Compassion-fokuserad terapi
Compassionfokuserad terapi (CFT)
Compassionfokuserad terapi (CFT) kan betraktas som en integrativ affektfokuserad terapi som är inriktad på att utveckla medkänsla och självmedkänsla som ett sätt att minska självkritik och hantera lidande. Metoden används ofta vid självkritik och skamkänslor men är också användbar för den som har svårigheter med emotionell reglering och som upplever intensiva negativa känslor som ångest eller depression. Det är en evidensbaserad terapiform som är baserad på gedigen forskning inom neurovetenskap, evolutionslära, anknytningspsykologi, affektteori och som delvis hämtat inspiration från buddhismen.
Behandlingsmetoden utvecklades av den brittiske psykologen och professorn Paul Gilbert i början av 1990-talet. Den har sin grund i kognitiv beteendeterapi men använder också tekniker och metoder från andra psykoterapiformer såsom psykodynamisk terapi och buddhistisk lära. Målet med compassionfokuserad terapi är att öka individens upplevelse av psykologisk trygghet och självtillit, och därigenom minska lidande och öka välmående.
CFT är utvecklat för personer som upplever mycket skam och självkritik och som har stor otrygghet generellt i livet. Forskning har visat att när vi upplever skam och självkritik har vi svårt att vara medkännande med oss själva och att ta emot medkänsla från andra. Vi får svårt att skapa hälsosamma relationer både till oss själva och andra.
Idag finns det forskning som visar att CFT kan vara verksamt även vid flera andra slags problem, till exempel långvarig stress och utmattningssyndrom. Även vid andra problem som kan orsaka negativa känslor och tankar som till exempel upplevt trauma och PTSD har studier visat att CFT har god effekt. Terapin syftar till att hjälpa personen att utveckla en känsla av självmedkänsla och medkänsla gentemot andra, vilket kan leda till ökad livstillfredsställelse och en förbättrad livskvalitet.
Forskning har visat att övning i compassion aktiverar system i hjärnan som minskar stress och ökar upplevelsen av att känna sig lugn och trygg.
"The essence of compassion is a deep awareness of the suffering of oneself and of other living beings, coupled with a wish and an effort to relieve it.”
Compassionfokuserad terapi (CFT) ses som en del av tredje vågens KBT (Kognitiv beteendeterapi) som är en grupp av terapier som bland annat betonar medveten närvaro, acceptans och medvetenhet om känslor och tankar. Dessa element förekommer även inom CFT, med särskilt fokus på utveckling av medkänsla och självmedkänsla som ett verktyg för att hantera negativa känslor och tankar.
För dig som lever med självkritik och skamkänslor
Överdriven självkritik innebär att du är hård mot dig själv, ofta på ett sätt som du aldrig skulle vara mot någon annan. Det kan handla om att ständigt hitta fel i det du gör, att inte känna sig nöjd med dina prestationer, eller att ha en inre röst som nedvärderar dig. Den skam du kan känna över att vara otillräcklig eller ”fel” kan leda till att du isolerar dig från andra och undviker situationer där du riskerar att bli dömd. Kanske känner du att du inte förtjänar kärlek eller respekt, eller att du ständigt måste vara perfekt för att bli accepterad. Att leva med konstant självkritik och skam kan bli en tung börda att bära.
Compassionfokuserad terapi (CFT) kan användas till att hjälpa dig som kämpar med självkritik och skam. Genom CFT kan du lära dig att vara medkännande mot dig själv, vilket innebär att behandla dig själv med samma vänlighet och förståelse som du skulle visa en nära vän. Under behandlingen kommer psykologen att hjälpa dig att identifiera och utmana den självkritiska rösten inom dig och ersätta den med en mer stödjande och medkännande röst.
Genom behandling med CFT kan du börja förstå varför du känner som du gör. Många gånger är självkritik och skam rotade i tidigare upplevelser och trauman. Genom att utforska dessa med din psykolog kan du få insikt i hur dessa känslor har utvecklats och varför de håller sig kvar. CFT inkluderar ofta mindfulness-övningar som hjälper dig att bli mer medveten om dina tankar och känslor utan att döma dem. Det kan hjälpa dig att acceptera dig själv precis som du är och minska behovet av att ständigt sträva efter perfektion.
Är de krav vi ställer på oss själva rimliga?
