att ge en mer rättvisande bild av individens exekutiva och sociala utmaningar.
När ADHD förekommer tillsammans med autism ser fördelningen av undergrupper annorlunda ut än i befolkningen i övrigt. Den huvudsakligen ouppmärksamma formen av ADHD dominerar kraftigt och uppskattas utgöra cirka 50–60 % av fallen. Denna profil kännetecknas främst av exekutiva svårigheter, som att organisera vardagen och påbörja uppgifter. Den kombinerade formen, där även hyperaktivitet och impulsivitet ingår, utgör cirka 30–40 %, medan den rent hyperaktiva formen är ovanlig.
Det finns dock anledning att tro att statistiken inte helt speglar individens faktiska upplevelse. Att den ouppmärksamma formen är så dominerande kan bero på att de autistiska dragen – som behovet av ordning och social kontroll – fungerar som ett "lock" över ADHD-symptomen. Den yttre hyperaktiviteten dämpas eller maskeras av autismens krav på struktur, vilket gör att psykologen främst ser ouppmärksamheten. Detta innebär att många som statistiskt sett tillhör den ouppmärksamma gruppen i själva verket kämpar med en massiv inre hyperaktivitet. Då tolkas rastlösheten ofta felaktigt som autistisk motorisk oro eller "stimming" (självreglerande beteenden). Stimming i sig är ett autistiskt drag, men i detta fall kan ADHD-rastlösheten "gömma sig" här.
Att leva med autism och ADHD samtidigt innebär ofta en specifik typ av utmaning som brukar beskrivas som en inre konflikt mellan motstridiga behov. Medan autismen strävar efter ordning och rutiner, medför ADHD-komponenten ofta en rastlöshet som gör det svårt att upprätthålla dessa.
För att förstå belastningen vid samtidig autism och ADHD måste man se till hur individen anpassar sig utåt. Många använder sin intelligens för att dölja sina svårigheter, ett fenomen som kallas masking. Vid en kombinationsdiagnos blir belastningen mycket stor eftersom man tvingas maskera på två fronter samtidigt. På den autistiska fronten döljer man social osäkerhet och undertrycker sensoriskt obehag, medan man på ADHD-fronten maskerar rastlöshet, impulsivitet och tankspriddhet.
Denna konstanta kognitiva kompensation är förenad med en mycket stor inre belastning. Att ständigt behöva "översätta" sin omgivning och kontrollera sina egna naturliga impulser på båda dessa områden ökar risken för sekundär problematik som depression eller allvarliga tillstånd av kronisk stress och emotionell utmattning. Energin går helt enkelt åt till att upprätthålla en fungerande fasad, vilket lämnar lite kraft kvar till återhämtning.
Autism kan kategoriseras i olika nivåer baserat på hur mycket stöd en individ behöver för att kunna fungera i vardagen. Dessa nivåer används för att beskriva graden av svårigheter som personen har inom olika områden, såsom social interaktion, kommunikation och beteende, samt behovet av anpassningar för att kunna hantera dessa svårigheter.
Autism nivå 1 (mild autism): Nivå 1 beskriver personer som har mildare tecken på autismspektrumtillstånd och som vanligtvis behöver något stöd för att hantera sina svårigheter. Personer med nivå 1 kan ha sociala svårigheter, som att förstå och delta i sociala sammanhang, men de kan ofta klara sig relativt bra i olika miljöer, som skola, arbete eller hemma. De kan ha svårigheter med att initiera eller upprätthålla samtal och relationer, men de flesta har kommunikationsförmågor och fungerar självständigt i många delar av sitt liv. De kan också ha vissa repetitiva beteenden eller intressen, men dessa påverkar inte alltid deras vardag i alltför stor utsträckning. Stöd av en psykolog kan ofta handla om att underlätta sociala interaktioner och hantera oväntade förändringar.
