Social ångest

Behandling av social ångest (fobi) med KBT

Det går att övervinna, minska eller helt få bort den obehagskänsla som du som lider av social fobi känner i och inför olika sociala situationer. Kognitiv beteendeterapi (KBT) med en legitimerad KBT-psykolog är en effektiv behandlingsmetod mot social fobi. Även i yrkeslivet kan behandling hjälpa dig att hantera din ångest och på det viset fungera bättre i din yrkesroll. Under terapin får du lära dig att identifiera och utmana dina negativa och orealistiska tankar om dig själv, andra människor och sociala situationer. Genom gradvis exponering under kontrollerade förhållanden kan du tillsammans med psykologen successivt lära dig att hantera din ångest och bygga upp ett självförtroende inför situationer som tidigare upplevts som obehagliga.

En grundläggande aspekt av social fobi är en tendens att fokusera starkt på sig själv, och hur man själv uppfattas av andra, i sociala situationer. Efter en lyckad behandling har du fått med dig förmågan att minska denna självfokuserade uppmärksamhet och du kan istället fokusera på och bli mer medveten om din omgivning.

Terapi med KBT och social exponering

Social exponeringsterapi är en del av Kognitiv Beteendeterapi (KBT) där du tillsammans med psykologen fokuserar på att gradvis och systematiskt utsätta dig för de situationer som orsakar social ångest. Målet är att hjälpa dig att minska din ångest och öka ditt självförtroende i sociala sammanhang.

Du och psykologen identifierar en lista av ångestframkallande sociala situationer, rangordnade från minst till mest skrämmande, och du arbetar gradvis igenom dem på följande sätt:

1. Hierarki av rädslor: Tillsammans med psykologen kommer du att identifiera en lista av situationer som orsakar social ångest, rangordnade från de som är minst till de som är mest ångestframkallande.

2. Graderad exponering: Du kommer att börja arbeta med de situationer som känns minst skrämmande och gradvis arbeta dig uppåt genom listan i en takt som passar dig, med stöd och vägledning från psykologen.

3. Rollspel och simulering: Ibland kan du öva på sociala situationer genom rollspel tillsammans med psykologen. Detta ger dig en trygg miljö att prova nya beteenden innan du testar dem i verkliga livet.

4. Kognitiv omstrukturering: Under hela processen kommer psykologen att hjälpa dig att identifiera och utmana negativa tankar som bidrar till din ångest. Tillsammans arbetar ni för att ersätta dessa med mer realistiska och positiva tankemönster.

Som exempel kan din exponeringsterapi börja med enkla interaktioner som att prata med någon människa du inte känner och delta i små sociala tillställningar, för att senare avancera till längre samtal och större evenemang. Du kan också öva på att prata inför små grupper innan du går vidare till större publiker. Exponeringen kan arbeta sig upp genom utmaningarna på följande sätt:

• Att prata med främlingar: Börja med enkla interaktioner som att fråga om vägen eller kommentera vädret, och avancera till längre samtal.

• Deltagande i sociala tillställningar: Delta i små, bekanta grupper och öka gradvis till större och mer okända sociala evenemang.

• Offentliga tal: Börja med att tala inför en liten grupp av vänner eller familj och arbeta dig upp till större grupper eller formella sammanhang.

Andra metoder som psykologen kan använda i din behandling mot social ångest kan vara avslappningstekniker, andningstekniker, färdighetsträning för social interaktion och kognitiv omstrukturering. Dessa verktyg har du sedan med dig i livet och kan använda i om du hamnar i situationer som på nytt framkallar din ångest även efter behandlingen.

En modell över social ångest

Hur social ångest uppstår och fungerar kan beskrivas i en modell som en sammanhängande process där olika faktorer interagerar och påverkar varandra. Nedan följer en beskrivning av en sådan modell:

1. Social situation: Det hela börjar med en social situation, vilket är en situation där en individ förväntas interagera med andra människor. Det kan vara allt från en enkel konversation till att delta i sociala evenemang eller utföra aktiviteter i närvaro av andra.