I vår moderna tid, präglad av ständiga framsteg och höga förväntningar, har vi kanske i många fall kommit att ställa orimligt höga krav på oss själva. Vi lever i en värld där sociala medier och en kultur med krav på ständig prestation kan få oss att känna att vi alltid behöver vara på topp. Bilder av perfekta liv, karriärer och kroppar bombardera oss dagligen och skapar en miljö där det är lätt att känna att man aldrig riktigt räcker till.
Det är lätt att falla i fällan av att mäta vårt eget värde utifrån en delvis fiktiv standard som inte bara är svår att uppnå, utan som ofta är helt orealistisk. När vi ställs inför en sådan press är det lätt att börja betvivla värdet av sig själv och känna sig otillräcklig. Det är som om vi hela tiden i våra tankar jämför oss med en bild av omgivningen ihopsatt av en blandning av allt det vi ser som det bästa, som sällan speglar någon person i den riktiga verklighet som vi faktiskt lever i. Dessa orealistiska förväntningar leder inte sällan till en förödande självkritik, där vi ständigt jagar ideal som kanske aldrig varit möjliga att nå upp till.
Att behandla sig själv med självkritik och straff när man inte når dessa ideal är som att slå mot sig själv när man redan är svag och sårbar. Kanske har det gått så långt att det blivit normalt att höra en inre röst som är hård och dömande, en röst som säger att vi inte är tillräckligt bra eller att vi misslyckas om vi inte kan leva upp till orealistiska mål. I så fall riskerar det att bli en form av grymhet mot oss själva, där vi kan tillskriva våra brister och misslyckanden en orimlig storhet och där vi glömmer att vi är människor med begränsningar och behov av medkänsla.
I denna strävan efter perfektion riskerar vi att glömma den grundläggande mänskliga upplevelsen av att vara tillräcklig som man är. Var och en av oss bär på en unik blandning av styrkor och svagheter, och det är denna mänskliga komplexitet som gör oss verkliga och värdefulla. Vår förmåga att känna, att kämpa, och att växa är i sig självt en prestation värd att uppskatta.
När dessa känslor av självkritik blir överväldigande kan det bli nödvändigt att ta hjälp i form av en psykolog som genom bland annat compassionfokuserad terapi kan lära dig att möta dina egna begränsningar med vänlighet istället för att döma dig själv för hårt. Att erkänna att de krav du ställer på dig själv ibland kan vara för stora är ett steg mot att behandla dig själv med den värme och förståelse du förtjänar. När du tillåter dig själv att vara mänsklig, att göra misstag, och att växa i din egen takt, ger du dig själv friheten att vara både hel och ofullkomlig samtidigt. I denna process finner du kanske inte bara en djupare självrespekt, utan även en väg till inre frid och verkligt välbefinnande.
CFT handlar om att utveckla din självmedkänsla...
I compassionfokuserad terapi används termen självmedkänsla (self-compassion) för att beskriva den hållning som eftersträvas där du är gillande och stödjande mot dig själv, istället för att anklaga dig själv och känna självförakt, skuld, skam och mindervärde. Denna självmedkänsla kan byggas upp ur flera olika perspektiv:
Att kunna vara vänlig och snäll mot dig själv och ha överseende med dina brister, samt att kunna trösta dig själv när du gjort något du ångrar. Att du kan behandla dig själv med samma värme och förståelse som du skulle visa en god vän.
En känsla av allmänmänsklighet som bygger på insikten om att du är en del av det större mänskliga sammanhanget där ingen människa är fullkomlig. När du accepterar att alla människor gör misstag och har brister skapas en bra grund för att minska känslor av isolering och ensamhet.
Att vara medveten om sina tankar och känslor utan att döma dem. Mindfullness i detta sammanhang handlar om att du kan se dig själv i ett större perspektiv där du har ett balanserat förhållningssätt till dina upplevelser och din omgivning. Genom att skapa en distans till dina negativa tankar och känslor blir det lättare att hantera dem på ett mer konstruktivt sätt.
Att förstå och ha medkänsla för dina egna reaktioner och känslor. Självempati och självsympati innebär att du kan erkänna och validera dina känslor så att du kan känna värme och sympati för dig själv när du möter tuffa utmaningar.
Att ha förmågan att förlåta dig själv för dina misstag och att lära dig av dem. Självförlåtelse innebär att du kan undvika känslor av klander och istället arbeta mot att försona dig med dina felsteg.
Förmågan att kunna se på sina brister med humor och förståelse. Acceptans och tolerans innebär att du kan acceptera dina egna svagheter vilket gör att du istället kan lägga din kraft din personliga utveckling och tillväxt.