Autism nivå 2 (måttlig autism): Nivå 2 beskriver personer som har mer påtagliga svårigheter än de med nivå 1, men som fortfarande kan fungera relativt självständigt med stöd. Personer med nivå 2 har ofta svårigheter med social interaktion och kommunikation, vilket kan innebära att de har svårt att förstå och uttrycka sig i sociala sammanhang. Deras beteende kan också vara mer repetitivt och tvångsmässigt. De kan behöva stöd för att hantera vardagliga aktiviteter och för att anpassa sig till förändringar i rutiner och miljöer. Det är vanligt att personer med nivå 2 kan uttrycka frustration eller stress när de inte förstår sociala signaler eller när saker inte går som de har förväntat sig. Med rätt stöd, struktur och anpassningar kan personer på nivå 2 fortfarande leva ett självständigt liv, även om deras behov av stöd är mer omfattande än de på nivå 1.
Autism nivå 3 (svår autism): Nivå 3 beskriver personer som har de mest uttalade svårigheterna inom autismspektrumet och som behöver omfattande stöd för att kunna fungera i vardagen. Personer med nivå 3 har betydande svårigheter med social interaktion, kommunikation och anpassning till förändringar. De kan ha begränsade talförmågor och kan ha svårt att förstå eller delta i samtal. Deras repetitiva beteenden eller intressen kan vara mycket uttalade och kan påverka deras förmåga att fungera i sociala sammanhang eller på arbetet. Personer på nivå 3 kan också ha svårt att hantera förändringar i rutin eller miljö och kan reagera starkt på stress eller oväntade händelser. För att kunna hantera vardagen behöver de ofta mycket intensivt och komplext stöd och anpassningar, både i sociala situationer och i andra delar av livet, som skola eller arbete. Inemotion Psykologi har tyvärr inte möjlighet att ta sig an klienter som har autism nivå 3.
Nivåerna representerar en skala som går från milda till svårare svårigheter, där nivå 1 innebär att en person har relativt små svårigheter och kan klara sig med viss hjälp, medan nivå 3 innebär omfattande stödbehov för att kunna hantera vardagen.
Kanske uppfyller du inte alla kriterier för en formell autismdiagnos, men du kan ändå bära på en tydlig känsla av att fungera annorlunda än majoriteten på ett sätt som liknar de grundläggande utmaningarna vid autismspektrumtillstånd (AST):
social tillbakadragenhet
en rigid personlighet (behov av förutsägbarhet)
svårigheter med pragmatiskt språk (hur man använder språket i socialt samspel)
Det kallas då för subkliniska drag och för dig som lever med detta är svårigheterna kanske mindre synliga. Men vid vissa tillfällen och i vissa situationer kan utmaningarna bli större än en osynlig social ansträngning i vardagen. Vilka situationer och vilka tillfällen beror på vilka drag som är mest utpräglade hos just dig.
Att ha subkliniska drag av autism kan upplevas som att:
Alltid behöva vara skärpt: Sociala interaktioner sker inte på autopilot. Du läser av, analyserar och anpassar dig manuellt, vilket gör att du ofta känner dig socialt spänd eller utmattad efter en dag på jobbet eller en middag med vänner.
Känslan av ett glastak: Du förstår de flesta sociala regler, men det finns en subtil distans – som att du betraktar det sociala spelet genom en glasruta. Du märker att det finns nyanser och outtalade budskap som andra plockar upp intuitivt, medan du behöver använda logik för att förstå dem.
Behovet av återhämtning: Eftersom det sociala samspelet kräver mer energi än för andra, behöver du ofta mer ensamtid för att "ladda om" och sortera dagens alla intryck.
En odefinierad känsla av att vara annorlunda: Du kanske har blivit kallad "lite speciell", "en särling" eller "väldigt privat", utan att någon (inklusive du själv) riktigt kunnat sätta fingret på varför.
Även om dessa drag inte uppfyller kriterierna för en autismdiagnos, är upplevelsen av social utmattning och utanförskap högst verklig. Hos en psykolog kan du få hjälp att sätta ord på dessa mönster. Istället för att bara försöka "passa in" arbetar vi med att acceptera dina behov och hitta sätt att umgås som inte dränerar dig på energi.
