PTSD och trauma
Kognitiv beteendeterapi är en effektiv behandlingsmetod vid PTSD
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandlingsmetod vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), trauma och kriser. PTSD är ett tillstånd som kan utvecklas efter upplevelse av traumatiska händelser såsom fysiskt våld, sexuellt övergrepp eller olycka som innebar allvarlig fara eller hot om skada.
En legitimerad KBT-psykolog kan med traumaterapi hjälpa dig att bearbeta de traumatiska minnen och känslor som orsakar din PTSD. En vanlig teknik som används vid KBT-behandling mot PTSD är exponeringsterapi, där du gradvis utsätts för minnen eller situationer som påminner om traumat, medan psykologen hjälper dig att lära dig hantera dina känslor och reaktioner. Vid traumabehandling kan avslappningsträning och andningsövningar användas för att hjälpa dig att minska stress och ångest, och du får hjälp att utveckla strategier för att hantera vanliga PTSD-symtom som sömnstörningar, irritabilitet och hyperreaktivitet. Att leva med PTSD kan ha en stor inverkan på nära relationer vilket gör att en framgångsrik behandling kan ge en positiv effekt även på dessa plan.
Kognitiv bearbetningsterapi, på engelska Cognitive Processing Therapy (CPP), är en form av kognitiv beteendeterapi som är utformad för att hjälpa dig att bearbeta och förstå dina traumatiska upplevelser. Genom att strukturera traumaberättelsen och utmana skadliga tankemönster kan CPP vara särskilt effektiv vid komplex PTSD och om du har upplevt svåra eller långvariga trauman, såsom sexuella övergrepp eller våld i nära relationer.
Studier har visat att moderna behandlingsmetoder som compassionfokuserad terapi (CFT) som ingår i tredje vågens KBT har givit goda resultat vid behandling av PTSD och upplevda trauman. Att lära sig att vara närvarande i nuet genom mindfulness och använda avslappningstekniker som djupandning kan också hjälpa till att reglera känslomässiga reaktioner och minska ångestnivåer.
Att leva med PTSD kan vara utmanande men många kan återhämta sig helt med rätt behandling och stöd av en psykolog. Genom behandling tillsammans med en legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi, och stöd från nära och kära, har du goda chanser att återfå kontrollen över ditt liv och må bra igen.
Upplevelser och trauman som kan orsaka PTSD
Det finns olika typer av traumatiska upplevelser som orsakar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Här är några exempel på de vanligaste typerna av psykiskt trauma:
Sexuella övergrepp: Personer som har utsatts för sexuella övergrepp kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som en följd av de trauman de har upplevt. Sexuella övergrepp är ofta mycket traumatiserande och kan ha långvariga konsekvenser för offret. Det kan vara svårt för personen att fungera normalt i vardagen och upprätthålla relationer efter att ha genomlidit ett sexuellt trauma. Ett sexuellt övergrepp kan inkludera olika former av sexuellt våld eller sexuellt utnyttjande, såsom våldtäkt, sexuella trakasserier, sexuell misshandel eller påtvingad sexuell aktivitet. Dessa händelser hotar en persons fysiska och psykiska integritet och kan utlösa en rad traumatiska reaktioner som återkommande och påträngande minnesbilder eller mardrömmar om händelsen, intensiv ångest eller rädsla, undvikande av situationer eller påminnelser om övergreppet, känslomässig avtrubbning, sömnproblem, irritabilitet och hyperalertness.
Fysiskt våld: Personer som har varit offer för våldsbrott, till exempel misshandel, rån eller överfall, kan utveckla PTSD.
Allvarliga olyckor: Att vara inblandad i allvarliga olyckor, till exempel bilolyckor, flygkrascher eller industriella olyckor, kan vara en vanlig orsak till PTSD.
Kritisk sjukdom eller medicinsk behandling: Vissa personer kan utveckla PTSD som ett resultat av att ha genomgått en allvarlig sjukdomsdiagnos, medicinska procedurer eller behandlingar som har varit traumatiska eller livshotande.