Dessa komponenter skapar tillsammans den helhetssyn på självmedkänsla som innebär att du behandlar dig själv med vänlighet, erkänner din mänsklighet med sina fel och brister och har ett balanserat förhållningssätt till det som händer i din omgivning. Kan du förlåta dig själv när något inte går som du tänkt dig och om du på ett engagerat sätt tar hand om dig själv kan du förbättra din mentala hälsa, öka din emotionella motståndskraft och förhoppningsvis i förlängningen uppnå en större tillfredsställelse i livet.
... och din medkänsla för omgivningen
Inom compassionfokuserad terapi (CFT) fokuserar den del som handlar om medkänsla på att utveckla och stärka förmågan att känna och uttrycka medkänsla gentemot andra, vilket har stor påverkan på relationer. Det innefattar att arbeta med och förbättra dina förmågor på områden som:
Identifiera lidande hos andra: Lära dig att känna igen tecken på lidande, smärta eller behov hos andra människor.
Emotionell resonans: Utveckla en känslomässig koppling till andras lidande, vilket innebär att kunna känna och förstå deras känslor.
Motiverad handling: Uppmuntra en motivation att agera på ett sätt som kan lindra andras lidande, vilket kan innebära att erbjuda hjälp, stöd eller tröst.
Medkännande uppmärksamhet: Öka förmågan att vara uppmärksam på andra på ett medkännande sätt, vilket innebär att verkligen lyssna och närvara utan att döma.
Medkännande beteenden: Utveckla beteenden och handlingar som är grundade i medkänsla, såsom att vara vänlig, förstående och hjälpsam i interaktionen med andra.
Om du känner dig ensam eller har svårt att vara social, kan denna del av terapin hjälpa dig att övervinna rädslan för att bli bedömd och förbättra dina sociala interaktioner. Tillsammans med psykologen kommer du att utforska hur du kan reagera mer empatiskt och konstruktivt i konflikter, vilket kan minska eventuella känslor av ilska och frustration. Och om du har svårt att bygga upp trygga och pålitliga relationer, vilket är vanligt efter till exempel trauma, kan dina nya förmågor också bidra till att skapa en starkare känsla av samhörighet och gemenskap.
Genom att träna på dessa aspekter av medkänsla kan du förbättra dina sociala relationer, minska konflikter och bidra till en mer stödjande och empatisk miljö både i ditt eget liv och men också i samhället i stort. Compassionfokuserad terapi betonar vikten av att kultivera dessa förmågor inte bara för individens eget välbefinnande, utan också för att skapa en mer medkännande och sammanhållen gemenskap.
Fokus på människans tre motivationssystem under terapin
Vid behandling med Compassion Focused Therapy (CFT) fokuserar psykologen på att utveckla tre viktiga system hos dig som klient. Med bilder illustreras dessa ofta som tre cirklar. Genom att utveckla och lära sig balansera dessa tre system syftar Compassion Focused Therapy (CFT) till att främja ökad medkänsla gentemot sig själv och andra, minska självkritik och skam samt öka välbefinnande och emotionell reglering. Dessa tre system är:
Hot- och självskyddssystemet är en del av vår biologiska överlevnadsmekanism och är kopplat till att känna oss hotade eller utsatta. Det aktiveras när vi står inför fara eller upplever någon form av hot, både fysiskt och emotionellt. Detta system kan manifestera sig som ångest, rädsla, ilska, kamp-flykt-frys-respons eller känslor av att vara överväldigad.
Inom compassionfokuserad terapi (CFT) erkänns vikten av att förstå och hantera detta hot- och självskyddssystem för att främja psykologiskt välbefinnande. Behandlingen inriktar sig på att minska negativa effekter av detta system, såsom självkritik, skam och negativ självbedömning. Här är några sätt på vilka CFT adresserar hot- och självskyddssystemet:
Förståelse och medvetenhet: Psykologen hjälper dig att förstå hur hot- och självskyddssystemet fungerar och varför det kan vara överaktivt eller överdrivet i vissa situationer. Genom att öka medvetenheten kan du lära dig att identifiera när systemet aktiveras och hur det påverkar dina tankar, känslor och beteenden.
Mindfulness och medkänsla: CFT använder sig av mindfulness-övningar för att hjälpa dig att vara närvarande i nuet och observera dina tankar och känslor utan att döma dem. Detta hjälper till att skapa en distans från hotkänslor och självkritiska tankemönster. Samtidigt kultiveras medkänsla gentemot dig själv, där du lär dig att vara snäll, förstående och stöttande mot dig själv, även när du känner dig hotad eller upplever negativa känslor.