”Högfungerande autism” är inte en erkänd diagnos, utan ett sätt att beskriva personer med autismspektrumtillstånd (AST) som har goda språkliga förmågor och som ofta klarar skola eller arbetsliv på ett bra sätt
Men begreppet kan vara missvisande. Att vara ”högfungerande” innebär ofta att man lägger enorma mängder energi på att kompensera för sina svårigheter. Det som utåt sett kan verka som milda symtom vid högfungerade autism hos vuxna kan på insidan vara mycket påfrestande:
Social kamouflage: Du har lärt dig att imitera sociala beteenden för att passa in, vilket lämnar dig helt utmattad efter en dag med andra människor.
Oskrivna regler: Du kan föra långa samtal, men har svårt att tyda subtila sociala koder, ironi eller vad som förväntas av dig i en ny grupp.
Hög stressnivå: Små förändringar i planeringen eller oväntade sensoriska intryck (som ljud eller ljus) skapar en inre stress som omgivningen inte märker.
Ojämn förmåga: Du kan vara expert på komplexa arbetsuppgifter, men samtidigt kämpa med vardagliga saker som att planera måltider eller ringa ett telefonsamtal.
Att din autism inte är omedelbart synlig för andra betyder inte att dina utmaningar är mindre betydelsefulla. Tvärtom kan det innebära att du sannolikt utsätts för en tung kognitiv belastning som du kan för stöd och verktyg av en psykolog för att hantera.
Det som tidigare benämndes klassisk autism, även kallad Kanner’s syndrom, är en neuropsykiatrisk diagnos som tillhör autismspektrumet. Det finns ingen botande behandling för klassisk autism, men olika insatser kan förbättra livskvaliteten. Detta är den mest "ursprungliga" definitionen av autism, som först beskrevs av läkaren Leo Kanner 1943. Beskrivningen kännetecknas av tidig debut och genomgripande svårigheter inom tre huvudsakliga områden: social interaktion, kommunikation och beteenden.
Idag ryms enligt ICD-11 det som tidigare kallades klassisk autism inom det bredare spektrat autismspektrumtillstånd (AST), där framför allt graden av symtom och stödbehov bedöms. Klassisk autism motsvarar ofta en högre nivå av stödbehov inom enligt dessa nyare definitioner.
Svårigheter med social interaktion
Stora utmaningar med att skapa ömsesidiga relationer.
Svårt att förstå sociala regler, som att dela intressen eller läsa av sociala signaler.
Kan verka ointresserad av andra människor eller ha svårt att knyta nära relationer.
Begränsad och avvikande kommunikation
Förseningar eller avsaknad av talutveckling.
Om tal utvecklas, används det ofta på ett ovanligt sätt (t.ex. ekotal, ovanlig tonfall).
Svårt att använda språk för socialt samspel.
Begränsade, repetitiva och stereotypa beteenden
Upprepade rörelser (t.ex. viftande med händerna, gungande).
Fixering vid specifika intressen eller föremål.
Svårigheter att anpassa sig till förändringar i rutiner eller miljö.
Sensorisk över- eller underkänslighet (vanligt förekommande)
Överreaktion på ljud, ljus eller beröring.
Fascination för specifika sensoriska upplevelser, som att titta på snurrande objekt.
Klassisk autism debuterar vanligtvis före 3 års ålder. Föräldrar märker ofta tidigt att barnet avviker i sin utveckling, särskilt inom språk och social interaktion. Hos vissa barn följer den språkliga utvecklingen samma tidslinje som hos andra barn under de första månaderna eller året, men sedan uppstå en regress i utvecklingen.
