Traumabehandling och PTSD

Traumabehandling och stöd av psykolog vid PTSD

Du som varit med om en traumatisk upplevelse vet att erfarenheten kan kännas som ett tungt bagage att bära i vardagen. PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) påverkar inte bara minnen och känslor, utan påverkar också kroppen och relationerna till andra. Att känna sig trygg i sig själv eller i världen omkring sig kan vara svårt. Hos Inemotion Psykologi erbjuder vi traumaanpassad PTSD-behandling och terapi i en trygg och respektfull miljö. Din terapi ger dig möjlighet att bearbeta dina traumatiska upplevelser och syftar till att lindra dina symtom, förbättra din känslomässiga stabilitet och ge dig verktyg som gör att du kan återta kontrollen över livet.

PTSD-behandling med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad KBT (TF-KBT) är en välbeprövad behandlingsmetod som kan hjälpa dig att bearbeta traumatiska upplevelser. En legitimerad psykolog kan med metoder som gradvis exponering (Prolonged Exposure, PE-terapi) och kognitiv bearbetningsterapi (CPT) låta dig med obehandlad PTSD möta minnen och känslor på ett tryggt sätt.

Under PTSD-behandlingen får du verktyg för att hantera stress, ångest och kroppsliga reaktioner. Mindfulness, avslappning och djupandning kan ingå som kompletterande metoder för att reglera känslor och öka närvaron i nuet. Med rätt stöd och traumabehandling kan många återhämta sig helt från sin PTSD och uppleva ökad livskvalitet, bättre sömn och en större känsla av trygghet i vardagen.

Legitimerad psykolog med tystnadsplikt

Psykologen som har tystnadsplikt möter dig med värme, erfarenhet och trygghet på mottagningen i Villa Ed i Upplands Väsby norr om Stockholm. Du behöver ingen remiss för att ta kontakt eller boka tid för din traumabearbetning.

Exempel på vanliga trauman och orsaker till PTSD

Posttraumatiskt stressyndrom är en reaktion på allvarliga traumatiska händelser som påverkar känslor, tankar och beteenden. Till skillnad från en kris som är en svår upplevelse som tillfälligt överstiger din förmåga att hantera situationen, orsakas PTSD av ett allvarligt psykiskt trauma som kan komma att påverka ditt liv för lång tid framöver. När du utsätts för livshotande eller starkt traumatiserande upplevelser kan följden bli PTSD med flera långvariga symtom och en känsla av förlorad trygghet.

Detta är några relativt vanliga exempel på traumatiska upplevelser som kan utlösa PTSD:

• Sexuella övergrepp: Våldtäkt, sexuellt utnyttjande och annat sexuellt våld är starkt traumatiserande och kan ge långvariga symtom som otrygghet, ångest och svårigheter med tillit.

• Fysiskt våld: Våld i nära relationer, misshandel, rån och överfall kan leda till posttraumatiskt stressyndrom och påverka både psykisk och fysisk hälsa.

• Allvarliga olyckor: Bilolyckor, arbetsplatsolyckor eller andra plötsliga och livshotande incidenter kan ge bestående traumareaktioner.

• Kritisk sjukdom eller medicinsk behandling: Besked om allvarlig sjukdom eller behandling som upplevs som skrämmande kan bli en källa till trauma.

• Svår förlossning eller missfall: Komplicerade förlossningar samt upprepade eller traumatiska missfall kan utlösa PTSD och ge symtom som flashbacks, undvikande och mardrömmar.

• Krig och väpnade konflikter: Erfarenheter av krig, flykt, förföljelse eller annan våldsutsatthet innebär en hög risk för posttraumatiskt stressyndrom.
  
  

PTSD kan egentligen uppstå efter vilken traumatisk händelse som helst om du upplever hot mot ditt liv, din kroppsliga integritet eller grundläggande trygghet. Det är en reaktion på extrem stress – och något som går att få professionell hjälp hos en psykolog för.

Symptom på PTSD och obearbetade trauman – vanliga reaktioner

Hur PTSD visar sig eller hur just du kommer att reagera efter ett psykiskt trauma eller en kris kan vara svårt att veta. Både dina upplevelser och dina reaktioner är högst individuella, och trots likartade upplevelser kan reaktionerna variera mycket från person till person. Kanske märker du av symtomen direkt, kanske först efter en tid. Dina upplevelser, tidigare erfarenheter av stress eller trauma, dina personliga resurser och vilket stöd du har runt dig spelar alla en roll. Men om symtomen håller i sig och börjar påverka din vardag – då kan det vara ett tecken på att du behöver professionell hjälp för att bryta de traumatiska banden till dina upplevelser av en psykolog.

Hur det är att leva med PTSD varierar från person till person, men vissa vanliga symtom på obehandlad PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och reaktioner på obearbetade trauman är återkommande. Kanske känner du igen dig i något av dessa:

• Flashbacks och återupplevelser: När dessa, kanske bortträngda, minnen kommer tillbaka kan du plötsligt kastas tillbaka till den traumatiska händelsen, nästan som om du upplever den på nytt. Dessa flashbacks, återupplevelser och minnesbilder kan vara skrämmande och intensiva – och ibland helt oväntade och svåra att förutse.

• Mardrömmar och sömnproblem: Många får svårt att sova, vaknar ofta och drabbas av mardrömmar eller ångest på natten. Sömnstörningar är vanliga efter svåra upplevelser.