Reglering av hotreaktioner: Genom att du lär dig hantera, reglera och mildra dina reaktioner på situationer som uppleves som hotfulla kan du minska dina känslor av ångest eller rädsla. Metoder och verktyg du får med dig från terapin kan innefatta andningsövningar, kroppsskanningar eller avslappningsmetoder för att sänka aktiveringen av det sympatiska nervsystemet, som är kopplat till kamp-flykt-frys-responsen.
Bearbeta och utmana självkritik och skam: CFT hjälper dig att identifiera och utmana negativa självkritiska tankemönster som kan vara kopplade till hot- och självskyddssystemet. Psykologen kommer under terapin inta en förstående och icke-dömande inställning för att på bästa sätt kunna hjälpa till att minska dina eventuella känslor av skam och istället främja en mer realistisk och självaccepterande syn på dig själv.
Genom att arbeta med hot- och självskyddssystemet inom CFT kan du lära dig att hantera hotande situationer och negativa känslor på ett mer konstruktivt sätt. Målet är att minska överaktiviteten i detta system och istället kultivera en känsla av inre trygghet, medkänsla och självacceptans. Genom medkänsla och självacceptans kan detta system regleras och de negativa effekterna mildras.
Driv- och belöningssystemet är en del av vårt biologiska system som är kopplat till motivation, belöning och njutning. Det aktiveras när vi upplever positiva känslor, belöningar eller när vi strävar efter att uppnå mål. Detta system kan vara viktigt för att hålla oss engagerade, upprätthålla energi och känna tillfredsställelse i livet.
Inom compassionfokuserad terapi (CFT) erkänns vikten av att förstå och balansera driv- och belöningssystemet för att främja psykologiskt välbefinnande. Behandlingen fokuserar på att kultivera en sund motivationsinriktning och uppmuntrar till att belöna sig själv på ett hälsosamt sätt. Här är några sätt på vilka CFT adresserar driv- och belöningssystemet:
Mål och värden: Psykologen hjälper dig att utforska och identifiera dina värden och mål i livet. Genom att klargöra vad som är meningsfullt och viktigt för just dig kan psykologen hjälpa till att stärka din motivation att ta dig i en riktning som linjerar linjerar med det du verkligen värdesätter. Det kan handla om personlig tillväxt, relationer, arbete eller andra aspekter av livet.
Kultivering av självbelöning: CFT uppmuntrar till att lära sig att belöna sig själv på ett hälsosamt sätt när man når sina mål eller gör framsteg. Det kan handla om att ge sig själv positiv feedback, fira små framsteg eller tillåta sig att njuta av aktiviteter som ger glädje och tillfredsställelse. Genom att kultivera självbelöning hjälper CFT dig att skapa positiva förstärkningar som hjälper dig att upprätthålla motivation och välmående.
Kreativitet och intresseutforskning: När du engagerar dig i aktiviteter som väcker din passion, nyfikenhet, stimulans och glädje får du en känsla av tillfredsställelse genom driv- och belöningssystemet. För att komma igång med dessa positiva aktiviteter kan psykologen hjälpa dig att identifiera och utforska nya intressen eller återupptäcka tidigare intressen som kanske har försummats.
Balans och självmedkänsla: Inom CFT anses det vara viktigt att undvika att driv- och belöningssystemet överaktiveras eller får en koppling till självkritik. För att balansera systemet och undvika negativa effekter av självkritik eller överarbete om du inte når dina uppsatta mål, hjälper psykologen dig att bygga upp en medkänsla gentemot dig själv som fokuserar på motivation och belöning. Det handlar om att hjälpa dig hitta ett sätt att vara snäll och stöttande mot dig själv även när du möter utmaningar eller inte når de mål du ställt upp.
Genom att i terapin arbeta med driv- och belöningssystemet kan du lära dig att styra din motivation, sätta och nå dina mål genom ett mer balanserat förhållningssätt för att sedan uppleva njutning och tillfredsställelse på ett hälsosamt sätt. Målet är att skapa en positiv och hållbar motivationsinriktning.
Lugn- och trygghetssystemet är en del av vårt biologiska system som är kopplat till avkoppling, trygghet och samhörighet. Det aktiveras när vi känner oss trygga, älskade och i kontakt med andra. Systemet hjälper till att skapa en känsla av inre lugn och att kunna vara närvarande i nuet vilket kan bidra till att minska stress och ångest.
