Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandlingsmetod vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), trauma och kriser. PTSD är ett tillstånd som kan utvecklas efter upplevelse av traumatiska händelser såsom fysiskt våld, sexuellt övergrepp eller olycka som innebar allvarlig fara eller hot om skada.
En legitimerad KBT-psykolog kan vid traumaterapi hjälpa dig att bearbeta de traumatiska minnen och känslor som orsakar din PTSD. En vanlig teknik som används vid KBT-behandling mot PTSD är långvarig exponering (PE), där du gradvis utsätts för minnen eller situationer som påminner om traumat, medan psykologen hjälper dig att lära dig hantera dina känslor och reaktioner. Vid traumabehandling kan avslappningsträning och andningsövningar användas för att hjälpa dig att minska stress och ångest, och du får hjälp att utveckla strategier för att hantera vanliga PTSD-symtom som sömnstörningar, irritabilitet och hyperreaktivitet. Att leva med PTSD kan ha en stor inverkan på nära relationer vilket gör att en framgångsrik behandling kan ge en positiv effekt även på dessa plan.
Kognitiv bearbetningsterapi, på engelska Cognitive Processing Therapy (CPP), är en form av kognitiv beteendeterapi som är utformad för att hjälpa dig att förstå och bearbeta dina traumatiska upplevelser. Genom att strukturera traumaberättelsen och utmana skadliga tankemönster kan CPP vara särskilt effektiv vid komplex PTSD och om du har upplevt svåra eller långvariga trauman, såsom sexuella övergrepp eller våld i nära relationer.
Studier har visat att moderna behandlingsmetoder som compassionfokuserad terapi (CFT) som ingår i tredje vågens KBT har givit goda resultat vid behandling av PTSD och upplevda trauman. Att lära sig att vara närvarande i nuet genom mindfulness och använda avslappningstekniker som djupandning kan också hjälpa till att reglera känslomässiga reaktioner och minska ångestnivåer.
Att leva med PTSD kan vara utmanande men många kan återhämta sig helt med rätt behandling och stöd av en psykolog. Genom traumabehandling tillsammans med en legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi, och stöd från nära och kära, har du goda chanser att återfå kontrollen över ditt liv och må bra igen.
Det finns olika typer av traumatiska upplevelser som orsakar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Här är några exempel på de vanligaste typerna av psykiskt trauma:
Sexuella övergrepp: Sexuella övergrepp är starkt traumatiserande och kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Många som har utsatts för våldtäkt, sexuellt utnyttjande eller annan form av sexuellt våld får långvariga symtom som påverkar vardagen, relationer och känslan av trygghet.
Fysiskt våld: Personer som har varit offer för våldsbrott, till exempel misshandel, rån eller överfall, kan utveckla PTSD.
Allvarliga olyckor: Att vara inblandad i allvarliga olyckor, till exempel bilolyckor, flygkrascher eller industriella olyckor, kan vara en vanlig orsak till PTSD.
Kritisk sjukdom eller medicinsk behandling: Vissa personer kan utveckla PTSD som ett resultat av att ha genomgått en allvarlig sjukdomsdiagnos, medicinska procedurer eller behandlingar som har varit traumatiska eller livshotande.
Svår förlossning eller missfall: Vid en svår förlossning som innefattar komplikationer kan kvinnan uppleva intensiva rädslor, hjälplöshet, eller hot mot sin egen eller barnets liv. Efteråt kan kvinnor drabbas av ångest, mardrömmar, flashbacks eller undvikande beteenden relaterade till förlossningen. Även missfall, särskilt upprepat eller mycket traumatiska sådana, kan utlösa PTSD.
Krig och väpnade konflikter: Militära veteraner kan utveckla PTSD på grund av de traumatiska händelser de upplevt under strid eller i krigsområden. Även människor som har levt på flykt och upplevt trauman relaterade till krig, konflikter, förföljelse, våld eller andra farliga situationer kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Många flyktingar har genomgått eller bevittnat traumatiska händelser som hotar deras liv och säkerhet, vilket kan ha långvariga psykologiska konsekvenser.
PTSD är inte begränsat till dessa specifika typer av psykiska eller emotionella trauman. Det kan uppstå som en följd av vilken traumatisk händelse som helst som hotar en persons liv eller fysiska integritet. Varje individs upplevelse är unik, och det är de individuella faktorerna och reaktionerna som spelar en roll i utvecklingen av PTSD.
Flashbacks som tar dig tillbaka till den traumatiska upplevelsen kan vara både skrämmande och förvirrande. Det handlar om bortträngda minnen som kommer tillbaka, ibland långt efter att händelsen inträffade. Många som varit med om ett trauma eller sexuella övergrepp kan få minnesluckor och det är inte ovanligt att traumatiska minnen återkommer efter en längre tids frånvaro. Denna process kallas återhämtade minnen eller återkallade minnen och kan triggas av livskriser, stress eller framträda i samband med traumabehandling i din terapi. Bortträngda minnen som kommer tillbaka är komplext och att söka hjälp hos en psykolog när minnena gör sig påminda ger dig möjligheten att förstå och bearbeta det du varit med om.
Psykologisk amnesi (även kallad dissociativ amnesi) är en form av minnesförlust som uppstår när minnen av trauma eller övergrepp förträngs. Det är en dissociativ försvarsmekanism vid trauma, där upplevelsen blir att hjärnan tillfälligt blockeras eller "stänger av". När en upplevelse blir för smärtsam att hantera direkt, kan ditt psyke skydda dig genom att kapsla in minnet – som en överlevnadsstrategi. Det kan handla om:
Självbevarelsedrift: Ditt psyke skyddar dig från att bli överväldigad. Förträngning är ett sätt att överleva.