Svår förlossning eller missfall: Vid en svår förlossning som innefattar komplikationer kan kvinnan uppleva intensiva rädslor, hjälplöshet, eller hot mot sin egen eller barnets liv. Efteråt kan kvinnor drabbas av ångest, mardrömmar, flashbacks eller undvikande beteenden relaterade till förlossningen. Även missfall, särskilt upprepat eller mycket traumatiska sådana, kan utlösa PTSD.
Krig och väpnade konflikter: Militära veteraner kan utveckla PTSD på grund av de traumatiska händelser de upplevt under strid eller i krigsområden. Även människor som har levt på flykt och upplevt trauman relaterade till krig, konflikter, förföljelse, våld eller andra farliga situationer kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Många flyktingar har genomgått eller bevittnat traumatiska händelser som hotar deras liv och säkerhet, vilket kan ha långvariga psykologiska konsekvenser.
PTSD är inte begränsat till dessa specifika typer av psykiska eller emotionella trauman. Det kan uppstå som en följd av vilken traumatisk händelse som helst som hotar en persons liv eller fysiska integritet. Varje individs upplevelse är unik, och det är de individuella faktorerna och reaktionerna som spelar en roll i utvecklingen av PTSD.
Minnen av trauman kan återkomma senare
Det är möjligt att bortträngda minnen kommer tillbaka, en process som kallas "återhämtade minnen" eller "återkallade minnen". Återhämtade minnen kan framträda genom terapeutiskt arbete, livsövergångar eller perioder av stress och kriser. Återhämtade minnen är komplext och man bör söka professionell hjälp av en psykolog för att få behandling, stöd och vägledning vid bearbetningen om situationen upplevs som svår att hantera.
Att minnen av trauma eller övergrepp förträngs är en psykologisk försvarsmekanism där en person omedvetet blockerar eller undertrycker minnen eller känslor relaterade till traumatiska händelser. Inom ramen för till exempel sexuella trauman kan förträngning betraktas som ett sätt för psyket att skydda sig själv från överväldigande ångest eller smärta.
När det gäller sexuellt trauma eller övergrepp finns det några teoretiska förklaringar till varför en person kan förtränga eller blockera minnen av dessa händelser:
Självbevarelsedrift: Förträngning kan betraktas som ett sätt för psyket att skydda sig själv från överväldigande ångest eller smärta. Genom att förtränga minnen kan individen undvika att konfronteras med de känslor och upplevelser som är för svåra att hantera.
Förnekande: Förnekande är en annan försvarsmekanism där en person avsiktligt avfärdar eller förnekar existensen av traumatiska händelser. Detta kan vara ett sätt att bevara en positiv självbild och undvika att konfronteras med smärtsamma sanningar.
Minnesfragmentering: Ibland kan minnen av traumatiska händelser vara fragmenterade eller ofullständiga. Detta kan göra det svårt för individen att sätta samman en sammanhängande berättelse, vilket kan bidra till förträngning.
Socio-kulturella faktorer: Samhällets stigmatisering och brist på stöd för offer för sexuella trauman kan också påverka hur en person hanterar och bearbetar sådana upplevelser. Förträngning kan vara ett sätt att anpassa sig till sociala förväntningar och undvika skam eller skuld.
Förträngning kan ibland kallas "psykologisk förnekelse" eller "psykologisk amnesi". Andra termer som associeras med liknande fenomen inkluderar "dissociation" och "minnesfragmentering". Dessa begrepp används för att beskriva det psykologiska fenomenet där en person omedvetet blockar minnen för att hantera smärtsamma känslor.
Symtom och reaktioner vid PTSD
En människas reaktion på psykiskt trauma och kris kan variera beroende på flera faktorer, såsom typen av händelse, tidigare erfarenheter av trauma eller stress, personliga resurser och stöd i omgivningen. Reaktioner kan uppstå omedelbart efter händelsen eller en tid senare. Om reaktionerna kvarstår under en längre tid och påverkar den dagliga funktionen och det dagliga livet, kan det vara en indikation på att man behöver professionell hjälp av psykolog.