Atypisk autism finns inte längre i ICD-11 som en formell diagnoskod. Men termen förekommer fortfarande informellt inom vården för att beskriva en specifik symtombild. Det var tidigare en diagnos för individer som uppvisade tydliga drag av autism, men som inte uppfyllde samtliga kriterier för det som då kallades barndomsautism. Enligt det äldre sättet att klassificera användes termen främst i följande fall:
Senare symtomdebut: Om de autistiska dragen blev tydliga först efter tre års ålder, vilket i det tidigare systemet ansågs vara sent för en autismdiagnos.
Symtombildens omfattning: Om individen uppvisade svårigheter inom social interaktion eller kommunikation, men saknade de tydliga mönster av repetitiva beteenden eller begränsade intressen som krävdes för andra diagnoser.
Mönster och intensitet: När symtomen var mildare eller mer svårfångade, vilket gjorde att individen inte passade in i de striktare kategorierna för klassisk autism eller Aspergers syndrom.
I och med införandet av ICD-11 fokuserar man nu istället på individens faktiska funktionsnivå gällande begåvning och funktionellt språk, snarare än att försöka passa in symtomen i olika "atypiska" fack. Detta ger en mer rättvisande bild av individens stödbehov i vardagen.
I Sverige pågår en gradvis övergång där diagnosen Aspergers syndrom ersätts av samlingsdiagnosen autismspektrumtillstånd (AST). Formellt finns Aspergers kvar som diagnoskod (F84.5) i det nuvarande systemet ICD-10-SE, men i takt med att svensk vård implementerar den nya standarden ICD-11, tas diagnosen bort som en egen kategori. Anledningen till förändringen är att modern forskning ser autism som ett spektrum snarare än flera separata tillstånd. Istället för att använda termen Aspergers fokuserar man idag på att beskriva individens specifika behov av stöd. Denna praxis har redan blivit standard inom svensk psykiatri, vilket innebär att nydiagnostiseringar av Aspergers syndrom numera är sällsynta. För de som redan har diagnosen innebär förändringen ingen skillnad i rätten till stöd eller insatser.
Aspergers syndrom beskrivs som en form av autism som skiljer sig från vad som ibland kallas "klassisk autism" genom att många med Aspergers ofta har en genomsnittlig eller hög intelligens och en relativt god språkförmåga. Den som fått diagnosen Aspergers syndrom kan ha lätt att uttrycka sig, men kan samtidigt ha en tendens att tolka språket bokstavligt och uppleva utmaningar inom sociala interaktioner och kommunikation, samt ha ett starkt behov av rutiner och förutsägbarhet. Aspergers syndrom är en del av det breda autismspektrumet, men det visar sig ofta på sätt som gör att man har andra behov och styrkor än personer med mer omfattande eller klassiska autismdrag.
En av de viktigaste skillnaderna är att personer som fått diagnosen Aspergers vanligtvis inte har den fördröjning i den tidiga språkutvecklingen som kännetecknar klassisk autism, och de har per definition en genomsnittlig eller hög begåvningsnivå. Om du fått diagnosen Aspergers syndrom kanske du har märkt att sociala situationer kan kännas osäkra eller svåra att förstå, även om du är verbal och kan uttrycka dig väl. Många föredrar direkt, tydlig och ärlig kommunikation och uppskattar när saker är förutsägbara, så att de kan känna sig trygga i olika sammanhang. Denna skillnad gör att Aspergers ofta inte upptäcks tidigt, eftersom den språkliga utvecklingen ofta följer samma tidslinje som hos andra barn.
Ett kännetecken för Aspergers är förmågan att fördjupa sig i intensiva intressen och att bli mycket kunnig inom specifika områden. Denna passion är ofta en stor del av din identitet och kan ge dig både energi och meningsfullhet. Den intensiva fokuseringen på faktabaserade intressen skiljer sig ofta något från klassisk autism, där de begränsade intressena mer sällan är kunskapsorienterade och istället kan handla om repetitiva aktiviteter eller sensorisk stimulans. Att ha specialintressen kan ge en känsla av kontroll och trygghet, och även om omgivningen inte alltid förstår din hängivenhet, är det ofta en styrka som ger dig en unik expertis.