Förnekelse: Du kan omedvetet avfärda det som hänt, särskilt om det handlar om en person du är beroende av.
Samhälleliga faktorer: Skam, skuld och rädsla för att inte bli trodd bidrar ofta till att minnen hålls tillbaka. Detta gäller särskilt vid bortträngda minnen av sexuella övergrepp.
Men att du inte minns betyder inte att det du varit med om inte har hänt. Tvärtom är det vanligt att du som utsatts för svåra upplevelser eller sexuella trauman inte har tillgång till hela minnet av det som hänt. Särskilt om du som barn, ungdom eller vuxen inte hade möjlighet att förstå eller sätta ord på det du varit med om. Det innebär inte att minnet är raderat, men att det är otillgängligt för ditt medvetande.
En annan vanlig konsekvens av traumatiska händelser är minnesfragmentering. Då lagras inte minnet som en hel berättelse, utan i delar – som bilder, ljud, dofter eller kroppsliga reaktioner. Du kanske minns en blick, ett rum, ett ord – men kan inte sätta det i ett sammanhang. Det kan leda till att du känner dig osäker på dina egna upplevelser och har svårt att lita på ditt minne. Det kan innebära att:
Du minns enskilda detaljer men inte helheten.
Du vet att något hände, men saknar tidslinje eller sammanhang.
Du får plötsliga känslopåslag eller kroppsliga reaktioner utan att förstå varför.
Du upplever att du "inte kan lita på ditt minne".
Minnesfragmentering är ett vanligt symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), särskilt när traumat har varit långvarigt, upprepat eller inträffat under barndomen. Ju mer överväldigande situationen var, desto större är risken att minnet lagrades osammanhängande.
Vid trauma hamnar hjärnan i ett tillstånd av "kämpa, fly, stelna eller anpassa sig". Om ingen av dessa reaktioner är möjliga (t.ex. om du är fast, hjälplös eller under kontroll av någon annan) är det vanligt att hjärnan istället "koppla bort" dig själv från din kropp eller verkligheten genom dissociation. Du kan uppleva att du står utanför dig själv, som om du betraktar det som händer utan att känna det. För vissa innebär det att hela tidsperioder är borta ur minnet, medan andra beskriver att de inte känner något alls under situationer som borde väcka starka reaktioner.
Tecken på dissociation vid trauma kan vara:
En känsla av att vara frånkopplad från kroppen eller som att du ser dig själv utifrån (depersonalisering)
En känsla av att världen känns overklig eller dimmig (derealisation)
Svårt att känna känslor, som att du är bedövad inombords
Plötsliga skiften i medvetandet, som att du "zonar ut" eller tappar bort dig själv
Dissociation är en vanlig skyddsmekanism vid traumatiska händelser, som sexuella övergrepp, våld eller annan livshotande eller psykiskt överväldigande upplevelse – en överlevnadsstrategi när något är för svårt att ta in. Det kan göra att du senare ifrågasätter om det ens har hänt, trots att kroppen och känslorna bär spår.
Minnesfragmentering och dissociation hänger ofta ihop, och båda är vanliga bland personer som utsatts för sexuella övergrepp eller våld i nära relationer.
Att leva med obehandlad posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en överväldigande, komplicerad och svår upplevelse som påverkar både individens inre liv och relationer med omvärlden. Den konstanta närvaron av traumatiska minnen och upplevelser skapa en känsla av konstant fara och rädsla. Återupplevelser i form av mardrömmar, blixtbilder eller intensiva känslor av ångest och panik kan göra det svårt att skilja mellan det förflutna och nuet. Vanliga områden som obearbetade trauman kan påverka är:
Sociala relationer blir ofta komplicerade när någon lever med obearbetade trauman och obehandlad PTSD. Svårigheten att förklara eller dela sina upplevelser kan leda till isolering och känslor av alienation från andra människor. Samtidigt kan ökad irritabilitet och hypervigilans skapa spänningar i nära relationer. Människor med obehandlad PTSD kan också undvika platser, människor eller aktiviteter som påminner dem om traumat, vilket ytterligare begränsar deras liv.
Arbetslivet påverkas också av PTSD. Koncentrationssvårigheter, minnesproblem och svårigheter att hantera stress kan göra det svårt att utföra arbetsuppgifter effektivt. Detta kan leda till minskad produktivitet och arbetsprestation, och i värsta fall till arbetslöshet.
Sömnsvårigheter är vanliga hos personer med obehandlad PTSD, vilket kan leda till kronisk trötthet och en ökad känslighet för stress. Detta skapar en ond cirkel där sömnbrist förvärrar symtomen och gör det svårare att fungera i vardagen.
Självskadebeteenden är inte ovanligt hos dem som lever med obehandlad PTSD. Känslan av hopplöshet och överväldigande ångest kan leda till en ökad risk för självskadebeteenden.
Hur du reagerar efter ett psykiskt trauma eller en kris kan variera mycket. Kanske märker du det direkt, kanske först efter en tid. Dina upplevelser, tidigare erfarenheter av stress eller trauma, dina personliga resurser och vilket stöd du har runt dig spelar alla en roll. Men om symtomen håller i sig och börjar påverka din vardag – då kan det vara ett tecken på att du behöver professionell hjälp av en psykolog.