Symtom och reaktioner på PTSD och obearbetade trauman kan variera från person till person, men här är några vanliga symtom:
Flashbacks och återupplevelser: Personer med PTSD eller obearbetade trauman kan uppleva plötsliga och intensiva återupplevelser av traumatiska händelser. Dessa kan vara som flashbacks där personen känner sig som om de återupplever händelsen på nytt.
Mardrömmar och sömnstörningar: Svåra trauman kan påverka en persons sömn och orsaka återkommande mardrömmar. Det kan vara svårt att somna, sova genom natten eller uppleva ångestrelaterade vakna perioder under natten.
Undvikande beteenden: Individer kan aktivt undvika människor, platser eller aktiviteter som påminner dem om traumatiska händelser. De kan dra sig undan sociala situationer och isolera sig.
Överdriven rädsla och ångest: Obearbetade trauman och PTSD kan ge upphov till en konstant känsla av rädsla, ångest och nervositet. Personer kan vara hypervaksamma och ha svårt att slappna av.
Svårigheter att reglera känslor: Personer kan uppleva svårigheter att hantera och reglera sina känslor. De kan ha plötsliga och intensiva reaktioner, till exempel ilskautbrott eller överväldigande sorg, som kan vara svåra att kontrollera.
Negativa självbilder: Trauman kan påverka självförtroende och självkänsla. Personer kan ha negativa självbilder och känna sig skyldiga, skamsna eller otillräckliga.
Hyperaktivitet eller överdriven återaktivering: Vissa personer kan reagera på trauman genom att vara hyperaktiva eller överdrivet aktiverade. De kan ha svårt att koppla av och vara ständigt alerta.
Fysiska symtom: Obearbetade trauman kan även manifesteras i form av olika fysiska symtom som huvudvärk, magbesvär, muskelsmärta eller andra oidentifierbara smärtor.
Att leva med PTSD känns som att ha en osynlig skugga som följer varje steg jag tar, fastän det gått så lång tid. Det är många år sedan nu, men ändå känns det som att det var igår. Även om jag vill tro att tiden läker, finns ärren kvar på insidan, och de verkar aldrig riktigt blekna. Det värsta är hur det smyger sig på när jag minst anar det – en doft, en viss ton i någons röst, en plats jag besöker. Plötsligt är jag inte längre här och nu, utan tillbaka i där, fångad i ett ögonblick jag inte kan fly ifrån.
Varje dag blir ett försök att hålla ihop. Att le, skratta och fungera som vanligt medan hjärnan ständigt är på vakt, alltid beredd på att något liknande kan hända igen. Jag har blivit mästare på att undvika vissa situationer och människor, men det kostar. Vänskapsband har sakta glidit bort eftersom jag nästan alltid säger nej till inbjudningar eller drar mig undan för att jag inte orkar. Nära relationer... nej, de har tagit stryk. Hur kan jag vara nära någon när jag knappt står ut med mig själv? Även de människor jag älskar mest blir omedvetet påminda om det som hände, utan att de själva gör något fel. Och då kommer skammen – skammen över att inte ha blivit "bättre", över att fortfarande vara fast här, så många år senare.
Sömnen är numera min fiende. När jag blundar är nätterna fyllda av mardrömmar, eller så vaknar jag plötsligt mitt i natten, genomsvettig, med hjärtat rusande. Det känns som om jag aldrig kan riktigt slappna av, som om jag alltid är i beredskap, redo att slåss eller fly. Jag är så trött på att vara trött.
Jag har försökt länge att bara härda ut. Jag har sagt till mig själv att det kommer gå över, att jag bara behöver mer tid. Men tiden har tydligen inte varit tillräcklig. Det börjar bli uppenbart nu – jag klarar inte det här på egen hand längre. Kanske är det dags att släppa in någon annan, någon som vet hur man kan bryta den här onda cirkeln. Men att söka hjälp känns både skrämmande och som en lättnad. Jag vet i alla fall att jag inte orkar fortsätta så här mycket längre. Men får jag bara lite hjälp kommer det säkert att bli bra till slut.