Kanske känner du också igen dig i att vara mer känslig för sensoriska intryck, som ljud, ljus eller beröring. Många med Aspergers lägger mycket energi på att hantera en stimmig omgivning, vilket kan leda till en snabbare utmattning än för andra. Sensorisk känslighet är vanligt på hela autismspektrumet, men vid Aspergers kan förmågan att kompensera för dessa intryck göra att behovet av återhämtning i lugn och ro blir extra centralt för att orka med vardagen.
Diagnoskriterierna i ICD-11 används internationellt för att identifiera autismspektrumtillstånd. Diagnosen vilar på två kärnområden av funktionsnedsättning som ska vara genomgående i personens liv, även om de kan döljas genom medvetna strategier senare i livet.
ICD-11 betonar att autism är ett spektrum. En viktig aspekt i den nya manualen är erkännandet av att många individer (särskilt de med genomsnittlig eller hög intelligens) lär sig att kompensera för sina sociala svårigheter. Diagnosen ställs därför inte bara utifrån observerbara beteenden, utan också utifrån den subjektiva ansträngning det kräver för individen att fungera socialt.
Detta område handlar om personens förmåga att förstå och delta i det sociala spelet. För en diagnos krävs svårigheter inom följande:
Social-emotionell ömsesidighet: Svårigheter att förstå och svara på andras känslor, att dela glädje eller intressen, samt att initiera eller upprätthålla ett ömsesidigt samtal.
Icke-verbal social kommunikation: Begränsad användning eller förståelse av ögonkontakt, ansiktsuttryck, gester och kroppsspråk. Det kan också handla om svårigheter att anpassa sin egen röst (tonläge och rytm) till den sociala situationen.
Relationer: Svårigheter att utveckla och bibehålla vänskapsrelationer, samt att anpassa sitt beteende efter olika sociala sammanhang och förstå sociala normer.
Detta område beskriver behovet av förutsägbarhet och upprepning. Minst två av följande ska vara framträdande:
Repetitiva rörelser eller tal: Stereotypa motoriska rörelser (som att vifta med händerna), repetitiv användning av föremål eller ett säreget sätt att tala (exempelvis att upprepa fraser, så kallad ekolali).
Oflexibla rutiner: Ett starkt motstånd mot förändring och ett behov av att följa strikta rutiner i vardagen. Även små förändringar kan orsaka stark stress.
Fixerade intressen: Intensiva eller ovanliga intressen som upptar en stor del av personens tid och fokus, ofta med en extrem detaljrikedom.
Sensorisk känslighet: Över- eller underkänslighet för sinnesintryck, såsom ljud, ljus, texturer, dofter eller smärta. Det kan också handla om ett ovanligt stort intresse för sensoriska aspekter i miljön (exempelvis att vilja känna på specifika ytor).
Symtomen ska ha funnits sedan tidig barndom. ICD-11 förtydligar dock att svårigheterna kanske inte märks fullt ut förrän de sociala kraven överskrider personens begränsade förmåga. Detta är särskilt viktigt för personer som använder masking (social kompensation) för att dölja sina drag.
Svårigheterna måste leda till en betydande nedsättning i personens förmåga att fungera i vardagen, exempelvis i familjelivet, skolan, arbetet eller i sociala sammanhang.
Till skillnad från tidigare system kräver ICD-11 att klinikern också anger om personen har:
En intellektuell funktionsnedsättning eller inte.
En nedsättning i funktionellt språk (förmågan att använda talat eller skrivet språk för kommunikation) eller inte.
Att leva med autismspektrumtillstånd (AST) som vuxen kan vara både utmanande och berikande. Eftersom autism påverkar social interaktion, kommunikation och beteende på olika sätt, kan de utmaningar man möter vara mycket individuella. Men det finns också många styrkor som kommer med neurodiversitet, och inget hindrar dig från att skapa ett liv där du trivs, mår bra och kan leva på dina egna villkor.
