PTSD och trauma
Kognitiv beteendeterapi är en effektiv behandlingsmetod vid PTSD
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandlingsmetod vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), trauma och kriser. PTSD är ett tillstånd som kan utvecklas efter upplevelse av traumatiska händelser såsom fysiskt våld, sexuellt övergrepp eller olycka som innebar allvarlig fara eller hot om skada. KBT-behandling mot PTSD består oftast av flera olika steg och tekniker som anpassas till klientens individuella behov.
En legitimerad KBT-psykolog kan med traumaterapi hjälpa dig att bearbeta de traumatiska minnen och känslor som orsakar din PTSD. En vanlig teknik som används vid KBT-behandling mot PTSD är exponeringsterapi, där du gradvis utsätts för minnen eller situationer som påminner om traumat, medan psykologen hjälper dig att lära dig hantera dina känslor och reaktioner på ett mer funktionellt sätt. Andra viktiga tekniker som används vid traumaterapi inkluderar avslappningsträning och andningsövningar, som kan hjälpa dig att minska stress och ångest. Det kan också hjälpa dig att utveckla strategier för att hantera PTSD-symtom som sömnstörningar, irritabilitet och hyperreaktivitet.
Studier har också visat att compassionfokuserad terapi (CFT) har givit goda resultat vid behandling av PTSD och upplevda trauman. Att lära sig att vara närvarande i nuet genom mindfulness och använda avslappningstekniker som djupandning kan hjälpa till att reglera känslomässiga reaktioner och minska ångestnivåer.
Terapi anpassad för behandling av trauma och PTSD följer vanligtvis en strukturerad och evidensbaserad metodik och kan gå till på följande sätt:
Bedömning och utvärdering: Psykologen inleder behandlingen genom att bedöma och utvärdera symptom, tidigare trauma, och eventuella underliggande problem. Detta kan innebära att skapa en tydlig förståelse för dina upplevelser och vilka specifika symtom och beteenden som orsakar problemen idag.
Utbildning om PTSD: Psykologen förklarar innebörden av PTSD och de möjliga konsekvenserna av trauma. Detta hjälper till att skapa en förståelse för de reaktioner som du upplever och normaliserar dessa reaktioner som en del av den normala kroppsliga och psykologiska responsen på trauma.
Målformulering: Tillsammans med dig formulerar psykologen mål för behandlingen. Målen kan inkludera att minska specifika symptom, förbättra funktionsförmågan eller förändra orealistiska eller skadliga tankemönster.
Kognitiva interventioner: Psykologen hjälper dig att identifiera och utmana negativa och dysfunktionella tankemönster och övertygelser som kan ha uppstått som ett resultat av traumatiska händelser. Genom att omstrukturera dessa tankemönster kan dina reaktioner på traumaminnet förändras.
Exponeringsterapi: Stegvis exponering för traumatiska minnen och situationer är en central del av KBT vid PTSD. Psykologen arbetar med dig för att gradvis närma sig och bearbeta de traumatiska minnena utan att överväldiga dem. Detta kan göras genom att använda bilder, tankar eller situationer som påminner om traumat.
Färdighetsinlärning och coping-strategier: Du får lära dig olika coping-strategier och färdigheter för att hantera ångest och stress. Det kan inkludera avslappningstekniker, mindfulness och andra strategier för emotionell reglering.
Säkerhetsplanering: Psykologen och du kan utveckla en säkerhetsplan för att hantera akuta kriser eller hög ångest. Detta kan inkludera att identifiera stödsystem, använda sig av specifika coping-verktyg eller vända sig till professionell hjälp vid behov.
Avslutning och framtidsplanering: När du gör framsteg och når dina behandlingsmål kan psykologen stödja dig i att förbereda dig för att avsluta behandlingen. Det kan också inkludera att utveckla strategier för att hantera eventuella framtida påfrestningar.
KBT-behandling vid PTSD anpassas efter trauma och dig som individ baserat på dina unika behov och reaktioner. Samarbete mellan psykologen och dig är avgörande för att uppnå framsteg och långsiktig förändring.
Upplevelser och trauman som kan orsaka PTSD
Det finns olika typer av traumatiska upplevelser som orsakar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Här är några exempel på de vanligaste typerna av psykiskt trauma:
Sexuella övergrepp: Personer som har utsatts för sexuella övergrepp kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som en följd av de trauman de har upplevt. Sexuella övergrepp är ofta mycket traumatiserande och kan ha långvariga konsekvenser för offret. Det kan vara svårt för personen att fungera normalt i vardagen och upprätthålla relationer efter att ha genomlidit ett sexuellt trauma. Ett sexuellt övergrepp kan inkludera olika former av sexuellt våld eller sexuellt utnyttjande, såsom våldtäkt, sexuella trakasserier, sexuell misshandel eller påtvingad sexuell aktivitet. Dessa händelser hotar en persons fysiska och psykiska integritet och kan utlösa en rad traumatiska reaktioner som återkommande och påträngande minnesbilder eller mardrömmar om händelsen, intensiv ångest eller rädsla, undvikande av situationer eller påminnelser om övergreppet, känslomässig avtrubbning, sömnproblem, irritabilitet och hyperalertness.