Att leva med obehandlad PTSD
Att leva med obehandlad posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en överväldigande, komplicerad och svår upplevelse som påverkar både individens inre liv och relationer med omvärlden. Den konstanta närvaron av traumatiska minnen och upplevelser skapa en känsla av konstant fara och rädsla. Återupplevelser i form av mardrömmar, blixtbilder eller intensiva känslor av ångest och panik kan göra det svårt att skilja mellan det förflutna och nuet. Vanliga områden som obearbetade trauman kan påverka är:
Sociala relationer blir ofta komplicerade när någon lever med obearbetade trauman och obehandlad PTSD. Svårigheten att förklara eller dela sina upplevelser kan leda till isolering och känslor av alienation från andra människor. Samtidigt kan ökad irritabilitet och hypervigilans skapa spänningar i nära relationer. Människor med obehandlad PTSD kan också undvika platser, människor eller aktiviteter som påminner dem om traumat, vilket ytterligare begränsar deras liv.
Arbetslivet påverkas också av PTSD. Koncentrationssvårigheter, minnesproblem och svårigheter att hantera stress kan göra det svårt att utföra arbetsuppgifter effektivt. Detta kan leda till minskad produktivitet och arbetsprestation, och i värsta fall till arbetslöshet.
Sömnsvårigheter är vanliga hos personer med obehandlad PTSD, vilket kan leda till kronisk trötthet och en ökad känslighet för stress. Detta skapar en ond cirkel där sömnbrist förvärrar symtomen och gör det svårare att fungera i vardagen.
Självskadebeteenden är inte ovanligt hos dem som lever med obehandlad PTSD. Känslan av hopplöshet och överväldigande ångest kan leda till en ökad risk för självskadebeteenden.
PTSD i relationer
Att leva i en relation med någon som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan vara en komplex och utmanande upplevelse. En partners PTSD kan påverka inte bara den som lider av det utan också nära och kära. För den som är i en relation med någon med PTSD är det viktigt att förstå de unika utmaningar och svårigheter som kan uppstå. PTSD kan manifesteras genom återupplevande symtom, undvikande beteende och negativa förändringar i tankar och känslor. För att skapa hållbara relationer är flexibilitet och anpassning viktigt. Det kan finnas dagar som är mer utmanande än andra, och det är viktigt att vara beredd att anpassa sig efter de specifika behoven vid olika tillfällen.
För att skapa en hälsosam och stödjande relation är förståelse och tålamod grundläggande. Det kan vara svårt för den som lever med PTSD att hantera vissa situationer eller uttrycka sina känslor på ett konventionellt sätt. Att vara tålmodig och lyhörd för behov kan bidra till att skapa en trygg och stödjande miljö. Att också ta hand om sig själv är avgörande för båda parterna i relationen och det är nödvändigt att båda finner sätt att hantera stress och upprätthålla en balans i sina egna respektive liv. Att skapa en känsla av trygghet och stabilitet är tillsammans med öppen och ärlig kommunikation en bra förutsättning som möjliggör att båda parter kan och vågar uttrycka sina känslor och behov. Målet bör vara att skapa en atmosfär av tillit och öppenhet där båda känner sig trygga att dela med sig av sina erfarenheter och bekymmer.
Att söka professionell hjälp av en psykolog, som traumaanpassad terapi eller rådgivning, kan vara avgörande. En psykolog kan erbjuda både den drabbade personen och dennes partner strategier och verktyg för att hantera de utmaningar som PTSD medför. En vilja och öppenhet att arbeta tillsammans för att övervinna utmaningarna är en bra förutsättning som ger möjlighet att skapa och upprätthålla en hälsosam och stödjande relation.
Om du som barn blev utsatt för långvariga och upprepade traumatiska händelser
Utvecklingstrauma uppstår när ett barn eller en ung person upprepat utsätts för traumatiska händelser under sin uppväxt, såsom missbruk eller våld, ofta inom familjemiljön eller i nära relationer. Dessa långvariga och upprepade traumatiska erfarenheter kan få långtgående konsekvenser och påverka barnets utveckling på många sätt, inklusive förmågan att reglera känslor, skapa stabila relationer och hantera stress. Detta trauma inträffar ofta under kritiska perioder av barnets utveckling och påverkar den emotionella, kognitiva och sociala tillväxten.