Inom compassionfokuserad terapi (CFT) erkänns vikten av att förstå och stärka lugn- och trygghetssystemet för att främja psykologiskt välbefinnande. Behandlingen fokuserar på att bygga upp en känsla av inre trygghet, medkänsla och självacceptans. Vid behandling med CFT kan lugn- och trygghetssystemet adresseras bland annat på följande sätt:
Medkänsla gentemot sig själv: Under terapin betonas betydelsen av att vara snäll, förstående och stöttande gentemot sig själv. Psykologen hjälper dig att utveckla en inre dialog och attityd som skapar självmedkänsla och självacceptans vilket i förlängningen skapar en känsla av inre trygghet och lugn.
Relationer och socialt stöd: Sunda och stödjande relationer är en värdefull tillgång. Under terapin kan psykologen hjälpa dig att få upp ögonen för ditt sociala nätverk och hur du aktivt kan söka stöd och närhet från andra. Genom att skapa en känsla av samhörighet och tillit aktiveras också lugn- och trygghetssystemet. Psykologen kan också hjälpa dig förstå vikten av socialt engagemang och om det behövs bidra till att utveckla dina sociala färdigheter och förmågor.
Meditation och avslappning: Som en del i terapin ingår olika meditationstekniker och avslappningsövningar. Det kan till exempel vara mindfullness-övningar som genom att fokusera på andning, kroppslig avslappning och visualisering av trygga och fridfulla platser bidrar till att skapa en känsla av inre lugn och avslappning.
Genom att arbeta med ditt lugn- och trygghetssystem kan du lära dig att skapa en känsla av inre trygghet och bygga upp en medkänsla gentemot sig själv. Målet med denna del av terapin är att aktivera detta system och skapa en grund av lugn och trygghet som kan motverka stress, ångest, självkritik och skamkänslor.
Affektfokuserad terapi
Compassion-Focused Therapy (CFT) kan betraktas som en integrativ affektfokuserad terapi. CFT kombinerar inslag från olika terapeutiska traditioner, inklusive kognitiv beteendeterapi (KBT), anknytningsteori, neurovetenskap och evolutionär psykologi, med ett starkt fokus på att utveckla medkänsla både mot sig själv och andra.
Affektfokuserad terapi är en form av psykoterapi som sätter känslor i centrum av den terapeutiska processen. Den grundar sig på idén att känslor spelar en avgörande roll i våra psykologiska problem och att genom att förstå och bearbeta dessa känslor kan man uppnå långvariga förändringar i sitt mående och beteende.
Psykologen kan hjälpa dig att identifiera och utforska sina känslor, både de som är medvetna och de som är omedvetna. Det kan innebära att djupdyka i tidigare erfarenheter och hur dessa har format dina nuvarande känslomönster. Vid affektfokuserad terapi undersöks ofta hur tidiga upplevelser, som trauman eller olösta konflikter från barndomen, påverkar hur vi känner och agerar i nuet.
Trots denna djupdykning i det förflutna, är terapin också starkt inriktad på här och nu. Den utforskar hur känslor från det förflutna manifesterar sig i nuvarande situationer och relationer.
Relationen mellan dig och psykologen är en central del av terapin. En stark och förtroendefull relation är en förutsättning för att du ska kunna utforska och bearbeta dina känslor på ett effektivt sätt. Genom att använda olika tekniker, såsom rollspel, visualiseringar och mindfulness-övningar, kommer psykologen hjälpa dig att komma i kontakt med dina känslor och bearbeta dem.
Målet med affektfokuserad terapi är att hjälpa dig att bättre förstå och hantera dina känslor. Ofta leder det i sin tur till minskad ångest och depression, förbättrade relationer och en ökad självmedvetenhet och självacceptans. Terapin är särskilt användbar för dig som har svårt att förstå eller uttrycka sina känslor eller för dig som lider av kronisk ångest eller depression där känslomässiga faktorer spelar en stor roll.
Det finns några nyckelaspekter som visar på att CFT till en form av affektfokuserad terapi:
Fokus på känslor: Precis som alla affektfokuserade terapier betonar CFT vikten av känslor. Terapin utforskar hur negativa känslor som skam, självkritik och ångest påverkar dig, ditt välbefinnande och hur du fungerar i vardagen.
Medkänsla och självsnällhet: CFT lägger stor vikt vid att utveckla medkänsla, både gentemot sig själv (självmedkänsla) och andra. Det innebär att lära sig att möta och hantera svåra känslor med en vänlig och stödjande attityd.