2. Negativa antaganden: I sociala situationer kan en individ utveckla negativa antaganden om sig själv, andra människor och interaktionen som helhet. Dessa antaganden är ofta överdrivet negativa och kan inkludera rädsla för att bli bedömd, avvisad eller misslyckas.

3. Upplevelse av socialt hot: Negativa antaganden leder till en upplevelse av socialt hot, där individen känner att hen befinner sig i en hotfull situation där denne kan bli utsatt för negativ bedömning eller avvisning från andra.

4. Säkerhetsbeteenden: För att hantera den upplevda risken för socialt hot kan individen utveckla säkerhetsbeteenden. Dessa beteenden är strategier som syftar till att minska risken för avslöjande eller negativ bedömning. Exempel på säkerhetsbeteenden kan vara undvikande av ögonkontakt, undvikande av sociala evenemang eller överdriven självkritik.

5. Symtom: Social ångest manifesteras i olika fysiska och kognitiva symtom. Fysiska symtom kan inkludera snabb hjärtslag, svettningar och skakningar, medan kognitiva symtom kan omfatta överdrivna tankar om att andra negativt bedömer en. Dessa symtom förstärker den upplevda faran och kan leda till ökad ångest.

6. Självfokuserad uppmärksamhet: Individer med social ångest tenderar att ha en överdriven självfokuserad uppmärksamhet, vilket innebär att de är mycket medvetna om sina egna handlingar, kroppsspråk och tankar under sociala interaktioner. Denna överdrivna självfokusering förstärker ofta negativa antaganden och ökar känslan av socialt hot.

Dessa komponenter bildar en cyklisk process där sociala situationer utlöser negativa antaganden, vilket leder till upplevelse av socialt hot. För att hantera detta hot utvecklas säkerhetsbeteenden, vilka i sin tur förstärker symtom och självfokuserad uppmärksamhet. Denna cykliska process kan bidra till att bibehålla och förstärka social ångest över tid och är ett mönster som i behandlingen av social ångest bryts eller dämpas.

Situationer som kan utlösa social ångest

Personer med social ångest kan känna en stark ångest inför olika sociala situationer.  Det är också möjligt att personer med social ångest kan ha specifika fobier, såsom att tala inför kameran eller att göra telefonsamtal, som kan utlösa ångest. Här följer exempel på situationer som kan vara lite utmanande för oss alla men som ofta är extra utmanande och ångestframkallande för personer med social ångest:

• Offentliga framträdanden: Tal på en konferens, en föreställning eller att tala inför en större grupp människor.

• Sociala tillställningar: Att delta i sociala evenemang, till exempel fester, middagar eller andra sammanhang där det förväntas att man socialiserar sig med andra människor kan vara stressande för personer med social ångest. Även att delta i andra gruppaktiviteter till exempel på en arbetsplats.

• Konversationer: Att prata med människor, både enskilt och i grupp, kan vara en utmaning för personer med social ångest. Att starta en konversation, upprätthålla den och avsluta den kan alla vara stressande moment.

• Att träffa nya människor: Att träffa nya människor kan vara särskilt utmanande för personer med social ångest. Det kan handla om allt från att introducera sig själv till att försöka få en konversation att flyta på.

• Presterande situationer: Att utföra en uppgift eller aktivitet inför andra människor, till exempel att spela ett musikinstrument, sjunga eller dansa på en scen, kan vara en stor utmaning för personer med social ångest.

Social ångest kan hämma yrkeslivet

Social ångest på jobbet kan också vara mycket hämmande för en persons yrkesliv. Här är några sätt som social fobi kan påverka en persons karriär:

• Hindrar nätverkande: Att skapa och underhålla professionella relationer är en viktig del av många yrken. Personer med social fobi kan ha svårt att nätverka eftersom de är rädda för att interagera med andra människor.

• Svårt att delta i möten och presentationer: Många yrken kräver att man deltar i möten eller ger presentationer. Personer med social fobi kan ha svårt att delta i sådana sammanhang på grund av rädsla för att bli bedömda av andra människor.