Till skillnad från enstaka traumatiska händelser sker utvecklingstrauma över en längre tid och skapar en känsla av konstant osäkerhet och otrygghet. Det kan leda till emotionell dysreglering, vilket innebär svårigheter att hantera och uttrycka känslor, samt en negativ självbild och dålig självkänsla. Relationer och anknytningar kan påverkas negativt, vilket gör det svårt för personen att lita på andra och skapa trygga relationer. Dessutom kan kognitiva och akademiska problem uppstå, såsom koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem, och fysisk hälsa kan påverkas av kronisk stress och relaterade sjukdomar.
Utvecklingstrauma är en av de främsta orsakerna till utveckling av anknytningsstörning, som är en psykisk störning som vanligtvis uppkommer under barndomen när det inte finns en konsekvent och kärleksfull närvaro från föräldrarna. När man som barn inte får tillräcklig stöd, trygghet och kärlek under den kritiska utvecklingsperioden, kan det leda till problem med anknytning.
Utvecklingstrauma och PTSD är nära relaterade till varandra, och det är vanligt att personer som har upplevt utvecklingstrauma också utvecklar PTSD-symptom. Utvecklingstrauma kan ses som en riskfaktor för utvecklingen av PTSD, särskilt om de traumatiska händelserna har varit allvarliga och långvariga.
Utvecklingstrauma en komplex form av emotionellt trauma som påverkar en persons liv djupt och långvarigt, vilket kräver en omfattande och långsiktig behandlingsstrategi. Effektiv behandling vid utvecklingstrauma, såsom Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi (TF-KBT) och andra terapiformer som fokuserar på traumabearbetning och känslomässig reglering, kan vara avgörande för att hjälpa personer som lider av både utvecklingstrauma och PTSD att återhämta sig och förbättra sin livskvalitet. Att välja en legitimerad psykolog som traumaterapeut säkerställer ett omfattande och evidensbaserat tillvägagångssätt för behandling av dig som har upplevt denna typ av trauma.
Anknytningstrauma är en annan form av trauma som kan uppstå när ett barn inte får sina emotionella och fysiska behov tillgodosedda av sina vårdgivare, vilket stör utvecklingen av en trygg anknytning. Orsaken kan vara de traumatiska upplevelser som följer av att växa upp med känslomässigt otillgängliga föräldrar, inkonsekvent omvårdnad eller direkt försummelse. Denna typ av trauma påverkar ofta förmågan att känna tillit, hantera känslor och förstå sociala relationer. Senare i livet kan det leda utvecklingen av otrygga anknytningsmönster som påverkar förmågan att skapa och upprätthålla nära relationer. Det kan då handla om anknytningsstilar som undvikande, ambivalent eller desorganiserad anknytning.
Komplex PTSD
Komplex PTSD (C-PTSD) beskriver en mer omfattande och långvarig form av trauma. C-PTSD uppstår vanligtvis efter långvarig och upprepad traumatisk exponering, som t.ex. upprepad fysisk, sexuell eller emotionell misshandel, våldtäkt, krig, fångenskap eller tortyr.
Symtomen på C-PTSD kan vara liknande dem vid PTSD, men vanligtvis mer komplexa och utbredda. Dessa kan inkludera förlust av självkänsla och självuppfattning, skam, skuld, dissociation, känslomässig instabilitet och problem med självreglering. Personer med C-PTSD kan också ha svårigheter med interpersonella relationer, inklusive svårt att etablera och bibehålla nära relationer.
C-PTSD anses ibland vara en mer adekvat diagnos för personer som har utsatts för långvarigt trauma än PTSD, eftersom det bättre beskriver de olika och ofta komplexa symptomen som dessa personer upplever. PTSD och C-PTSD är olika diagnoser och kräver olika behandlingsmetoder.
Att leva med komplex PTSD kan vara mycket utmanande. Genom att vända sig till en legitimerad psykolog som har utbildningen som krävs för att kunna ställa rätt diagnos som sedan sätter in rätt behandling är en god förutsättning på resan mot en förbättrad livskvalitet.