Här beskrivs några vanliga symtom på PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och reaktioner på obearbetade trauman. Känner du igen dig?
Flashbacks och återupplevelser: När dessa, kanske bortträngda, minnen kommer tillbaka kan du plötsligt kastas tillbaka till den traumatiska händelsen, nästan som om du upplever den på nytt. Dessa flashbacks och minnesbilder kan vara skrämmande och intensiva – och ibland helt oväntade.
Mardrömmar och sömnproblem: Det kan vara svårt att sova. Kanske vaknar du ofta, har mardrömmar eller känner ångest under natten. Sömnstörningar är vanliga efter svåra händelser.
Undvikande beteenden: Du kanske undviker vissa platser, personer eller situationer som påminner dig om det som hänt. Det kan leda till att du drar dig undan socialt och känner dig isolerad.
Stark rädsla och ångest: Många beskriver en konstant oro eller känsla av att något hemskt ska hända. Du kan vara spänd, vaksam, nervös och ha svårt att slappna av, även när du försöker.
Svårigheter att reglera känslor: Känslorna kan bli så starka att de känns omöjliga att hantera. Ibland kommer ilskan som vredesutbrott eller sorgen så starkt att den blir svåra att kontrollera.
Negativ självbild: Efter ett trauma är det vanligt att självkänslan påverkas. Du kanske känner skuld, skam eller att du inte duger – trots att det som hänt inte behöver vara ditt fel.
Hyperaktivitet eller ständig beredskap: Du kan uppleva att du är hypervaksam och "på helspänn" hela tiden, alltid redo att agera. Denna överdrivna aktivering och att ständigt vara alert skapar ett mönster som blir svårt att bryta för kunna att koppla av och känna lugn i kroppen.
Fysiska symtom: Obearbetade trauman sätter sig ofta även i kroppen. Du kan få ont i huvudet, magen eller uppleva andra diffusa smärtor som inte alltid har en medicinsk förklaring.
Om du känner igen flera av dessa symtom och de påverkar din vardag, kan det vara dags att prata med en psykolog. Hos en legitimerad psykolog finns hjälp att få. PTSD går att behandla, du behöver inte bära allt själv.
Om du har varit med om något svårt kan natten bli den tid då allt kommer tillbaka. Många som har upplevt ett trauma beskriver hur de får återkommande mardrömmar – ofta starka, verklighetstrogna och känslomässigt laddade. Det kan vara samma scen som spelas upp gång på gång, eller obehagliga drömmar där känslan från traumat lever kvar, även om innehållet i drömmen varierar.
Mardrömmar är en vanlig reaktion och de är hjärnans sätt att försöka bearbeta det du varit med om – men i stället för att ge lättnad, skapar de ofta oro, störd sömn och ökad stress. Många vaknar upp med ångest, är genomsvettiga eller har svårt att somna om. För vissa innebär det att sömnen blir något att frukta i stället för den vila som verkligen behövs.
Du drömmer ofta om händelsen eller liknande situationer
Känslorna i drömmen är starka och följer med in i vaket tillstånd
Du vaknar upp flera gånger per natt med oro eller panik
Du undviker att sova, eller känner rädsla inför att somna
Du känner dig aldrig riktigt utvilad
Om dina mardrömmar påverkar din sömn, din trygghetskänsla eller din vardag kan det vara till stor hjälp att få stöd av en legitimerad psykolog med erfarenhet av att behandla traumarelaterade sömnstörningar.
Efter att ha varit utsatt för ett övergrepp är det vanligt att minnena inte bara sitter i tankarna – utan också i kroppen. Så kallade kroppsminnen kan visa sig som plötsliga reaktioner, spänningar, smärta eller känslor av obehag som väcks utan tydlig yttre anledning. Det kan handla om att kroppen reagerar med rädsla, avstängdhet eller ångest i situationer som påminner om det som hänt – ibland utan att man själv är medveten om kopplingen. Kroppsminnen är ofta ordlösa och svåra att förstå, särskilt om själva händelsen är fragmenterad eller bortträngd.
Att leva med PTSD känns som att ha en osynlig skugga som följer varje steg jag tar, fastän det gått så lång tid. Det är många år sedan nu, men ändå känns det som att det var igår. Även om jag vill tro att tiden läker, finns ärren kvar på insidan, och de verkar aldrig riktigt blekna. Det värsta är hur det smyger sig på när jag minst anar det – en doft, en viss ton i någons röst, en plats jag besöker. Plötsligt är jag inte längre här och nu, utan tillbaka i där, fångad i ett ögonblick jag inte kan fly ifrån.
Varje dag blir ett försök att hålla ihop. Att le, skratta och fungera som vanligt medan hjärnan ständigt är på vakt, alltid beredd på att något liknande kan hända igen. Jag har blivit mästare på att undvika vissa situationer och människor, men det kostar. Vänskapsband har sakta glidit bort eftersom jag nästan alltid säger nej till inbjudningar eller drar mig undan för att jag inte orkar. Nära relationer... nej, de har tagit stryk. Hur kan jag vara nära någon när jag knappt står ut med mig själv? Även de människor jag älskar mest blir omedvetet påminda om det som hände, utan att de själva gör något fel. Och då kommer skammen – skammen över att inte ha blivit "bättre", över att fortfarande vara fast här, så många år senare.
Sömnen är numera min fiende. När jag blundar är nätterna fyllda av mardrömmar, eller så vaknar jag plötsligt mitt i natten, genomsvettig, med hjärtat rusande. Det känns som om jag aldrig kan riktigt slappna av, som om jag alltid är i beredskap, redo att slåss eller fly. Jag är så trött på att vara trött.