• Undvikande-beteenden: Du kanske undviker vissa platser, personer eller situationer som påminner dig om det som hänt. Det kan också innebära att du drar dig undan socialt, känner dig isolerad eller har svårt att lita på andra människor.

• Stark rädsla och ångest: Många beskriver en konstant oro eller känsla av att något hemskt ska hända. Du kan vara spänd, vaksam, nervös och ha svårt att slappna av, även när du försöker.

• Svårigheter att reglera känslor: Känslorna kan bli så starka att de känns omöjliga att hantera. Ibland kommer ilskan som vredesutbrott eller sorgen så starkt att den blir svåra att kontrollera.

• Negativ självbild: Efter ett trauma är det vanligt att självkänslan påverkas. Du kanske känner skuld, skam eller att du inte duger – trots att det som hänt inte behöver vara ditt fel.

• Hyperaktivitet eller ständig beredskap: Du kan uppleva att du är hypervaksam och "på helspänn" hela tiden, alltid redo att agera. Denna överdrivna aktivering och att ständigt vara alert skapar ett mönster som blir svårt att bryta för kunna att koppla av och känna lugn i kroppen.

• Fysiska symtom: Obearbetade trauman sätter sig ofta även i kroppen. Du kan få ont i huvudet, magen eller uppleva andra diffusa smärtor som inte alltid har en medicinsk förklaring.

Barn och ungdomar kan uppleva PTSD annorlunda, till exempel genom:

• regressiva beteenden

• koncentrationssvårigheter

• ångestattacker

Om du känner igen flera av dessa symtom och de påverkar ditt liv kan det vara dags att prata med en psykolog. En legitimerad psykolog kan behandla din PTSD, och du behöver inte hantera konsekvenserna av trauma på egen hand.

Bortträngda minnen kommer tillbaka

Flashbacks som tar dig tillbaka till den traumatiska upplevelsen kan vara både skrämmande och förvirrande. Det handlar om bortträngda minnen som kommer tillbaka, ibland långt efter att händelsen inträffade. Många som varit med om ett trauma eller sexuella övergrepp kan få minnesluckor och det är inte ovanligt att förträngda traumatiska minnen återkommer efter en längre tids frånvaro. Denna process kallas återhämtade minnen eller återkallade minnen och kan triggas av livskriser, stress eller framträda i samband med traumabehandling i din terapi. Bortträngda minnen som kommer tillbaka är komplext och att söka hjälp hos en psykolog när minnena gör sig påminda ger dig möjligheten att förstå och bearbeta det du varit med om.

Minnesluckor är vanligt vid trauma

Psykologisk amnesi (även kallad dissociativ amnesi) är en form av minnesförlust som uppstår när minnen av trauma eller övergrepp förträngs. Det är en dissociativ försvarsmekanism vid trauma, där upplevelsen blir att hjärnan tillfälligt blockeras eller "stänger av". När en upplevelse blir för smärtsam att hantera direkt, kan ditt psyke skydda dig genom att kapsla in minnet – som en överlevnadsstrategi. Det kan handla om:

• Självbevarelsedrift: Ditt psyke skyddar dig från att bli överväldigad. Förträngning är ett sätt att överleva.

• Förnekelse: Du kan omedvetet avfärda det som hänt, särskilt om det handlar om en person du är beroende av.

• Samhälleliga faktorer: Skam, skuld och rädsla för att inte bli trodd bidrar ofta till att minnen hålls tillbaka. Detta gäller särskilt vid bortträngda minnen av sexuella övergrepp.

Men att du inte minns betyder inte att det du varit med om inte har hänt. Tvärtom är det vanligt att du som utsatts för svåra upplevelser eller sexuella trauman inte har tillgång till hela minnet av det som hänt. Särskilt om du som barn, ungdom eller vuxen inte hade möjlighet att förstå eller sätta ord på det du varit med om. Det innebär inte att minnet är raderat, men att det är otillgängligt för ditt medvetande. 

Minnesfragmentering – när dina minnen lagras osammanhängande

En annan vanlig konsekvens av traumatiska händelser är minnesfragmentering. Då lagras inte minnet som en hel berättelse, utan i delar – som bilder, ljud, dofter eller kroppsliga reaktioner. Du kanske minns en blick, ett rum, ett ord – men kan inte sätta det i ett sammanhang. Det kan leda till att du känner dig osäker på dina egna upplevelser och har svårt att lita på ditt minne. Det kan innebära att:

• Du minns enskilda detaljer men inte helheten.

• Du vet att något hände, men saknar tidslinje eller sammanhang.

• Du får plötsliga känslopåslag eller kroppsliga reaktioner utan att förstå varför.

• Du upplever att du "inte kan lita på ditt minne".

Minnesfragmentering är ett vanligt symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), särskilt när traumat har varit långvarigt, upprepat eller inträffat under barndomen. Ju mer överväldigande situationen var, desto större är risken att minnet lagrades osammanhängande.

Dissociation vid trauma – när du kopplar bort från dig själv

Vid trauma hamnar hjärnan i ett tillstånd av "kämpa, fly, stelna eller anpassa sig". Om ingen av dessa reaktioner är möjliga (t.ex. om du är fast, hjälplös eller under kontroll av någon annan) är det vanligt att hjärnan istället "koppla bort" dig själv från din kropp eller verkligheten genom dissociation. Du kan uppleva att du står utanför dig själv, som om du betraktar det som händer utan att känna det. För vissa innebär det att hela tidsperioder är borta ur minnet, medan andra beskriver att de inte känner något alls under situationer som borde väcka starka reaktioner.