En av de största utmaningarna kan vara att hantera sociala situationer. Det kan kännas svårt att förstå eller läsa av sociala koder, som andras känslor eller subtila nyanser i samtal. Du kanske ibland känner att du inte riktigt passar in, eller att du inte förstår varför andra reagerar på ett visst sätt. Ibland skapas känslor av osäkerhet, eller till och med ångest eller ensamhet. Det inte är något fel – du har bara ett annorlunda sätt att uppfatta världen. Men det kan vara värt ett försök att istället hitta personer och sammanhang där du känner dig accepterad för den du är och där du inte behöver anpassa dig till normer som inte känns naturliga för dig.
Arbetslivet kan också vara både en källa till glädje och utmaning. Du kanske har starka färdigheter inom vissa områden – som detaljkunskap, analytisk förmåga eller förmågan att koncentrera dig på en uppgift under lång tid. Samtidigt kan arbetsmiljöer med mycket social interaktion eller förändringar vara överväldigande. Att hitta en arbetsplats som anpassar sig efter dina behov kan göra stor skillnad, och det finns många möjligheter att skapa en arbetsmiljö som passar just dig, genom tydliga rutiner, minskad social press eller flexibla arbetstider.
För vissa kan det vara en utmaning att hantera förändringar eller oväntade händelser. Du kanske föredrar förutsägbarhet och rutiner, och plötsliga förändringar kan orsaka stress och oro. Det är därför viktigt att hitta sätt att hantera stress på, och att arbeta med strategier som kan hjälpa dig att anpassa dig till förändringar på ett sätt som känns hanterbart. Att ha en bra struktur i vardagen, och att skapa ett tryggt och lugnt hem där du kan återhämta dig, kan hjälpa mycket.
Det finns också en risk att personer med autismspektrumtillstånd upplever andra psykiska utmaningar som ångest eller depression. Detta kan bero på den sociala osäkerheten, missförstånd eller känslan av att inte riktigt passa in. Men det är inte dessa känslor som definierar dig. Genom att få rätt stöd och hjälp, till exempel genom samtalsterapi hos en psykolog eller anpassningar på arbetsplatsen, kan du få verktyg för att hantera dessa känslor.
En stor styrka med autism är också den unika synen på världen som den för med sig. Du kan ha en otrolig förmåga att tänka utanför boxen, vara detaljorienterad, fokuserad på vissa intressen och ha en stark känsla för rättvisa. Dessa egenskaper kan vara en tillgång både i arbetslivet och i andra delar av ditt liv. Många människor med autismspektrumtillstånd har också en förmåga att vara mycket lojala och engagerade i sina intressen och relationer.
Det är mycket vanligt att personer med autismspektrumtillstånd (AST) även har andra neuropsykiatriska drag eller psykologiska tillstånd, såsom ångestsyndrom, depression eller tvångstankar. För att behandling vid autism hos vuxna ska bli framgångsrik krävs ett helhetsperspektiv där terapin anpassas efter individens unika förutsättningar.
Standardiserad KBT bygger ofta på att abstrakta tankar ska analyseras eller sociala signaler ska tolka på ett visst sätt. Om du har autism kan det ibland vara svårt att sätta ord på känslor (alexitymi) eller läsa av outtalade regler, och då kan vanliga manualer kännas fel. I en anpassad terapi arbetar psykologen därför på ett sätt som passar din kognitiva profil, där hänsyn tas till din historia och hur just din autism påverkar förutsättningarna.
För att du ska känna dig trygg och kunna arbeta i din egen takt hos psykologen, används konkreta verktyg och metoder:
Ett konkret och visuellt upplägg: Vaga begrepp undviks och istället används tydliga steg, visuella hjälpmedel, skalor (t.ex. en "känslotermometer" 1–10), scheman och tydliga bilder för att förklara och förstå känslor.
Struktur och förutsägbarhet: Varje session har en tydlig agenda så att du alltid vet vad som ska hända.