Jag har försökt länge att bara härda ut. Jag har sagt till mig själv att det kommer gå över, att jag bara behöver mer tid. Men tiden har tydligen inte varit tillräcklig. Det börjar bli uppenbart nu – jag klarar inte det här på egen hand längre. Kanske är det dags att släppa in någon annan, någon som vet hur man kan bryta den här onda cirkeln. Men att söka hjälp känns både skrämmande och som en lättnad. Jag vet i alla fall att jag inte orkar fortsätta så här mycket längre. Men får jag bara lite hjälp kommer det säkert att bli bra till slut.
Sexuella övergrepp kan ta många olika former, alltifrån våldtäkt och påtvingad sexuell aktivitet till andra typer av övergrepp som sexuella trakasserier eller misshandel. Det som förenar dessa upplevelser är att de hotar din trygghet och din rätt till kontroll över din egen kropp och ditt liv.
Du kanske har svårt att sätta ord på vad som hänt. Kanske försöker du glömma, trycka undan, gå vidare. Eller så finns minnesbilderna där hela tiden – fragmentariska, intensiva, förvirrande. Sexuella övergrepp och våldtäkt är erfarenheter som kan lämna djupa spår, både i kroppen och i psyket. Kanske bär du på en sorg, en rädsla eller en skam som känns svår att bära själv – även om det som hände var inte ditt fel. Tyvärr är det allt för många som bär på spår efter liknande upplevelser.
Efter dessa övergrepp är det vanligt att känna sig avstängd, rädd, skamsen och osäker. Du kanske kämpar med att sova, med att lita på andra, eller med att känna dig trygg i din egen kropp. Det är också vanligt att tvivla på sin egen upplevelse: Var det verkligen ett övergrepp? Överreagerar jag? Kunde jag ha gjort något annorlunda? Den typen av tankar är en del av traumat – inte ett bevis på att det inte var allvarligt nog.
Många som utsatts för sexuellt våld utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det kan handla om återkommande minnesbilder eller flashbacks, undvikande av platser, människor eller situationer som påminner om övergreppet, känslor av stark skam, skuld eller äckel, eller en konstant känsla av att vara på sin vakt. Det är inte onormalt att du reagerar så – det är din kropp och hjärna som försöker skydda dig. Reaktionerna kan komma direkt – eller långt senare. Och de kan finnas kvar under lång tid, under många år i varierande grad är inte ovanligt.
Att få behandling hos en psykolog kan göra stor skillnad för dig som har varit med om ett sexuellt trauma. För att söka hjälp hos en privat psykolog behöver du inte ha polisanmält, ha "bevis", eller kunna förklara något i detalj för att få stöd. Din upplevelse av det du har varit med om är en fullt tillräcklig anledning som aldrig kommer att ifrågasättas när du söker hjälp hos en psykolog. Du behöver ingen remiss och det är bara du och psykologen som kommer veta något om varför du söker hjälp och vad ni pratar om. Samtalen skyddas av tystnadsplikt och sekretess.
Att ha levt i en destruktiv relation kan vara djupt traumatiskt – oavsett om det handlat om psykisk eller fysisk misshandel, eller om du varit nära en person med narcissistiska drag. Kanske bar du länge på hoppet om att det skulle bli bättre, kanske lärde du dig att anpassa dig, att inte ta plats, att inte störa. Och när relationen väl är över, börjar något annat – en process av att förstå, bearbeta och hitta tillbaka till dig själv.
När du har levt med någon som systematiskt brutit ner dig – genom kontroll, förminskning, hot eller känslomässig manipulation – kan det sätta djupa spår. Många beskriver att de känner sig förvirrade, skamsna eller självanklagande. Du kanske tvivlar på vad som egentligen hände. Eller så bär du på minnesbilder av våld i en nära relation, kroppslig oro eller en ständig vaksamhet – symtom som kan vara kopplade till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Att ha varit i en relation med en narcissist kan vara särskilt förvirrande. Många upplever först stark närhet och bekräftelse – för att senare bli nedvärderade, gaslightade och kontrollerade. När du är mitt i det kan det vara svårt att förstå vad som händer. När du väl har tagit dig därifrån, står du ofta kvar med en känsla av tomhet, skuld och en låg självkänsla. Traumaterapi kan vara ett avgörande sätt att bearbeta det som hänt, stärka dina gränser och bygga upp en sund relation till dig själv igen.
Att söka hjälp efter en destruktiv relation är inte att överdriva – det handlar om att ta på allvar det du varit med om. Hos en psykolog får du får hjälp att:
förstå det du har varit med om
bearbeta traumasymtom
återerövra din egen känsla av värde och trygghet
ta tillbaka ditt liv och bygga upp nya, friska relationsmönster
Många som söker terapi efter en destruktiv relation upplever att de för första gången får spegla sin upplevelse i någon som förstår. Det kan bli ett avgörande steg i att släppa skuld, återta makten över ditt liv – och börja känna igen dig själv igen.
Att leva i en relation med någon som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan vara en komplex och utmanande upplevelse. En partners PTSD påverkar inte bara den som bär på traumat utan också den som står nära. Det kan handla om att hantera starka känslor, plötsliga reaktioner eller behov av att dra sig undan. Som partner är det lätt att känna sig maktlös eller otillräcklig, även om man vill väl. I en nära relation kan vanliga symtom som att återuppleva det traumatiska eller ökad vaksamhet ta sig uttryck i svårigheter att hantera närhet, konflikt eller vardaglig stress. Hur dagarna set ut kan variera kraftigt, och det krävs ofta en stor grad av flexibilitet hos en partner för att relationen ska fungera.