Tecken på dissociation vid trauma kan vara:

• En känsla av att vara frånkopplad från kroppen eller som att du ser dig själv utifrån (depersonalisering)

• En känsla av att världen känns overklig eller dimmig (derealisation)

• Svårt att känna känslor, som att du är bedövad inombords

• Plötsliga skiften i medvetandet, som att du "zonar ut" eller tappar bort dig själv

Dissociation är en vanlig skyddsmekanism vid traumatiska händelser, som sexuella övergrepp, våld eller annan livshotande eller psykiskt överväldigande upplevelse – en överlevnadsstrategi när något är för svårt att ta in. Det kan göra att du senare ifrågasätter om det ens har hänt, trots att kroppen och känslorna bär spår.

Minnesfragmentering och dissociation hänger ofta ihop, och båda är vanliga bland personer som utsatts för sexuella övergrepp eller våld i nära relationer.

Mardrömmar efter trauma – när natten inte ger vila

Om du har varit med om något svårt kan natten bli den tid då allt kommer tillbaka. Många som har upplevt ett trauma beskriver hur de får återkommande mardrömmar – ofta starka, verklighetstrogna och känslomässigt laddade. Det kan vara samma scen som spelas upp gång på gång, eller obehagliga drömmar där känslan från traumat lever kvar, även om innehållet i drömmen varierar.

Mardrömmar är en vanlig reaktion och de är hjärnans sätt att försöka bearbeta det du varit med om – men i stället för att ge lättnad, skapar de ofta oro, störd sömn och ökad stress. Många vaknar upp med ångest, är genomsvettiga eller har svårt att somna om. För vissa innebär det att sömnen blir något att frukta i stället för den vila som verkligen behövs.

• Du drömmer ofta om händelsen eller liknande situationer

• Känslorna i drömmen är starka och följer med in i vaket tillstånd

• Du vaknar upp flera gånger per natt med oro eller panik

• Du undviker att sova, eller känner rädsla inför att somna

• Du känner dig aldrig riktigt utvilad

Om dina mardrömmar påverkar din sömn, din trygghetskänsla eller din vardag kan det vara till stor hjälp att få stöd av en legitimerad psykolog med erfarenhet av att behandla traumarelaterade sömnstörningar.

Kroppsminnen vanliga efter övergrepp

Efter att ha varit utsatt för ett övergrepp är det vanligt att minnena inte bara sitter i tankarna – utan också i kroppen. Så kallade kroppsminnen kan visa sig som plötsliga reaktioner, spänningar, smärta eller känslor av obehag som väcks utan tydlig yttre anledning. Det kan handla om att kroppen reagerar med rädsla, avstängdhet eller ångest i situationer som påminner om det som hänt – ibland utan att man själv är medveten om kopplingen. Kroppsminnen är ofta ordlösa och svåra att förstå, särskilt om själva händelsen är fragmenterad eller bortträngd.

Att leva med trauma efter sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp kan ta många olika former, alltifrån våldtäkt och påtvingad sexuell aktivitet till andra typer av övergrepp som sexuella trakasserier eller misshandel. Det som förenar dessa upplevelser är att de hotar din trygghet och din rätt till kontroll över din egen kropp och ditt liv. 

Du kanske har svårt att sätta ord på vad som hänt. Kanske försöker du glömma, trycka undan, gå vidare. Eller så finns minnesbilderna där hela tiden – fragmentariska, intensiva, förvirrande. Sexuella övergrepp och våldtäkt är erfarenheter som kan lämna djupa spår, både i kroppen och i psyket. Kanske bär du på en sorg, en rädsla eller en skam som känns svår att bära själv – även om det som hände var inte ditt fel. Tyvärr är det allt för många som bär på spår efter liknande upplevelser.

Det som hänt påverkar – även när du försöker gå vidare

Efter dessa övergrepp är det vanligt att känna sig avstängd, rädd, skamsen och osäker. Du kanske kämpar med att sova, med att lita på andra, eller med att känna dig trygg i din egen kropp. Det är också vanligt att tvivla på sin egen upplevelse: Var det verkligen ett övergrepp? Överreagerar jag? Kunde jag ha gjort något annorlunda? Den typen av tankar är en del av traumat – inte ett bevis på att det inte var allvarligt nog.

PTSD efter sexuella övergrepp

Många som utsatts för sexuellt våld utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det kan handla om återkommande minnesbilder eller flashbacks, undvikande av platser, människor eller situationer som påminner om övergreppet, känslor av stark skam, skuld eller äckel, eller en konstant känsla av att vara på sin vakt. Det är inte onormalt att du reagerar så – det är din kropp och hjärna som försöker skydda dig. Reaktionerna kan komma direkt – eller långt senare. Och de kan finnas kvar under lång tid, under många år i varierande grad är inte ovanligt.

Behandling hos psykolog efter sexuellt trauma

Att få behandling hos en psykolog kan göra stor skillnad för dig som har varit med om ett sexuellt trauma. För att söka hjälp hos en privat psykolog behöver du inte ha polisanmält, ha "bevis", eller kunna förklara något i detalj för att få stöd. Din upplevelse av det du har varit med om är en fullt tillräcklig anledning som aldrig kommer att ifrågasättas när du söker hjälp hos en psykolog. Du behöver ingen remiss och det är bara du och psykologen som kommer veta något om varför du söker hjälp och vad ni pratar om. Samtalen skyddas av tystnadsplikt och sekretess.