Fysiskt våld: Personer som har varit offer för våldsbrott, till exempel misshandel, rån eller överfall, kan utveckla PTSD.
Allvarliga olyckor: Att vara inblandad i allvarliga olyckor, till exempel bilolyckor, flygkrascher eller industriella olyckor, kan vara en vanlig orsak till PTSD.
Kritisk sjukdom eller medicinsk behandling: Vissa personer kan utveckla PTSD som ett resultat av att ha genomgått en allvarlig sjukdomsdiagnos, medicinska procedurer eller behandlingar som har varit traumatiska eller livshotande.
Svår förlossning eller missfall: Vid en svår förlossning som innefattar komplikationer kan kvinnan uppleva intensiva rädslor, hjälplöshet, eller hot mot sin egen eller barnets liv. Efteråt kan kvinnor drabbas av ångest, mardrömmar, flashbacks eller undvikande beteenden relaterade till förlossningen. Även missfall, särskilt upprepat eller mycket traumatiska sådana, kan utlösa PTSD.
Krig och väpnade konflikter: Militära veteraner kan utveckla PTSD på grund av de traumatiska händelser de upplevt under strid eller i krigsområden. Även människor som har levt på flykt och upplevt trauman relaterade till krig, konflikter, förföljelse, våld eller andra farliga situationer kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Många flyktingar har genomgått eller bevittnat traumatiska händelser som hotar deras liv och säkerhet, vilket kan ha långvariga psykologiska konsekvenser.
PTSD är inte begränsat till dessa specifika typer av psykiska eller emotionella trauman. Det kan uppstå som en följd av vilken traumatisk händelse som helst som hotar en persons liv eller fysiska integritet. Varje individs upplevelse är unik, och det är de individuella faktorerna och reaktionerna som spelar en roll i utvecklingen av PTSD.
Symtom och reaktioner vid PTSD
En människas reaktion på psykiskt trauma och kris kan variera beroende på flera faktorer, såsom typen av händelse, tidigare erfarenheter av trauma eller stress, personliga resurser och stöd i omgivningen. Reaktioner kan uppstå omedelbart efter händelsen eller en tid senare. Om reaktionerna kvarstår under en längre tid och påverkar den dagliga funktionen och det dagliga livet, kan det vara en indikation på att man behöver professionell hjälp av psykolog.
Symtom och reaktioner på PTSD och obearbetade trauman kan variera från person till person, men här är några vanliga symtom:
Flashbacks och återupplevelser: Personer med PTSD eller obearbetade trauman kan uppleva plötsliga och intensiva återupplevelser av traumatiska händelser. Dessa kan vara som flashbacks där personen känner sig som om de återupplever händelsen på nytt.
Mardrömmar och sömnstörningar: Svåra trauman kan påverka en persons sömn och orsaka återkommande mardrömmar. Det kan vara svårt att somna, sova genom natten eller uppleva ångestrelaterade vakna perioder under natten.
Undvikande beteenden: Individer kan aktivt undvika människor, platser eller aktiviteter som påminner dem om traumatiska händelser. De kan dra sig undan sociala situationer och isolera sig.
Överdriven rädsla och ångest: Obearbetade trauman och PTSD kan ge upphov till en konstant känsla av rädsla, ångest och nervositet. Personer kan vara hypervaksamma och ha svårt att slappna av.
Svårigheter att reglera känslor: Personer kan uppleva svårigheter att hantera och reglera sina känslor. De kan ha plötsliga och intensiva reaktioner, till exempel ilskautbrott eller överväldigande sorg, som kan vara svåra att kontrollera.
Negativa självbilder: Trauman kan påverka självförtroende och självkänsla. Personer kan ha negativa självbilder och känna sig skyldiga, skamsna eller otillräckliga.
Hyperaktivitet eller överdriven återaktivering: Vissa personer kan reagera på trauman genom att vara hyperaktiva eller överdrivet aktiverade. De kan ha svårt att koppla av och vara ständigt alerta.
Fysiska symtom: Obearbetade trauman kan även manifesteras i form av olika fysiska symtom som huvudvärk, magbesvär, muskelsmärta eller andra oidentifierbara smärtor.