Det kan vara svårt att förstå varför din partner reagerar som hen gör, särskilt om reaktionerna upplevs oproportionerliga eller oförutsägbara. Många med PTSD har svårt att uttrycka känslor på ett konventionellt sätt. Att vara tålmodig och lyhörd är därför avgörande. Samtidigt är det viktigt att du inte glömmer bort dina egna behov och gränser. Du kanske känner ett ansvar att vara stark, stabil eller alltid förstående – men du behöver också ta hand om dig själv. Att sätta gränser, söka stöd och hitta egna återhämtningsstrategier är inte själviskt, det är nödvändigt.
För att skapa en hälsosam och stödjande relation krävs ömsesidig förståelse och öppen kommunikation. En känsla av trygghet och stabilitet underlättar för båda att uttrycka känslor, behov och gränser. Målet är att bygga en atmosfär där båda kan känna sig hörda, sedda och trygga – trots svårigheter.
Att söka professionell hjälp kan vara avgörande, både för den som lever med PTSD och för partnern. En psykolog kan ge verktyg för att förstå symtomen, bryta destruktiva mönster och hitta sätt att hantera utmaningar tillsammans. Traumaterapi kan även stärka kommunikationen och hjälpa er att bygga upp tilliten på nytt. Traumaanpassad terapi, individuell samtalsterapi eller parterapi kan vara vägar framåt.
Att växa upp i en miljö präglad av våld, försummelse eller känslomässig otrygghet sätter ofta djupa spår. Utvecklingstrauma uppstår när barn under längre tid utsätts för upprepade traumatiska händelser – till exempel fysiskt eller psykiskt våld, missbruk, omsorgsbrist eller känslomässig frånvaro från viktiga vuxna. Det är trauma som ofta sker inom nära relationer och i en period då barnet är som mest formbart och sårbart.
Till skillnad från en enda enstaka traumatisk händelse formar utvecklingstrauma över tid barnets hela sätt att relatera till sig själv och sin omvärld. Det skapar ofta en grundläggande känsla av osäkerhet, vilket påverkar förmågan att reglera känslor, känna tillit, hantera stress och utveckla trygga relationer. Många barn som bär på detta trauma kämpar senare i livet med låg självkänsla, svårigheter att sätta gränser, stark självkritik eller en ständig känsla av att inte vara värd att bli älskad.
Utvecklingstrauma påverkar både den emotionella och fysiska hälsan. Det är vanligt med känslomässig instabilitet, svårigheter att identifiera eller uttrycka känslor, och en negativ självbild. Många upplever problem i nära relationer – en känsla av att stå utanför, att behöva vara på sin vakt, eller att inte våga lita på andra. Traumat kan också påverka den kognitiva utvecklingen. Koncentrationssvårigheter, minnesproblem eller svårigheter i skolan eller på jobbet är vanliga. Konstant stress under uppväxten kan även bidra till fysiska hälsoproblem som sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär och utbrändhet i vuxen ålder.
Anknytningstrauma är en form av utvecklingstrauma som uppstår när ett barn inte får sina grundläggande känslomässiga och fysiska behov mötta av sina vårdgivare. Det kan handla om inkonsekvent omvårdnad, känslomässig otillgänglighet eller direkt försummelse. När trygg och stabil närhet saknas under barnets tidiga år, kan det leda till de otrygga anknytningsmönster som är typiska för anknytningstrauma.
I vuxen ålder kan anknytningstrauma yttra sig som svårigheter att skapa nära relationer, rädsla för övergivenhet, känslomässig avstängdhet eller ett överdrivet behov av att vara andra till lags. Det kan också påverka förmågan att sätta gränser eller att känna sig trygg i sig själv. Många som lever med anknytningstrauma bär på en känsla av att vara fel eller i vägen, trots att de längtar efter närhet och samhörighet.
Om du bär på sår från barndomen är det inte ovanligt att de gör sig påminda långt senare i livet. Utvecklingstrauma kan öka risken för att du utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), särskilt om du har varit utsatt för långvarig stress, våld eller känslomässig försummelse. Med traumaanpassad terapi – som till exempel traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) – kan du få stöd i att förstå det som hänt, läka dina sår och börja känna dig tryggare både i dig själv och i dina relationer. Hos en legitimerad psykolog med kunskap om utvecklingstrauma och PTSD kan du få hjälp att skapa förändring i ditt liv.
Att söka terapi för barndomstrauma, utvecklingstrauma eller anknytningsproblem handlar inte om att älta. Det handlar om att ta dig själv på allvar – att ge dig själv möjligheten att leva ett friare, lugnare och mer stabilt liv här och nu.
Komplex PTSD (C-PTSD) kan uppstå efter att ha levt under lång tid med svåra, upprepade och ofta oförutsägbara trauman. Det kan handla om upprepad fysisk, sexuell eller emotionell misshandel, våldtäkt, krig, fångenskap, tortyr – eller andra erfarenheter där kontrollen har tagits ifrån dig och tryggheten varit frånvarande under lång tid.
Om du känner igen dig i det kan du också känna igen hur det påverkar inifrån – inte bara i form av flashbacks eller ångest, utan på djupare plan. Kanske kämpar du med låg självkänsla, stark skam, känslor av skuld, eller att du ibland tappar bort dig själv helt. Kanske blir känslor snabbt överväldigande, eller svåra att känna alls. För många blir också relationer en ständig kamp – att lita på, knyta an, eller ens orka finnas nära någon.