PTSD efter relationen – om trauma i destruktiva förhållanden

Att ha levt i en destruktiv relation kan vara djupt traumatiskt – oavsett om det handlat om psykisk eller fysisk misshandel, eller om du varit nära en person med narcissistiska drag. Kanske bar du länge på hoppet om att det skulle bli bättre, kanske lärde du dig att anpassa dig, att inte ta plats, att inte störa. Och när relationen väl är över, börjar något annat – en process av att förstå, bearbeta och hitta tillbaka till dig själv.

Det är inte ovanligt att du inte känner igen dig själv längre

När du har levt med någon som systematiskt brutit ner dig – genom kontroll, förminskning, hot eller känslomässig manipulation – kan det sätta djupa spår. Många beskriver att de känner sig förvirrade, skamsna eller självanklagande. Du kanske tvivlar på vad som egentligen hände. Eller så bär du på minnesbilder av våld i en nära relation, kroppslig oro eller en ständig vaksamhet – symtom som kan vara kopplade till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Terapi efter en narcissist – en väg tillbaka till dig själv

Att ha varit i en relation med en narcissist kan vara särskilt förvirrande. Många upplever först stark närhet och bekräftelse – för att senare bli nedvärderade, gaslightade och kontrollerade. När du är mitt i det kan det vara svårt att förstå vad som händer. När du väl har tagit dig därifrån, står du ofta kvar med en känsla av tomhet, skuld och en låg självkänsla. Traumaterapi kan vara ett avgörande sätt att bearbeta det som hänt, stärka dina gränser och bygga upp en sund relation till dig själv igen.

Psykologen hjälper dig att hitta dig själv igen

Att söka hjälp efter en destruktiv relation är inte att överdriva – det handlar om att ta på allvar det du varit med om. Hos en psykolog får du får hjälp att:

• förstå det du har varit med om

• bearbeta traumasymtom

• återerövra din egen känsla av värde och trygghet

• ta tillbaka ditt liv och bygga upp nya, friska relationsmönster

Många som söker terapi efter en destruktiv relation upplever att de för första gången får spegla sin upplevelse i någon som förstår. Det kan bli ett avgörande steg i att släppa skuld, återta makten över ditt liv – och börja känna igen dig själv igen.

Att leva i en relation med PTSD – hur påverkar traumat en nära relation?

Att leva i en relation med någon som lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan vara en komplex och utmanande upplevelse. En partners PTSD påverkar inte bara den som bär på traumat utan också den som står nära. Det kan handla om att hantera starka känslor, plötsliga reaktioner eller behov av att dra sig undan. Som partner är det lätt att känna sig maktlös eller otillräcklig, även om man vill väl. I en nära relation kan vanliga symtom som att återuppleva det traumatiska eller ökad vaksamhet ta sig uttryck i svårigheter att hantera närhet, konflikt eller vardaglig stress. Hur dagarna set ut kan variera kraftigt, och det krävs ofta en stor grad av flexibilitet hos en partner för att relationen ska fungera.

Att vara partner till någon med PTSD – utmaningar och anpassningar

Det kan vara svårt att förstå varför din partner reagerar som hen gör, särskilt om reaktionerna upplevs oproportionerliga eller oförutsägbara. Många med PTSD har svårt att uttrycka känslor på ett konventionellt sätt. Att vara tålmodig och lyhörd är därför avgörande. Samtidigt är det viktigt att du inte glömmer bort dina egna behov och gränser. Du kanske känner ett ansvar att vara stark, stabil eller alltid förstående – men du behöver också ta hand om dig själv. Att sätta gränser, söka stöd och hitta egna återhämtningsstrategier är inte själviskt, det är nödvändigt.

Hur kan man bygga en trygg och hållbar relation trots PTSD?

För att skapa en hälsosam och stödjande relation krävs ömsesidig förståelse och öppen kommunikation. En känsla av trygghet och stabilitet underlättar för båda att uttrycka känslor, behov och gränser. Målet är att bygga en atmosfär där båda kan känna sig hörda, sedda och trygga – trots svårigheter.

Att söka professionell hjälp kan vara avgörande, både för den som lever med PTSD och för partnern. En psykolog kan ge verktyg för att förstå symtomen, bryta destruktiva mönster och hitta sätt att hantera utmaningar tillsammans. Traumaterapi kan även stärka kommunikationen och hjälpa er att bygga upp tilliten på nytt. Traumaanpassad terapi, individuell samtalsterapi eller parterapi kan vara vägar framåt.

Utvecklingstrauma och anknytningstrauma – när barndomen sätter spår

Kanske har du svårt att lita på andra efter ditt barndomstrauma. Kanske håller du folk på avstånd, blir vaksam eller har svårt att lita på att någon verkligen vill dig väl. Det är vanligt om du bär på spår av trauman från barndomen – gamla mönster sitter kvar och påverkar hur du nu som vuxen känner och agerar i relationer.