• Svårt att ta ledarskapsroller: Personer med social fobi kan ha svårt att ta ledarskapsroller på grund av rädsla för att ta beslut eller att bedömas av andra människor.

• Minskar möjligheterna till befordran: Personer med social fobi kan vara mindre benägna att söka befordran eller nya karriärmöjligheter på grund av rädsla för att interagera med nya människor eller hamna i nya sociala situationer.

• Påverkar allmän arbetsprestation: Social fobi kan också påverka en persons allmänna arbetsprestation, på grund av konstant ångest och stressnivåer. Det kan leda till bristande produktivitet, problem med koncentration och försämrat beslutsfattande.

Social ångest utvecklas ofta tidigt i livet

Social ångeststörning (social fobi) utvecklas oftast under barndomen eller tidig tonårstid. Vanligtvis börjar social fobi visa sig mellan 8 och 15 års ålder, och oftast kommer de första symtomen i de tidiga tonåren. Vissa personer kan utveckla social ångest i vuxen ålder, ofta som en reaktion på specifika livshändelser eller på grund av ökade sociala krav. Studier har visat att social fobi är något vanligare hos kvinnor än hos män, även om män oftare söker behandling för symtomen.

Om social fobi inte adresseras och behandlas tidigt kan det bli en kronisk och livslång utmaning som kan påverka en persons utbildning, arbetsliv och sociala relationer. Det är dock aldrig för sent att påbörja behandling för social fobi eller social ångeststörning. Även om tidig intervention ofta är ideal för att minska långvariga konsekvenser, kan personer i alla åldrar dra nytta av behandling och uppleva betydande förbättringar i sin livskvalitet.

Med rätt behandlingsmetoder och stöd kan vuxna, liksom ungdomar, övervinna social ångest. Tidig behandling är fördelaktig, men behandlingens effektivitet är inte begränsad till en viss ålder. Det är därför aldrig för sent att söka hjälp för social fobi. 

DSM-5 diagnoskriterier för social ångeststörning

Diagnosen social ångest (även känd som social ångeststörning eller social fobi) definieras som en stark och ihållande rädsla för en eller flera sociala eller prestationssituationer där personen är utsatt för obekant människor eller för möjliga kritiska granskningar av andra. Här är en mer detaljerad definition baserad på kriterier från DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition):

• Uttalad ångest eller rädsla: Personen upplever en markant ångest eller rädsla för en eller flera sociala situationer där de kan bli granskade av andra. Exempel inkluderar att konversera, äta eller dricka inför andra, eller att tala inför en grupp.

• Rädsla för negativ bedömning: Personen fruktar att agera på ett sätt (eller visa ångestsymtom) som kommer att uppfattas negativt av andra, vilket kan leda till förödmjukelse, pinsamhet, avvisning eller förolämpning.

• Exponering för sociala situationer: Dessa situationer utlöser nästan alltid ångest eller rädsla, vilket kan manifesteras som panikattacker.

• Undvikande eller uthärdande med svår ångest: Personen undviker aktivt dessa sociala situationer eller uthärdar dem med intensiv rädsla eller ångest.

• Oproportionerlig rädsla: Rädslan eller ångesten är oproportionerlig i förhållande till den faktiska hotet från den sociala situationen och den sociokulturella kontexten.

• Bestående problem: Ångesten eller undvikandet är ihållande och varar vanligtvis i sex månader eller längre.

• Betydande lidande eller försämring: Ångesten eller undvikandet orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämring i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktionsområden.

• Inte beroende av andra medicinska tillstånd: Ångesten eller undvikandet beror inte på direkta fysiologiska effekter av en substans (t.ex. drogmissbruk, medicinering) eller ett annat medicinskt tillstånd.

• Inte Bättre Förklarad av Annan Psykisk Störning: Rädslan, ångesten eller undvikandet kan inte bättre förklaras av symtomen på en annan psykisk störning, såsom panikstörning, kroppsdysmorfofobi eller autism.

Specifik Typ

• Prestationsbaserad social ångest: Om rädslan är begränsad till att tala eller framträda inför andra, kan detta specificeras.

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?

Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din behandling, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med behandling av social ångest tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.