Symtomen vid komplex PTSD liknar ibland dem vid ”vanlig” PTSD, men är ofta mer omfattande och påverkar flera delar av livet:
Långvarigt och upprepat trauma. C-PTSD utvecklas oftast efter kronisk utsatthet, särskilt i situationer där det inte funnits möjlighet att fly, som vid upprepad barndomstrauma, fångenskap, misshandel eller tortyr.
Djup påverkan på självbild. Till skillnad från PTSD är det vanligt med en genomgripande negativ självbild – känslor av skam, skuld, värdelöshet eller att vara trasig som person.
Svårigheter med känsloreglering. Starka, svängande eller avstängda känslor är vanligt. Känslor kan kännas överväldigande eller helt bortkopplade, vilket påverkar vardagen.
Relationella problem. Det är ofta svårt att känna tillit, sätta gränser eller skapa trygga relationer. Närhet kan upplevas både som ett behov och som ett hot.
Dissociation och minnesluckor. Många med C-PTSD beskriver att de ”försvinner” mentalt, tappar bort tid eller har svårt att minnas viktiga delar av sitt liv.
Bredare och mer komplex symtombild. Utöver de klassiska PTSD-symtomen (som flashbacks, undvikande och vaksamhet), påverkar C-PTSD flera psykologiska funktioner samtidigt – ofta över längre tid.
Annan behandling krävs. C-PTSD kräver vanligtvis en längre, mer fasinriktad behandling: först stabilisering och trygghet, därefter traumabearbetning och arbete med självbild och relationer.
Formell diagnos i ICD-11. Komplex PTSD är en egen diagnos i WHO:s diagnossystem (ICD-11), vilket speglar att det är en särskild form av traumarelaterad problematik som skiljer sig från PTSD.
Därför behövs också en behandlingsform som ser helheten. Komplex PTSD är en egen diagnos – och kräver ett annat behandlingsupplägg än PTSD.
Att leva med komplex PTSD kan vara djupt utmattande, men det finns hjälp att få. Genom att träffa en legitimerad psykolog med kunskap om komplexa trauman finns möjlighet att både få rätt diagnos och en traumabehandling som är anpassad efter just din situation. Det är aldrig för sent att börja läka.
Efter en traumatisk händelse kan du drabbas av en psykisk chock – en stark och plötslig reaktion som påverkar både kroppen och känslolivet. Det är en normal reaktion på något onormalt, men kan vara skrämmande och förvirrande. Att förstå vad som händer kan vara första steget mot återhämtning och att minska risken för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Vanliga reaktioner vid psykisk chock och akut stress:
Akut fas (direkt efter händelsen): Du kan känna intensiv rädsla, förvirring, overklighetskänslor eller bli helt avstängd. Kroppen reagerar starkt – med hjärtklappning, skakningar, yrsel, illamående eller svårigheter att andas.
Reaktionsfas (timmar till dagar): När den akuta faran är över börjar kroppen och sinnet bearbeta händelsen. Du kan uppleva ångest, ilska, sorg, koncentrationssvårigheter, mardrömmar eller återupplevande av traumat.
Bearbetningsfas (veckor till månader): Du börjar anpassa dig till det som hänt. Reaktioner som sömnsvårigheter, kroppslig oro eller starka känslor kan fortsätta men minskar ofta över tid. Här kan det vara avgörande att få stöd från närstående eller en psykolog.
Efter traumat är det viktigt att du tar dig till en fysisk säker miljö där risken för ytterligare trauma är minimal. Om du inte behöver oroa sig för sin fysiska säkerhet, kan du fokusera mer på att hantera och bearbeta de psykologiska aspekterna av traumat. En stabil miljö med regelbundna rutiner kan hjälpa till att återställa en känsla av normalitet och kontroll. Att ha fasta tider för måltider, sömn och aktiviteter kan ge struktur och förutsägbarhet, vilket är lugnande och kan hjälpa till att minska känslor av kaos och osäkerhet.
Ett krissamtal med en psykolog kan hjälpa dig att bearbeta det som hänt och skapa trygghet i livet igen.
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är en metod specifikt utvecklad för att bearbeta effekterna av trauma och har visat mycket god effekt vid PTSD – både efter enstaka trauman och upprepade svåra händelser. Traumabehandlingen med en legitimerad psykolog har en tydlig struktur som ger förutsägbarhet och trygghet. Fokus ligger inte bara på att lindra symtom, utan på att förstå och bearbeta det som hänt – på ett sätt som känns hanterbart, steg för steg. Men det finns plats för både fasta ramar och personlig vägledning, innehållet anpassas alltid efter dina behov och din livssituation.
Förståelse och förberedelse. I början av behandlingen läggs stor vikt vid att skapa en känsla av inre trygghet och kontroll. Det kan innebära att du får lära dig att hantera starka känslor, förstå kroppens reaktioner och hitta strategier för att återfå stabilitet. Allt sker i den takt som känns möjlig utan att påtvingas.
Färdighetsträning för att hantera svåra känslor. Innan själva traumabearbetningen påbörjas kan du behöva få verktyg för att reglera starka känslor, minska oro, sova bättre och återfå balansen i vardagen. Det kan handla om andningsövningar, avslappning, att identifiera och stå ut med känslor, och att börja göra sådant som undvikits. Dessa färdigheter ger trygghet inför det svårare arbete som följer.