Utvecklingstrauma – resultatet av en otrygg uppväxt

Utvecklingstrauma är ett brett begrepp som beskriver den långvariga eller upprepade stress som uppstår när ett barn växer upp utan tillräcklig trygghet och känslomässig reglering. Det kan handla om tydligt skadliga erfarenheter – som fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld – men lika ofta om mer subtila former av otrygghet under lång tid. Svåra levnadsförhållanden, missbruk eller en allmänt otrygg miljö under en period då barnet är som mest formbart påverkar barnets hela sätt att relatera till sig själv och sin omvärld.

I vuxen ålder kan utvecklingstrauma leda till ångest, depression, negativ självbild och svårigheter med gränser och självkritik. Många bär en känsla av att inte vara värda kärlek. Det är också vanligt med känslomässig instabilitet, svårigheter att förstå eller uttrycka känslor och återkommande problem i nära relationer – som att känna sig utanför, behöva vara på sin vakt eller ha svårt att lita på andra.

Anknytningstrauma – när anknytningsbandet mellan barn och föräldrar brister

Anknytningstrauma är en specifik form av utvecklingstrauma som orsakas av att föräldrar eller vårdnadshavare haft en konstant oförmåga att uppfylla sina barns grundläggande behov av trygghet och tillit. Det handlar inte om en enskild traumatisk händelse, utan om den återkommande känslan av att inte blivit sedd, hörd eller förstådd som barn. Denna långvariga otrygghet kan forma ditt nervsystem och hur du nu som vuxen relaterar till dig själv och andra – mönster som kan fortsätta följa dig genom livet.

Många som växte upp under sådana omständigheter upplevde:

• Emotionell försummelse: Att vuxna var fysiskt närvarande men inte svarade på dina känslor.

• Inkonsekvent omsorg: Att ibland få värme och närhet, men ofta mötas av kyla eller oförutsägbarhet.

• Emotionell invalidation: Att dina känslor avfärdades eller kritiserades.

• Desorganiserad miljö: Att växa upp med missbruk, psykisk ohälsa eller våld, där de vuxna både kunde vara trygghet och hot.

Efter ett anknytningstrauma är det vanligt att i vuxen ålder ha svårigheter i nära relationer, rädsla för intimitet, behov av ständig bekräftelse eller destruktiva mönster i relationer. Du kan också känna av stark självkritik, låg självkänsla, humörsvängningar, kronisk spänning eller sömnproblem. Dessa mönster var dina överlevnadsstrategier som barn – de hjälpte dig att hantera en otrygg värld, men kan begränsa dig nu. Hur du läker ett anknytningstrauma handlar om att förstå att det relationella trauma du upplevde som barn påverkar ditt sätt att känna och relatera som vuxen.

När du behöver bearbeta dina barndomstrauman

Om du bär på djupa sår från barndomen kan de fortfarande påverka hur du mår, hur du relaterar till andra och hur du hanterar stress. Barndomstrauma kan skapa långvariga mönster av självkritik, rädsla för närhet, svårighet att uttrycka känslor eller sätta gränser, och i vissa fall kan traumatiska upplevelser leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

En psykolog kan hjälpa dig att förstå hur dina tidiga erfarenheter påverkar dig idag och ge dig konkreta verktyg för att hantera känslor och relationer. Genom en relationell psykoterapi får du öva på tillit och trygghet i relationen med psykologen, vilket kan visa dig nya sätt att känna tillit och trygga anknytningar. Processbaserad terapi hjälper dig att hantera svåra känslor och i traumafokuserad terapi kan du tillsammans med psykologen bearbeta trauma från barndomen på ett tryggt sätt.

Att gå i terapi handlar inte om att älta det som hänt i barndomen. Det handlar om att du ska ta dig själv på allvar och ge dig chans att leva ett friare, lugnare och mer stabilt liv.

Att leva med obehandlad PTSD

Att leva med obehandlad posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en överväldigande, komplicerad och svår upplevelse som påverkar både ditt inre liv och dina relationer med omvärlden. Den konstanta närvaron av traumatiska minnen och upplevelser kan skapa en känsla av konstant fara och rädsla. Återupplevelser i form av mardrömmar, blixtbilder eller intensiva känslor av ångest och panik kan göra det svårt att skilja mellan det förflutna och nuet. Vanliga områden som obearbetade trauman kan påverka är:

• Sociala relationer blir ofta komplicerade när någon lever med obearbetade trauman och obehandlad PTSD. Svårigheten att förklara eller dela sina upplevelser kan leda till isolering och känslor av alienation från andra människor. Samtidigt kan ökad irritabilitet och hypervigilans skapa spänningar i nära relationer. Människor med obehandlad PTSD kan också undvika platser, människor eller aktiviteter som påminner dem om traumat, vilket ytterligare begränsar deras liv.

• Arbetslivet påverkas också av PTSD. Koncentrationssvårigheter, minnesproblem och svårigheter att hantera stress kan göra det svårt att utföra arbetsuppgifter effektivt. Detta kan leda till minskad produktivitet och arbetsprestation, och i värsta fall till arbetslöshet.

• Sömnsvårigheter är vanliga hos personer med obehandlad PTSD, vilket kan leda till kronisk trötthet och en ökad känslighet för stress. Detta skapar en ond cirkel där sömnbrist förvärrar symtomen och gör det svårare att fungera i vardagen.

• Självskadebeteenden är inte ovanligt hos dem som lever med obehandlad PTSD. Känslan av hopplöshet och överväldigande ångest kan leda till en ökad risk för självskadebeteenden.