Att hantera den initiala chocken
När du är med om traumatisk händelse så kan du drabbas av en plötslig och intensiv reaktion på en som kan vara både fysisk och känslomässig – en psykisk chock eller akut stressreaktion. Psykisk chock är en allvarlig reaktion som kräver omedelbar och omsorgsfull hantering för att minimera negativa långtidseffekter och risken för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Att hamna i chock kan ofta beskrivas som en process som sker i flera faser. Dessa faser kan variera i intensitet och längd beroende på individen och händelsens natur, men de brukar vanligtvis delas in i tre huvudsakliga stadier:
Akut fas (omedelbar reaktion): När du blir chockad vid en traumatisk upplevelse aktiveras hjärnans alarmsystem, vilket leder till fysiska överlevnadsreaktioner som flykt, kamp eller ett paralyserat tillstånd. Symtomen på psykisk chock kan inkludera en stark känsla av overklighet, förvirring, och intensiv rädsla. Vanliga reaktioner inkluderar svårighet att andas, hjärtklappning, svettningar, skakningar, yrsel och illamående. Man kan också känna sig känslomässigt avstängd eller domnad, bli stum eller förvirrad, ha svårt att tänka klart, drabbas av minnesförlust eller bli hyperalert och på vakt.
Reaktionsfas (inom några timmar till dagar): I denna fas börjar man bearbeta vad som har hänt. När hotet är över börjar hjärnan och kroppen att bearbeta händelsen, men detta kräver att du kan känna dig trygg igen. Utan en känsla av trygghet kan du bli kvar i ett överlevnadsläge, vilket försvårar återhämtningen. Känslor av ångest, sorg, ilska, eller skuld kan uppstå. Fysiska symtom som trötthet, huvudvärk, eller magbesvär kan också vara vanliga. Det kan vara svårt att koncentrera sig, man kan uppleva mardrömmar eller återuppleva traumat i tankar och drömmar.
Bearbetningsfas (veckor till månader efter händelsen): Under denna fas börjar man att långsamt anpassa sig och integrera upplevelsen i sitt liv. Den första tiden efter en traumatisk händelse kan kännas kaotisk med hög kroppslig aktivitet och symptom som sömnsvårigheter, ångest, irritation och kroppsliga spänningar. Dessa fysiska reaktioner avtar ofta inom några veckor, medan känslomässig bearbetning kan ta längre tid. Nu kan stöd från vänner, familj och/eller en psykolog vara viktigt när man börjar utveckla strategier för att hantera sina känslor och minnen. Denna fas kan vara vara svår och smärtsam men också en tid av personlig tillväxt. För vissa kan långsiktiga konsekvenser som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) utvecklas som kräver professionell behandling hos psykolog.
Efter traumat är det viktigt att vara i en fysisk säker miljö där risken för ytterligare trauma är minimal. Om du inte behöver oroa sig för sin fysiska säkerhet, kan du fokusera mer på att hantera och bearbeta de psykologiska aspekterna av traumat. En stabil miljö med regelbundna rutiner kan hjälpa till att återställa en känsla av normalitet och kontroll. Att ha fasta tider för måltider, sömn och aktiviteter kan ge struktur och förutsägbarhet, vilket är lugnande och kan hjälpa till att minska känslor av kaos och osäkerhet.
Det är vanligt att svåra upplevelser även kan påverka relationer och leda till skuldkänslor eller rädsla för nya hot. I vissa fall kan man utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), där minnen från traumat återkommer som flashbacks, vilket leder till undvikande beteenden och en begränsad livsutrymme. För att förhindra utvecklingen av långvariga psykiska problem kan det efter en traumatisk händelse vara en god idé att söka mer långsiktigt stöd, såsom terapi eller rådgivning hos en psykolog, för att bearbeta traumat. Om symtomen inte mildras inom en månad bör man söka hjälp hos psykolog.
Så kan behandling vid PTSD gå till
Terapi anpassad för behandling av trauma och PTSD följer vanligtvis en strukturerad och evidensbaserad metodik och kan gå till på följande sätt:
Bedömning och utvärdering: Psykologen inleder traumabehandlingen genom att bedöma och utvärdera symptom, tidigare trauma, och eventuella underliggande problem. Detta kan innebära att skapa en tydlig förståelse för dina upplevelser och vilka specifika symtom och beteenden som orsakar problemen idag.