Energiplanering (Aktivitetsbalans): Istället för att du pressas att "göra mer", undersöks din aktivitetsbalans. Med psykologen letar du efter vad som stjäl din energi och vad som ger dig kraft, så att du kan hitta en vardagsrytm som håller i längden.
Hantering av sensoriska faktorer: Du får hjälp att skilja på vad som är social oro och vad som är fysiskt obehag från ljud, ljus eller dofter (sensorisk smärta). Om en miljö blir plågsam läggs fokus på praktiska lösningar, som brusreducerande hörlurar, istället för att bara träna på att stå ut.
Om du tycker att möten med andra människor är svåra, utforskar du detta tillsammans med psykologen. Du får titta närmare på de situationer som känns krångliga och hitta praktiska verktyg som gör dem lättare att hantera. Du kan få öva på olika sätt att börja en konversation eller hur man hanterar missförstånd, alltid utifrån konkreta exempel som känns relevanta för dig.
Om du känner av mycket oro, undersöker du tillsammans med psykologen vad det är som triggar den. Du får hjälp att hitta strategier som faktiskt fungerar för dig – det kan handla om att hitta nya sätt att tänka kring det som känns skrämmande, eller att du steg för steg får vänja dig vid svåra situationer i din egen takt. Du kan också få prova ut avslappningstekniker som hjälper dig att hitta lugn när det stormar.
För många med autism är rutiner en viktig trygghet, men ibland kan de bli ett hinder i vardagen. Du kan tillsammans med psykologen utforska varför vissa rutiner är viktiga för dig och försiktigt prova små förändringar. Målet är att hitta sätt att öka din flexibilitet att göra saker på nya sätt så att din vardag kan bli lite enklare, utan att du förlorar din trygghet.
Om du ibland känner att världen runt dig blir för intensiv – kanske ljuden är för höga eller ljusen för skarpa – kan du tillsammans med psykologen arbeta på att förstå vad som händer och hitta strategier för att hantera det. För att undvika sensorisk överbelastning kan det handla om att förbereda dig inför sådana situationer eller skapa rutiner som gör att du känner dig mer i kontroll.
Om du har andra diagnoser som ångest, depression eller tvångssyndrom (OCD), behandlas dessa som en del av helheten. Psykologen anpassar metoderna så att de fungerar ihop med din autism, vilket gör behandlingen både mer träffsäker och skonsam för dig.
Det allra viktigaste i din kognitiva beteendeterapi är att du känner att terapin handlar om dig och vad som är viktigt för dig. Du arbetar tillsammans med psykologen utifrån dina styrkor, intressen och mål. Det kan kanske också vara värdefullt att involvera personer i din närhet, som familjemedlemmar, för att stötta dig på vägen. Terapin är ett samarbete där vi utgår från det som fungerar bäst för dig. Tillsammans hittar vi vägar framåt som hjälper dig att må bättre och hantera vardagen på ett sätt som känns meningsfullt och tryggt.
Om du söker behandling för tillstånd som depression, ångest eller stress, och samtidigt har någon form av autism, påverkar det ofta hur behandlingen behöver utformas. Autism är ingen sjukdom i sig, men det innebär ett annorlunda sätt att uppfatta, bearbeta och reagera på omvärlden – vilket i sin tur påverkar både hur psykisk ohälsa upplevs och hur psykologisk behandling fungerar.
En person med autism kan till exempel ha svårare att identifiera och verbalisera känslor, vilket gör det viktigt att samtalsmetoder och tempo anpassas i behandlingen. Traditionella psykoterapeutiska verktyg, som bygger på abstrakt reflektion, symboler eller förändringsfokuserade diskussioner, kan behöva kompletteras med mer konkreta, strukturerade och visuellt stödjande inslag. I vissa fall är det nödvändigt att först arbeta med att bygga en grundläggande förståelse för känslor och kroppssignaler innan man kan gå vidare med behandling av exempelvis ångest eller nedstämdhet.