Skillnaden mellan PTSD och komplex PTSD

Komplex PTSD (C-PTSD) kan uppstå efter att ha levt under lång tid med svåra, upprepade och ofta oförutsägbara trauman. Det kan handla om upprepad fysisk, sexuell eller emotionell misshandel, våldtäkt, krig, fångenskap, tortyr – eller andra erfarenheter där kontrollen har tagits ifrån dig och tryggheten varit frånvarande under lång tid.

Om du känner igen dig i det kan du också känna igen hur det påverkar inifrån – inte bara i form av flashbacks eller ångest, utan på djupare plan. Kanske kämpar du med låg självkänsla, stark skam, känslor av skuld, eller att du ibland tappar bort dig själv helt. Kanske blir känslor snabbt överväldigande, eller svåra att känna alls. För många blir också relationer en ständig kamp – att lita på, knyta an, eller ens orka finnas nära någon.

Symtomen vid komplex PTSD liknar ibland dem vid ”vanlig” PTSD, men är ofta mer omfattande och påverkar flera delar av livet:

• Långvarigt och upprepat trauma. C-PTSD utvecklas oftast efter kronisk utsatthet, särskilt i situationer där det inte funnits möjlighet att fly, som vid upprepad barndomstrauma, fångenskap, misshandel eller tortyr.

• Djup påverkan på självbild. Till skillnad från PTSD är det vanligt med en genomgripande negativ självbild – känslor av skam, skuld, värdelöshet eller att vara trasig som person.

• Svårigheter med känsloreglering. Starka, svängande eller avstängda känslor är vanligt. Känslor kan kännas överväldigande eller helt bortkopplade, vilket påverkar vardagen.

• Relationella problem. Det är ofta svårt att känna tillit, sätta gränser eller skapa trygga relationer. Närhet kan upplevas både som ett behov och som ett hot.

• Dissociation och minnesluckor. Många med C-PTSD beskriver att de ”försvinner” mentalt, tappar bort tid eller har svårt att minnas viktiga delar av sitt liv.

• Bredare och mer komplex symtombild. Utöver de klassiska PTSD-symtomen (som flashbacks, undvikande och vaksamhet), påverkar C-PTSD flera psykologiska funktioner samtidigt – ofta över längre tid.

• Annan behandling krävs. C-PTSD kräver vanligtvis en längre, mer fasinriktad behandling: först stabilisering och trygghet, därefter traumabearbetning och arbete med självbild och relationer.

• Formell diagnos i ICD-11. Komplex PTSD är en egen diagnos i WHO:s diagnossystem (ICD-11), vilket speglar att det är en särskild form av traumarelaterad problematik som skiljer sig från PTSD.

Därför behövs också en behandlingsform som ser helheten. Komplex PTSD är en egen diagnos – och kräver ett annat behandlingsupplägg än PTSD.

Att leva med komplex PTSD kan vara djupt utmattande, men det finns hjälp att få. Genom att träffa en legitimerad psykolog med kunskap om komplexa trauman finns möjlighet att både få rätt diagnos och en traumabehandling som är anpassad efter just din situation. Det är aldrig för sent att börja läka.

Hantera den psykiska chocken efter en traumatisk händelse

Efter en traumatisk händelse kan du drabbas av en psykisk chock – en stark och plötslig reaktion som påverkar både kroppen och känslolivet. Det är en normal reaktion på något onormalt, men kan vara skrämmande och förvirrande. Att förstå vad som händer kan vara första steget mot återhämtning och att minska risken för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Vanliga reaktioner vid psykisk chock och akut stress:

• Akut fas (direkt efter händelsen): Du kan känna intensiv rädsla, förvirring, overklighetskänslor eller bli helt avstängd. Kroppen reagerar starkt – med hjärtklappning, skakningar, yrsel, illamående eller svårigheter att andas.

• Reaktionsfas (timmar till dagar): När den akuta faran är över börjar kroppen och sinnet bearbeta händelsen. Du kan uppleva ångest, ilska, sorg, koncentrationssvårigheter, mardrömmar eller återupplevande av traumat.

• Bearbetningsfas (veckor till månader): Du börjar anpassa dig till det som hänt. Reaktioner som sömnsvårigheter, kroppslig oro eller starka känslor kan fortsätta men minskar ofta över tid. Här kan det vara avgörande att få stöd från närstående eller en psykolog.

Efter traumat är det viktigt att du tar dig till en fysisk säker miljö där risken för ytterligare trauma är minimal. Om du inte behöver oroa sig för sin fysiska säkerhet, kan du fokusera mer på att hantera och bearbeta de psykologiska aspekterna av traumat. En stabil miljö med regelbundna rutiner kan hjälpa till att återställa en känsla av normalitet och kontroll. Att ha fasta tider för måltider, sömn och aktiviteter kan ge struktur och förutsägbarhet, vilket är lugnande och kan hjälpa till att minska känslor av kaos och osäkerhet.

Ett krissamtal med en psykolog kan hjälpa dig att bearbeta det som hänt och skapa trygghet i livet igen.

TF-KBT: Psykologisk behandling av PTSD och trauma

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är en metod specifikt utvecklad för att bearbeta effekterna av trauma och har visat mycket god effekt vid PTSD – både efter enstaka trauman och upprepade svåra händelser. Traumabehandlingen med en legitimerad psykolog har en tydlig struktur som ger förutsägbarhet och trygghet. Fokus ligger inte bara på att lindra symtom, utan på att förstå och bearbeta det som hänt – på ett sätt som känns hanterbart, steg för steg. Men det finns plats för både fasta ramar och personlig vägledning, innehållet anpassas alltid efter dina behov och din livssituation. 