Utbildning om PTSD: Psykologen förklarar innebörden av PTSD och de möjliga konsekvenserna av trauma. Detta hjälper till att skapa en förståelse för de reaktioner som du upplever och normaliserar dessa reaktioner som en del av den normala kroppsliga och psykologiska responsen på trauma.
Målformulering: Tillsammans med dig formulerar psykologen mål för behandlingen. Målen kan inkludera att minska specifika symptom, förbättra funktionsförmågan eller förändra orealistiska eller skadliga tankemönster.
Kognitiva interventioner: Psykologen hjälper dig att identifiera och utmana negativa och dysfunktionella tankemönster och övertygelser som kan ha uppstått som ett resultat av traumatiska händelser. Genom att omstrukturera dessa tankemönster kan dina reaktioner på traumaminnet förändras.
Exponeringsterapi: Stegvis exponering för traumatiska minnen och situationer är en central del av KBT vid PTSD. Psykologen arbetar med dig för att gradvis närma sig och bearbeta de traumatiska minnena utan att överväldiga dem. Detta kan göras genom att använda bilder, tankar eller situationer som påminner om traumat.
Färdighetsinlärning och coping-strategier: Att leva med PTSD kan vara utmanande men i traumabehandlingen får du lära dig olika coping-strategier och färdigheter för att hantera ångest och stress. Det kan inkludera avslappningstekniker, mindfulness och andra strategier för emotionell reglering.
Säkerhetsplanering: Psykologen och du kan utveckla en säkerhetsplan för att hantera akuta kriser eller hög ångest. Detta kan inkludera att identifiera stödsystem, använda sig av specifika coping-verktyg eller vända sig till professionell hjälp vid behov.
Avslutning och framtidsplanering: När du gör framsteg och når dina behandlingsmål kan psykologen stödja dig i att förbereda dig för att avsluta behandlingen. Det kan också inkludera att utveckla strategier för att hantera eventuella framtida påfrestningar.
KBT-behandling vid PTSD anpassas efter trauma och dig som individ baserat på dina unika behov och reaktioner. Samarbete mellan psykologen och dig är avgörande för att uppnå framsteg och långsiktig förändring.
Så kan behandling av PTSD ha positiv påverkan på ditt liv
Att ta itu med sin PTSD kan ha en positiv inverkan på livet i stort. Behandling av PTSD kan ge följande positiva effekter:
Minskade symtom: Behandling kan effektivt minska intensiteten och frekvensen av PTSD-symtom, inklusive återupplevelser, flashbacks, mardrömmar, ångest, irritabilitet och undvikandebeteenden.
Förbättrad sömn: PTSD kan ofta orsaka sömnstörningar, men behandling kan bidra till att förbättra sömnkvaliteten och leda till mer vilsam och återhämtande sömn.
Bättre funktion i vardagen: Med minskade symtom kan du uppleva en ökad förmåga att fungera i vardagen. Du kan bli bättre på att hantera dina relationer, ditt arbete och andra ansvarsområden.
Förbättrad känslomässig reglering: Behandling kan ge dig verktyg för att hantera dina känslor på ett bättre sätt, vilket kan leda till minskad ångest, ilska och depression.
Ökad livskvalitet: Sammantaget kan behandling av PTSD leda till en betydande förbättring av din livskvalitet. Du kommer föhoppningsvis kunna uppleva mer glädje, tillfredsställelse och mening i dina liv efter en lyckad behandling.
Konkret är det vanligt att en behandling kan leda till dessa positiva förändringar i livet:
Om du tidigare undvek sociala sammanhang på grund av din ångest kan du efter behandling känna dig bekväm att delta i sociala aktiviteter och umgås med vänner och familj.
Om du tidigare har haft återkommande mardrömmar och sömnstörningar kan du efter behandling sova bättre på natten och känna sig mer utvilad under dagen.
Om du tidigare haft svårt att koncentrera dig på jobbet kan du efter behandling uppleva en förbättrad förmåga att fokusera och vara produktiv.