Minnen av trauman kan återkomma senare
Att minnen av trauma eller övergrepp förträngs är en psykologisk försvarsmekanism där en person omedvetet blockerar eller undertrycker minnen eller känslor relaterade till traumatiska händelser. Inom ramen för till exempel sexuella trauman kan förträngning betraktas som ett sätt för psyket att skydda sig själv från överväldigande ångest eller smärta.
När det gäller sexuellt trauma eller övergrepp finns det några teoretiska förklaringar till varför en person kan förtränga eller blockera minnen av dessa händelser:
Självbevarelsedrift: Förträngning kan betraktas som ett sätt för psyket att skydda sig själv från överväldigande ångest eller smärta. Genom att förtränga minnen kan individen undvika att konfronteras med de känslor och upplevelser som är för svåra att hantera.
Förnekande: Förnekande är en annan försvarsmekanism där en person avsiktligt avfärdar eller förnekar existensen av traumatiska händelser. Detta kan vara ett sätt att bevara en positiv självbild och undvika att konfronteras med smärtsamma sanningar.
Minnesfragmentering: Ibland kan minnen av traumatiska händelser vara fragmenterade eller ofullständiga. Detta kan göra det svårt för individen att sätta samman en sammanhängande berättelse, vilket kan bidra till förträngning.
Socio-kulturella faktorer: Samhällets stigmatisering och brist på stöd för offer för sexuella trauman kan också påverka hur en person hanterar och bearbetar sådana upplevelser. Förträngning kan vara ett sätt att anpassa sig till sociala förväntningar och undvika skam eller skuld.
Förträngning kan ibland kallas "psykologisk förnekelse" eller "psykologisk amnesi". Andra termer som associeras med liknande fenomen inkluderar "dissociation" och "minnesfragmentering". Dessa begrepp används för att beskriva det psykologiska fenomenet där en person omedvetet blockar minnen för att hantera smärtsamma känslor.
Det är möjligt att bortträngda minnen kommer tillbaka, en process som kallas "återhämtade minnen" eller "återkallade minnen". Återhämtade minnen kan framträda genom terapeutiskt arbete, livsövergångar eller perioder av stress och kriser. Återhämtade minnen är komplext och man bör söka professionell hjälp av en psykolog för att få behandling, stöd och vägledning vid bearbetningen om situationen upplevs som svår att hantera.
Komplex PTSD
Komplex PTSD (C-PTSD) beskriver en mer omfattande och långvarig form av trauma. C-PTSD uppstår vanligtvis efter långvarig och upprepad traumatisk exponering, som t.ex. upprepad fysisk, sexuell eller emotionell misshandel, våldtäkt, krig, fångenskap eller tortyr.
Symtomen på C-PTSD kan vara liknande dem vid PTSD, men vanligtvis mer komplexa och utbredda. Dessa kan inkludera förlust av självkänsla och självuppfattning, skam, skuld, dissociation, känslomässig instabilitet och problem med självreglering. Personer med C-PTSD kan också ha svårigheter med interpersonella relationer, inklusive svårt att etablera och bibehålla nära relationer.
C-PTSD anses ibland vara en mer adekvat diagnos för personer som har utsatts för långvarigt trauma än PTSD, eftersom det bättre beskriver de olika och ofta komplexa symptomen som dessa personer upplever. PTSD och C-PTSD är olika diagnoser och kräver olika behandlingsmetoder. En legitimerad psykolog har utbildningen som krävs att ställa rätt diagnos för att sedan kunna sätta in rätt behandling.
Legitimerade psykologer har tystnadsplikt
Legitimerade psykologer i Sverige har tystnadsplikt enligt ”Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (HSL)”. Det innebär att all information som du delar med din psykolog under terapin är konfidentiell och inte delas med någon annan utan ditt uttryckliga samtycke. Lagen om sekretess innebär ett starkt skydd för dig som klient.
Ta hjälp av en legitimerad psykolog
Att vända sig till en legitimerad psykolog (leg psykolog) som har vidareutbildning inom relevanta områden samt har erfarenhet av behandling för det specifika problemet du söker hjälp för är en bra förutsättning för en lyckad behandling. Inemotion Psykologi har gedigen kunskap och erfarenhet av behandling med KBT, ACT och CFT avseende bland annat PTSD, stress, ångest och depressioner hos både vuxna och ungdomar. Här kan du hitta en privat psykolog som passar dig. Ingen remiss krävs.
Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?
Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med behandling av ditt trauma, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Vill du hitta till mottagningen finns en vägbeskrivning här. Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Du behöver ingen remiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.