Bearbetning av traumaminnen. En viktig del av TF-KBT handlar om att gradvis kunna närma sig det som hänt – inte för att återuppleva det, utan för att få ordning i det som kan ha känts kaotiskt. Det kan ske genom att skriva, berätta eller på annat sätt skapa sammanhang i minnena. På så sätt minskar de sin makt över vardagen. Den här delen kallas ofta exponering i imagination eller traumanarrativ, och syftar till att minska undvikande och minska laddningen i minnena.
Kognitiv omstrukturering – att ifrågasätta självkritiska tankar. Traumatiska upplevelser kan påverka självbild, tillit och tankar om världen. Självkritik, skuld eller skam är vanliga följder. TF-KBT ger möjlighet att utforska dessa tankar, och steg för steg hitta tillbaka till en mer balanserad, medkännande syn på sig själv. Det kan handla om att ifrågasätta orimligt ansvar, att återfinna självvärde, eller att kunna känna tillit igen.
Bearbeta triggers och traumarelaterade undvikanden. Traumatiska upplevelser leder ofta till att vissa situationer eller sinnesintryck börjar undvikas. Det kan till exempel vara ljud, människor, platser eller känslor. Att gradvis utsätta sig för det som undvikits – på ett tryggt och kontrollerat sätt – är en viktig del av behandlingen. Det ger möjlighet att minska rädsla, återta livet och bryta isolering.
Integrering, avslutning och framåtblick. När traumaminnena blivit mer hanterbara och självbilden förändrats, handlar de sista delarna av behandlingen om att stärka det som fungerar, reflektera över framsteg och blicka framåt. Det finns ofta utrymme att formulera vad som känns viktigt i livet, hur återfall kan förebyggas och vad som ger mening framöver.
Behandlingen med TF-KBT kan behöva pågå under en lite längre tidsperiod, men det är en väl beprövad metod med goda resultat för många som kämpat med sviterna av trauma. Med rätt stöd finns möjlighet att återfå fotfästet, förstå reaktionerna, och långsamt börja leva mer i nuet än i det som varit.
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är ett samlingsnamn för behandlingsmetoder som direkt bearbetar minnet av det som har hänt och dess följder. Två av de mest välstuderade och effektiva formerna av TF-KBT är Prolonged Exposure (PE) och Cognitive Processing Therapy (CPT). Metoderna ger möjlighet att anpassa behandlingen, syftar till att minska symtom på PTSD och hjälpa individen att återfå kontroll – men de gör det på olika sätt.
Prolonged Exposure (långvarig exponering) fokuserar på att gradvis närma sig minnet av det som hänt och det som undviks i vardagen. Undvikande är vanligt vid PTSD – både av själva traumat i tanken, men också av platser, situationer eller känslor som påminner om det som varit. PE hjälper personen att stanna kvar i dessa upplevelser tills de inte längre känns lika hotfulla eller överväldigande.
Behandlingen innehåller:
Imaginativ exponering, där individen återberättar traumaminnena högt under sessionerna, i detalj och i nutid. Dessa spelas in och lyssnas på hemma.
In-vivo-exponering, där personen gradvis närmar sig undvikna situationer i vardagen som påminner om traumat men inte är farliga.
Reflekterande samtal efter exponeringen som stödjer känslomässig bearbetning.
PE lämpar sig särskilt väl när personen:
Har ett tydligt avgränsat trauma, till exempel en olycka eller ett överfall.
Har starkt undvikandebeteende.
Är motiverad att arbeta aktivt med att konfrontera det som väcker rädsla eller ångest.
Cognitive Processing Therapy (kognitiv bearbetningsterapi) utgår från att det inte bara är det som hänt, utan också hur vi tolkar det som hänt, som orsakar och upprätthåller PTSD. Efter ett trauma är det vanligt med starka känslor av skuld, skam eller förlust av tillit. CPT hjälper personen att identifiera och ifrågasätta negativa tankemönster som till exempel "det var mitt fel" eller "jag är inte längre säker någonstans".
Behandlingen innehåller:
Psykoedukation om hur tankar påverkar känslor och beteenden.
Skriftliga övningar där personen får formulera sina upplevelser och identifiera "stuck points" – tankar som fastnat och orsakar lidande.
Kognitiv omstrukturering där personen lär sig att se händelserna ur ett bredare, mer hjälpsamt perspektiv.
CPT är särskilt lämpligt när:
Personen bär på stark skuld, skam eller självanklagelser.
Det är svårt att närma sig minnet i detalj – CPT kräver inte att man återberättar händelsen på samma sätt som i PE.
Traumatiseringen är upprepad eller komplex, med påverkan på synen på sig själv och andra.
Att ta itu med sin PTSD kan ha en positiv inverkan på livet i stort. Behandling av PTSD kan ge följande positiva effekter:
Minskade symtom: Behandling kan effektivt minska intensiteten och frekvensen av PTSD-symtom, inklusive återupplevelser, flashbacks, mardrömmar, ångest, irritabilitet och undvikandebeteenden.
Förbättrad sömn: PTSD kan ofta orsaka sömnstörningar, men behandling kan bidra till att förbättra sömnkvaliteten och leda till mer vilsam och återhämtande sömn.
Bättre funktion i vardagen: Med minskade symtom kan du uppleva en ökad förmåga att fungera i vardagen. Du kan bli bättre på att hantera dina relationer, ditt arbete och andra ansvarsområden.