Alla upplever PTSD och återhämtning på olika sätt. Vissa personer kan se resultat snabbt, medan andra kan behöva mer tid och tålamod. Men sök den hjälp du behöver och att hitta tillsammans med en psykolog en behandlingsplan som passar just dig. Behandlingen av din PTSD kan vara en utmanande men givande process. Med rätt stöd kan du övervinna dina symtom.
Låt inte onödiga hinder stoppa dig från att söka hjälp
Om du lider av PTSD ska du veta att söka hjälp hos en psykolog är ett starkt och modigt första steg mot återhämtning. Många tvekar att söka hjälp på grund av skam, rädsla för att inte bli förstådda eller tron att de borde klara sig själva. Men att prata med en psykolog är inte ett tecken på svaghet, utan en investering i ditt välmående. Psykologer är utbildade för att lyssna och hjälpa utan att döma. Din psykolog känner redan till att det finns många vanliga anledningar som gör att personer som lever med PTSD undviker att söka hjälp. Här är några av dem vi ofta stöter på:
Stigma och skam: PTSD kan vara förknippat med stigma och skam, vilket kan hindra personer från att söka hjälp. Rädsla för att bli dömda eller missförstådda av andra kan leda till att personer lider i tystnad.
Bristande tillgänglighet: Snabb tillgång till kvalificerad vård för PTSD kan vara svår att hitta och få tillgång till, speciellt inom den offentliga sjukvården. Väntetider för behandling kan vara långa, vilket kan hinna förvärra symtomen och förlänga lidandet i onödan. Då kan en privat psykolog vara ett bra alternativ.
Upplevd svårighet att hitta rätt psykolog: Att hitta och välja en psykolog som har kunskap och erfarenhet av att behandla PTSD kan kännas svårt. Det är viktigt att hitta en psykolog som du känner dig trygg och bekväm med.
Traumarelaterade undvikandebeteenden: Det kan lätt bli så att du undviker situationer som påminner dig om traumat, vilket kan inkludera att söka professionell hjälp. Rädsla, ångest och flashbacks kan göra det svårt att ta det första steget mot behandling. Därför är det lätt att ta kontakt med Inemotion Psykologi.
Samtidiga andra psykiska problem: PTSD kan ofta förekomma tillsammans med andra psykiska problem, som depression eller ångest. Den är situationen är dock inte alls ovanlig för psykologen som behandlar.
Traumat kan vara komplext: Vissa trauman kan vara långvariga eller upprepade, vilket kan leda till mer komplexa och svårbehandlade symtom av PTSD. Men ett komplext trauma innebär inget verkligt hinder för att söka hjälp.
PTSD är en behandlingsbar sjukdom. Undvik dessa vanliga hinder till att ta första steget och söka professionell hjälp hos en psykolog hos Inemotion Psykologi. Det kan bli ett avgörande steg för att få till en positiv förändring i ditt liv.
Legitimerade psykologer har tystnadsplikt
Legitimerade psykologer i Sverige har tystnadsplikt enligt ”Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (HSL)”. Det innebär att all information som du delar med din psykolog under terapin är konfidentiell och inte delas med någon annan utan ditt uttryckliga samtycke. Lagen om sekretess innebär ett starkt skydd för dig som klient. Detta är inte alltid fallet om du väljer en traumaterapeut som inte har en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen eller som arbetar utan tillsyn utanför det som anses vara den etablerade vården.
Ta hjälp av en legitimerad psykolog
Att vid behov av en traumaterapeut vända sig till en legitimerad psykolog (leg psykolog) som har vidareutbildning inom relevanta områden samt har erfarenhet av att behandla PTSD är en bra förutsättning för en lyckad behandling. Inemotion Psykologi har gedigen kunskap och erfarenhet av modern behandling med tredje vågens KBT, ACT och CFT avseende psykiska trauman och PTSD hos både vuxna och ungdomar. Här kan du hitta en privat psykolog som passar dig. Ingen remiss krävs.
Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?
Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med behandling av ditt trauma, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm.
Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med din samtalsterapi och behandling av PTSD tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.