Autism kan också påverka hur stress uppstår och hanteras. För många innebär det en ökad sårbarhet för stress på grund av svårigheter med flexibilitet, sociala krav eller sensorisk känslighet. Därför kan en behandling som fokuserar på återhämtning och stresshantering behöva anpassas utifrån dina specifika behov och sätt att fungera – till exempel genom tydlig struktur, minskade krav på förändring i för snabbt tempo och stöd i att formulera och etablera realistiska strategier.
Dessutom påverkar autism ofta hur socialt samspel upplevs, vilket kan ha betydelse både i relationen till psykologen och i behandlingsinnehållet. En trygg och begriplig behandlingsrelation är alltid viktig, men blir särskilt central när kommunikation eller social förståelse fungerar annorlunda. För en del klienter innebär det att behandlingen behöver ta mer tid i anspråk för att bygga upp ett fungerande samarbete.
När någon form av autism är en del av problembilden kräver psykologisk behandling särskild anpassning. Den stora bredd av autismspektrumtillstånd som finns gör att varje individ har sin egen unika kombination av styrkor, svårigheter och behov – och det som fungerar för en person är inte nödvändigtvis rätt väg för en annan. Samsjuklighet, kognitiv stil, kommunikativa förutsättningar och tidigare erfarenheter av vård spelar alla en avgörande roll för hur behandlingen bör läggas upp. En behandling som tar hänsyn till dessa faktorer och genomförs i rätt miljö kan göra stor skillnad för upplevelsen av trygghet, delaktighet och meningsfull utveckling.
Vid mer omfattande autism, där funktionsnedsättningen påverkar förmågan att själv föra sin talan i kontakt med en vårdgivare eller att formulera sina egna behov, kan det vara mer utmanande att söka hjälp hos en privat psykolog. Enskilda psykologmottagningar kan vara mindre enheter utan tillgång till ett brett vårdteam, vilket kan bli en begränsning vid mer komplex problematik. Den offentliga vården, som är en större organisation, har på gott och ont andra resurser och strukturer – ibland långsammare och mer opersonlig, men samtidigt mer omfattande gällande olika psykologiska och medicinska behandlingsformer inom samma organisation.
För att kunna gå i framgångsrik behandling hos Inemotion Psykologi behöver man normalt som vuxen vara myndig och kunna föra sin egen talan. Detta handlar inte bara om juridik, utan också om att behandlingen bygger på samarbete, delaktighet och förmågan att uttrycka egna upplevelser. I de fall där detta är svårt kan andra vårdformer eller en mer omfattande insats behövas.
Komplexiteten gör också det första bedömningssamtalet särskilt viktigt. Det är ett tillfälle att tillsammans utforska om just Inemotion Psykologi är rätt matchning för de individuella behoven. Psykologens erfarenhet och kompetens behöver vägas in i bedömningen – räcker en individuell kontakt, eller behövs ett team med flera professioner för att ge bästa möjliga hjälp? Denna inledande dialog lägger grunden för ett informerat beslut och skapar förutsättningar för en trygg och meningsfull behandling. Om psykologen anser att bättre behandling eller stöd kan ges vid någon annan vårdinstans så kommer psykologen informera om det under eller efter bedömningssamtalet.
Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Tveka inte att ta kontakt om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi.
Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta, Sigtuna och Järfälla. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.
Många uppskattar flexibiliteten att kunna träffa sin privata psykolog via nätet de dagar tiden inte riktigt räcker till för det fysiska mötet, eller när avståndet gör restiden stor. Privat behandling hos psykolog kan genomföras i en mix av fysiska möten och digitala möten. Samtidigt, och särskilt i dessa tider av digitalisering, är det fysiska mötet mellan psykolog och klient ofta mer uppskattat än någonsin tidigare. I de fall det är möjligt att träffas fysiskt anser vi att det är en fördel att faktiskt ses på riktigt, framför allt i början av en behandling.