1. Förståelse och förberedelse. I början av behandlingen läggs stor vikt vid att skapa en känsla av inre trygghet och kontroll. Det kan innebära att du får lära dig att hantera starka känslor, förstå kroppens reaktioner och hitta strategier för att återfå stabilitet. Allt sker i den takt som känns möjlig utan att påtvingas. 

2. Färdighetsträning för att hantera svåra känslor. Innan själva traumabearbetningen påbörjas kan du behöva få verktyg för att reglera starka känslor, minska oro, sova bättre och återfå balansen i vardagen. Det kan handla om andningsövningar, avslappning, att identifiera och stå ut med känslor, och att börja göra sådant som undvikits. Dessa färdigheter ger trygghet inför det svårare arbete som följer.

3. Bearbetning av traumaminnen. En viktig del av TF-KBT handlar om att gradvis kunna närma sig det som hänt – inte för att återuppleva det, utan för att få ordning i det som kan ha känts kaotiskt. Det kan ske genom att skriva, berätta eller på annat sätt skapa sammanhang i minnena. På så sätt minskar de sin makt över vardagen. Den här delen kallas ofta exponering i imagination eller traumanarrativ, och syftar till att minska undvikande och minska laddningen i minnena.

4. Kognitiv omstrukturering – att ifrågasätta självkritiska tankar. Traumatiska upplevelser påverkar ofta hur du ser på dig själv, andra och världen. Många med PTSD upplever självkritik, skuld eller skam som hindrar återhämtning. Fokus vid kognitiv omstrukturering ligger på att identifiera och utmana dessa negativa tankemönster. Genom samtal och övningar lär du dig steg för steg att:

   • • Ifrågasätta orimliga eller överdrivna självkritiska tankar.

     • Återfinna självvärde och bygga en mer realistisk självbild.

     • Återupprätta tillit till andra och känslan av trygghet.

Vid behandling av PTSD hjälper det kognitiva perspektivet dig att se sambandet mellan tankar, känslor och beteenden, och ger konkreta verktyg för att minska ångest, skuld och nedstämdhet. Det gör det lättare att hantera och kan minska dina PTSD-symtom.

5. Bearbeta triggers och traumarelaterade undvikanden. Traumatiska upplevelser leder ofta till att vissa situationer eller sinnesintryck börjar undvikas. Det kan till exempel vara ljud, människor, platser eller känslor. Att gradvis utsätta sig för det som undvikits – på ett tryggt och kontrollerat sätt – är en viktig del av behandlingen. Det ger möjlighet att minska rädsla, återta livet och bryta isolering.

6. Integrering, avslutning och framåtblick. När traumaminnena blivit mer hanterbara och självbilden förändrats, handlar de sista delarna av behandlingen om att stärka det som fungerar, reflektera över framsteg och blicka framåt. Det finns ofta utrymme att formulera vad som känns viktigt i livet, hur återfall kan förebyggas och vad som ger mening framöver.

Behandlingen med TF-KBT kan behöva pågå under en lite längre tidsperiod, men det är en väl beprövad metod med goda resultat för många som kämpat med sviterna av trauma. Med rätt stöd finns möjlighet att återfå fotfästet, förstå reaktionerna, och långsamt börja leva mer i nuet än i det som varit.

Prolonged Exposure (PE) och Cognitive Processing Therapy (CPT)

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är ett samlingsnamn för behandlingsmetoder som direkt bearbetar minnet av det som har hänt och dess följder. Två av de mest välstuderade och effektiva formerna av TF-KBT är Prolonged Exposure (PE) och Cognitive Processing Therapy (CPT). Metoderna ger möjlighet att anpassa behandlingen, syftar till att minska symtom på PTSD och hjälpa individen att återfå kontroll – men de gör det på olika sätt.

Prolonged Exposure (PE) – att återvända till det svåra för att minska dess makt

Prolonged Exposure (långvarig exponering) fokuserar på att gradvis närma sig minnet av det som hänt och det som undviks i vardagen. Undvikande är vanligt vid PTSD – både av själva traumat i tanken, men också av platser, situationer eller känslor som påminner om det som varit. PE hjälper personen att stanna kvar i dessa upplevelser tills de inte längre känns lika hotfulla eller överväldigande. 

Behandlingen innehåller:

• Imaginativ exponering, där individen återberättar traumaminnena högt under sessionerna, i detalj och i nutid. Dessa spelas in och lyssnas på hemma.

• In-vivo-exponering, där personen gradvis närmar sig undvikna situationer i vardagen som påminner om traumat men inte är farliga.

• Reflekterande samtal efter exponeringen som stödjer känslomässig bearbetning.

PE lämpar sig särskilt väl när personen:

• Har ett tydligt avgränsat trauma, till exempel en olycka eller ett överfall.

• Har starkt undvikandebeteende.

• Är motiverad att arbeta aktivt med att konfrontera det som väcker rädsla eller ångest.
  
  

Cognitive Processing Therapy (CPT) – att förstå hur traumat påverkat tankarna

Cognitive Processing Therapy (kognitiv bearbetningsterapi) utgår från att det inte bara är det som hänt, utan också hur vi tolkar det som hänt, som orsakar och upprätthåller PTSD. Efter ett trauma är det vanligt med starka känslor av skuld, skam eller förlust av tillit. CPT hjälper personen att identifiera och ifrågasätta negativa tankemönster som till exempel "det var mitt fel" eller "jag är inte längre säker någonstans".