Förbättrad känslomässig reglering: Behandling kan ge dig verktyg för att hantera dina känslor på ett bättre sätt, vilket kan leda till minskad ångest, ilska och depression.
Ökad livskvalitet: Sammantaget kan behandling av PTSD leda till en betydande förbättring av din livskvalitet. Du kommer föhoppningsvis kunna uppleva mer glädje, tillfredsställelse och mening i dina liv efter en lyckad behandling.
Konkret är det vanligt att en behandling kan leda till dessa positiva förändringar i livet:
Om du tidigare undvek sociala sammanhang på grund av din ångest kan du efter behandling känna dig bekväm att delta i sociala aktiviteter och umgås med vänner och familj.
Om du tidigare har haft återkommande mardrömmar och sömnstörningar kan du efter behandling sova bättre på natten och känna sig mer utvilad under dagen.
Om du tidigare haft svårt att koncentrera dig på jobbet kan du efter behandling uppleva en förbättrad förmåga att fokusera och vara produktiv.
Alla upplever PTSD och återhämtning på olika sätt. Vissa personer kan se resultat snabbt, medan andra kan behöva mer tid och tålamod. Men sök den hjälp du behöver och att hitta tillsammans med en psykolog en behandlingsplan som passar just dig. Behandlingen av din PTSD kan vara en utmanande men givande process. Med rätt stöd kan du övervinna dina symtom.
Om du lider av PTSD ska du veta att söka hjälp hos en psykolog är ett starkt och modigt första steg mot återhämtning. Många tvekar att söka hjälp på grund av skam, rädsla för att inte bli förstådda eller tron att de borde klara sig själva. Men att prata med en psykolog är inte ett tecken på svaghet, utan en investering i ditt välmående. Psykologer är utbildade för att lyssna och hjälpa utan att döma. Din psykolog känner redan till att det finns många vanliga anledningar som gör att personer som lever med PTSD undviker att söka hjälp. Här är några av dem vi ofta stöter på:
Stigma och skam: PTSD kan vara förknippat med stigma och skam, vilket kan hindra personer från att söka hjälp. Rädsla för att bli dömda eller missförstådda av andra kan leda till att personer lider i tystnad.
Bristande tillgänglighet: Snabb tillgång till kvalificerad vård för PTSD kan vara svår att hitta och få tillgång till, speciellt inom den offentliga sjukvården. Väntetider för behandling kan vara långa, vilket kan hinna förvärra symtomen och förlänga lidandet i onödan. Då kan en privat psykolog vara ett bra alternativ.
Upplevd svårighet att hitta rätt psykolog: Att hitta och välja en psykolog som har kunskap och erfarenhet av att behandla PTSD kan kännas svårt. Det är viktigt att hitta en psykolog som du känner dig trygg och bekväm med.
Traumarelaterade undvikandebeteenden: Det kan lätt bli så att du undviker situationer som påminner dig om traumat, vilket kan inkludera att söka professionell hjälp. Rädsla, ångest och flashbacks kan göra det svårt att ta det första steget mot behandling. Därför är det lätt att ta kontakt med Inemotion Psykologi.
Samtidiga andra psykiska problem: PTSD kan ofta förekomma tillsammans med andra psykiska problem, som depression eller ångest. Den är situationen är dock inte alls ovanlig för psykologen som behandlar.
Traumat kan vara komplext: Vissa trauman kan vara långvariga eller upprepade, vilket kan leda till mer komplexa och svårbehandlade symtom av PTSD. Men ett komplext trauma innebär inget verkligt hinder för att söka hjälp.
PTSD är en behandlingsbar sjukdom. Undvik dessa vanliga hinder till att ta första steget och söka professionell hjälp hos en psykolog hos Inemotion Psykologi. Det kan bli ett avgörande steg för att få till en positiv förändring i ditt liv.
Legitimerade psykologer i Sverige har tystnadsplikt enligt ”Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (HSL)”. Det innebär att all information som du delar med din psykolog under terapin är konfidentiell och inte delas med någon annan utan ditt uttryckliga samtycke. Lagen om sekretess innebär ett starkt skydd för dig som klient. Detta är inte alltid fallet om du väljer en traumaterapeut som inte har en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen eller som arbetar utan tillsyn utanför det som anses vara den etablerade vården.
Om du har varit med om något svårt – kanske en olycka, förlust, sexuella övergrepp eller någon annan traumatisk händelse – kan det påverka dig mer än du tror.
Hos Inemotion Psykologi får du professionell hjälp av en legitimerad psykolog med kompetens inom psykologisk traumabehandling. Behandling med moderna, evidensbaserade metoder som traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Compassion-fokuserad terapi (CFT) – terapiformer som fokuserar på att bygga inre trygghet, hantera svåra känslor och minska lidande.
Individuellt anpassad terapi med fokus på traumabehandling för både vuxna och ungdomar. Ingen remiss krävs – du kan kontakta oss direkt. Privat psykolog för dig som söker trygg och kvalificerad behandling med inriktning mot PTSD och trauma.
Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med behandling av ditt trauma, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm.
Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med din traumaterapi och behandling av PTSD tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.
Om du av någon anledning inte kan ta dig till mottagningen på Villa Ed i Upplands Väsby så erbjuder Inemotion Psykologi också traumabehandling med privat psykolog online. Kanske uppskattar du bara flexibiliteten att kunna träffa din psykolog online de dagar tiden inte riktigt räcker till för det fysiska mötet, eller när avståndet gör restiden stor. Då kan du genomföra din traumaterapi i en mix av digitala och fysiska möten.