Integrativ metod: CFT integrerar insikter och tekniker från olika terapiformer. Från KBT lånar den strukturerade och målinriktade interventioner, från psykodynamisk terapi tar den med sig förståelsen av känslornas och relationernas betydelse, och från mindfulness och meditation kommer tekniker för att utveckla medveten närvaro och acceptans.
Neurovetenskap och evolutionär psykologi: CFT är baserad på en förståelse av hjärnans funktion och evolutionära mekanismer som påverkar hur vi upplever och hanterar känslor. Det inkluderar att förstå hur vårt "hot-system" (ansvarigt för känslor som rädsla och ångest) kan balanseras av vårt "trygghetssystem" (ansvarigt för känslor av lugn och trygghet).
Praktiska övningar: CFT inkluderar specifika övningar för att utveckla medkänsla, såsom visualiseringar, andningsövningar och självreflektion. Dessa övningar syftar till att aktivera och stärka hjärnans trygghetssystem.
Genom att dessa olika perspektiv och tekniker integreras, erbjuder CFT en holistisk och affektfokuserad metod för att arbeta med psykologiska problem. Särskilt de som involverar hög självkritik, skam och svårigheter att hantera känslor på ett konstruktivt sätt.
Referenser till forskning om effektiviteten hos CFT
Compassionfokuserad terapi (CFT) har visat sig vara effektiv genom flera studier och klinisk forskning. Här är några viktiga referenser som stödjer dess effektivitet:
Gilbert, P., & Procter, S. (2006). "Compassionate Mind Training for People with High Shame and Self-Criticism: Overview and Pilot Study of a Group Therapy Approach." Clinical Psychology & Psychotherapy. I denna studie fann man att deltagare som genomgick en 12-veckors gruppsession med compassion mind training visade signifikanta förbättringar i självkänsla och minskningar i självkritik och skam, samt en minskning av depression och ångest (Verywell Mind).
Kelly, A. C., Zuroff, D. C., & Shapira, L. B. (2009). "Soothing Oneself and Resisting Self-Attacks: The Treatment of Two Intrapersonal Deficits in Depression Vulnerability." Cognitive Therapy and Research. Denna studie undersökte hur självkritik och brist på självmedkänsla påverkar depression och fann att CFT var effektivt i att minska dessa intrapersonella problem och därigenom sänka depressionens allvarlighet.
Leaviss, J., & Uttley, L. (2015). "Psychological Therapies for People with Depression and Anxiety: A Systematic Review and Meta-Analysis." BMC Psychiatry. I denna systematiska översikt och meta-analys granskade man flera studier om CFT och fann att det var effektivt för att behandla depression och ångest, särskilt genom att minska självkritik och skam.
Falconer, C. J., King, J. A., Brewin, C. R., et al. (2016). "Using Compassion-Focused Imagery in a Virtual Reality Environment to Reduce Feelings of Shame and Self-Criticism: An Exploratory Study in Mental Health Recovery." Frontiers in Psychology. Denna studie använde virtual reality för att förstärka CFT-tekniker och fann att deltagarna upplevde minskad skam och självkritik, vilket ledde till förbättringar i deras mentala hälsa.
Braehler, C., Gumley, A., Harper, J., Wallace, S., Norrie, J., & Gilbert, P. (2013). "Exploring Change Processes in Compassion Focused Therapy in People with Psychosis: Results of a Feasibility Randomized Controlled Trial." British Journal of Clinical Psychology. Denna studie undersökte CFT för personer med psykos och fann att behandlingen ledde till signifikanta förbättringar i självmedkänsla och minskade psykotiska symtom.
Denna forskning visar att CFT är en effektiv terapiform som kan minska självkritik och skam, öka självmedkänsla, och förbättra symtom på depression, ångest och trauma. Dessutom visar den på potential för att behandla flera andra psykiatriska tillstånd.
En legitimerad psykolog med utbildning inom CFT kan i behandling hjälpa klienten att förstå de bakomliggande orsakerna till problem och att utveckla medkänsla och självmedkänsla. Psykologen kan använda tekniker och övningar som meditation, visualisering, andningsövningar och andra metoder för att hjälpa personen att öva medkänsla och självmedkänsla.
Psykologen bör vara utbildad särskilt inom CFT för att bedriva comassionfokuserad terapi.
Inte bokat din compassionfokuserade terapi ännu?
Har du inte bokat ditt första besök ännu? Är du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill helt enkelt komma igång med din compassionfokuserade terapi? Ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer).
Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med compassionfokuserad terapi och behandling tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.