Behandlingen innehåller:

• Psykoedukation om hur tankar påverkar känslor och beteenden.

• Skriftliga övningar där personen får formulera sina upplevelser och identifiera "stuck points" – tankar som fastnat och orsakar lidande.

• Kognitiv omstrukturering där personen lär sig att se händelserna ur ett bredare, mer hjälpsamt perspektiv.

CPT är särskilt lämpligt när:

• Personen bär på stark skuld, skam eller självanklagelser.

• Det är svårt att närma sig minnet i detalj – CPT kräver inte att man återberättar händelsen på samma sätt som i PE.

• Traumatiseringen är upprepad eller komplex, med påverkan på synen på sig själv och andra.

Låt inte onödiga hinder stoppa dig från att söka hjälp

Om du lider av PTSD ska du veta att söka hjälp hos en psykolog är ett starkt och modigt första steg mot återhämtning. Många tvekar att söka hjälp på grund av skam, rädsla för att inte bli förstådda eller tron att de borde klara sig själva. Men att prata med en psykolog är inte ett tecken på svaghet, utan en investering i ditt välmående. Psykologer är utbildade för att lyssna och hjälpa utan att döma. Din psykolog känner redan till att det finns många vanliga anledningar som gör att personer som lever med PTSD undviker att söka hjälp. Här är några av dem vi ofta stöter på:

• Stigma och skam: PTSD kan vara förknippat med stigma och skam, vilket kan hindra personer från att söka hjälp. Rädsla för att bli dömda eller missförstådda av andra kan leda till att personer lider i tystnad.

• Bristande tillgänglighet: Snabb tillgång till kvalificerad vård för PTSD kan vara svår att hitta och få tillgång till, speciellt inom den offentliga sjukvården. Väntetider för behandling kan vara långa, vilket kan hinna förvärra symtomen och förlänga lidandet i onödan. Då kan en privat psykolog vara ett bra alternativ.

• Upplevd svårighet att hitta rätt psykolog: Att hitta och välja en psykolog som har kunskap och erfarenhet av att behandla PTSD kan kännas svårt. Det är viktigt att hitta en psykolog som du känner dig trygg och bekväm med.

• Traumarelaterade undvikandebeteenden: Det kan lätt bli så att du undviker situationer som påminner dig om traumat, vilket kan inkludera att söka professionell hjälp. Rädsla, ångest och flashbacks kan göra det svårt att ta det första steget mot behandling. Därför är det lätt att ta kontakt med Inemotion Psykologi.

• Samtidiga andra psykiska problem: PTSD kan ofta förekomma tillsammans med andra psykiska problem, som depression eller ångest. Den är situationen är dock inte alls ovanlig för psykologen som behandlar.

• Traumat kan vara komplext: Vissa trauman kan vara långvariga eller upprepade, vilket kan leda till mer komplexa och svårbehandlade symtom av PTSD. Men ett komplext trauma innebär inget verkligt hinder för att söka hjälp.

PTSD är en behandlingsbar sjukdom. Undvik dessa vanliga hinder till att ta första steget och söka professionell hjälp hos en psykolog hos Inemotion Psykologi. Det kan bli ett avgörande steg för att få till en positiv förändring i ditt liv.

Så kan behandling av PTSD påverka ditt liv positivt

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom kan minska dina symtom, förbättra vardagsfunktionen och öka din livskvalitet. Vanliga effekter av professionell traumabehandling hos en psykolog är:

• Minskade PTSD-symtom: Flashbacks, mardrömmar, ångest och undvikande beteenden kan minska när du får rätt behandling.

• Bättre sömn: Många får en lugnare nattsömn och färre uppvaknanden.

• Fungera bättre i vardagen: Det blir ofta lättare att hantera arbete, relationer och sociala situationer.

• Bättre känsloreglering: Du kan få bättre verktyg för att hantera oro, ilska och nedstämdhet.

• Högre livskvalitet: Minskade symtom ger mer energi, stabilitet och möjlighet att känna glädje igen.
  
  

Exempel på positiva förändringar efter behandling

Många upplever konkreta förbättringar i vardagen när symtomen på PTSD minskar:

• Att våga delta i sociala sammanhang igen.

• Att sova bättre och känna sig mer utvilad.

• Att få tillbaka koncentrationen och arbetsförmågan.

Alla återhämtar sig olika snabbt. Det viktigaste är att du söker hjälp och tillsammans med en legitimerad psykolog hittar den behandlingsplan som passar dig. Med rätt stöd går det att minska symtomen och ta steg mot ett liv utan begränsningarna som PTSD ofta ger.

Legitimerade psykologer har tystnadsplikt

Legitimerade psykologer i Sverige har tystnadsplikt enligt ”Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (HSL)”. Det innebär att all information som du delar med din psykolog under terapin är konfidentiell och inte delas med någon annan utan ditt uttryckliga samtycke. Lagen om sekretess innebär ett starkt skydd för dig som klient. Detta är inte alltid fallet om du väljer en traumaterapeut som inte har en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen eller som arbetar utan tillsyn utanför det som anses vara den etablerade vården.

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?

Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Tveka inte att ta kontak om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med behandling av ditt trauma.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med din traumaterapi och behandling av PTSD tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.