Behandling vid depression

Depression kännetecknas av sorg, hopplöshet och förlust av intresse.

Du som är deprimerad är inte är ensam. Depression är en mycket verklig och vanlig sjukdom som kan färga dina känslor, tankar och din vardag. Det är inte bara en känsla av sorg, utan en långvarig tristess som kan göra det svårt att hitta glädje i livet och att utföra vardagliga aktiviteter. Kanske upplever du en känsla av hopplöshet och en ensamhet som är överväldigande. Hos Inemotion Psykologi finns hjälp att få och vi kan förstå vad du går igenom. Professionell hjälp vid depression och stöd från en psykolog kan vara avgörande för dig att hitta sätt att hantera dina symtom och att återfå en känsla av livsglädje och välbefinnande. Du kan komma ur din depression, må bättre och det finns ljus i tunneln även när det känns som mörkast.

Att vara deprimerad är inte är något att skämmas för. Vissa personer kan känna att de mår dåligt utan anledning, men något känns fel och man mår psykiskt dåligt och orkar kanske inte jobba. Man kan känna sig tom och likgiltig och en del känner att de mår dåligt i själen. När du är nedstämd och känner att det kan vara depression du lider av, så kan det göra stor skillnad att söka hjälp från en legitimerad psykolog som kan hjälpa dig. Genom att ta det första steget och söka professionell hjälp, kan du ta kontroll över ditt liv och återfå en positiv syn på framtiden.

Behandling med KBT vid depression

Kognitiv beteendeterapi (KBT) med en legitimerad KBT-psykolog är en effektiv behandling mot depression oavsett exakt vad den beror på eller hur djup depressionen är. Forskning visar att KBT kan vara minst lika effektivt som antidepressiva läkemedel i många fall. Behandling av depression fokuserar på att hjälpa dig att identifiera de tankar och beteenden som håller depressionen vid liv för att sedan ersätta dem med nya och mer positiva tankar och handlingar. Det kan låta svårt, men det är en process som ofta ger mycket positiva resultat och som som hjälper dig komma ur depressionen. Behandlingen kan innefatta olika delar som till exempel:

• Kognitiv omstrukturering är en del av KBT-behandling mot depression, där du lär dig att identifiera och utmana dina negativa tankar. Tankar som ofta kan vara orimliga eller baserade på felaktiga antaganden. Psykologen kommer att hjälpa dig se över dina antaganden och hitta ett mer realistiskt och positivt sätt att tänka.

• Beteendeaktivering är en metod vid behandling av depression som fokuserar på att öka aktivitetsnivån och engagemanget i meningsfulla aktiviteter för att bekämpa nedstämdhet. Genom att identifiera passivitet och undvikande beteenden arbetar psykologen med dig för att skapa en plan för att gradvis öka och återuppta positiva aktiviteter. En psykolog kan utforma en individuell behandlingsplan som kan innehålla användning av en aktivitetsdagbok. Den hjälper dig att dokumentera vad du gör och hur du känner dig. Genom att använda en aktivitetsdagbok kan man identifiera mönster och samband mellan aktiviteter och humör. Den kan också fungera som ett motivationsverktyg för dig att hålla dig aktiv och engagerad. Aktivitetsdagbokens användning kan variera beroende på behov och preferenser. Det bästa tillvägagångssättet bestäms i samråd mellan dig och psykologen.

• Medveten närvaro, avslappningsträning och andningsövningar kan också vara övrningar som inkluderas i KBT-behandling mot depression. Tillsammans kan dessa hjälpa dig att komma ur din depression och få tillbaka kontrollen över ditt liv.

Metakognitiv terapi (MCT) vid depression

Metakognitiv terapi (MCT) vid depression fokuserar på att behandla de metakognitiva processer som underhåller och förstärker negativa tankemönster och känslomässiga svårigheter. Behandlingen skiljer sig från traditionell kognitiv beteendeterapi (KBT) genom sitt fokus på att identifiera och ändra specifika metakognitiva övertygelser och strategier snarare än att direkt ändra innehållet i negativa tankar.

1. Bedömning och formulering: Psykologen börjar med att genomföra en noggrann bedömning och formulera dina specifika metakognitiva övertygelser och strategier. Det kan inkludera att identifiera tankemönster som överdriven oro för tankar, ruminering, självkritik eller undvikande av känslor.

2. Utbildning och förståelse: Du kommer få kunskap om metakognitionens roll vid depression och hur dessa processer kan förstärka och upprätthålla negativa känslor och tankemönster över tid.

3. Metakognitiv bearbetning: Terapin fokuserar sedan på att hjälpa dig att utmana och modifiera dina metakognitiva övertygelser och strategier. Det kan innebära att du lär dig hur du distanserar dig från negativa tankar, minskar överdriven uppmärksamhet på dem eller bryter cykeln av att repetitivt och ihållande tänka på problem, bekymmer eller negativa känslor, utan att aktivt försöka lösa dem (ruminering).

4. Du testar själv: Du kommer uppmanas att själv testa och utföra experimenterande handlingar för att få uppleva hur det påverkar dina metakognitiva övertygelser. Det kan innebära att du provar nya sätt att hantera tankar eller känslor för att se om de kan förändras eller minskas.

5. Implementering och underhåll: Psykologen arbetar med dig för att säkerställa att de nya strategierna och tankegångarna integreras i din vardag. Det kan innebära att stödja dig genom eventuella återfall och säkerställa långsiktig effektivitet.

Metakognitiv terapi vid depression har visat lovande resultat i forskning, särskilt för individer som inte har svarat tillfredsställande på traditionell KBT. Genom att fokusera på metakognitiva processer kan terapin hjälpa till att bryta cykeln av negativa tankar och känslomässiga svårigheter, vilket kan leda till en förbättrad livskvalitet och minskad risk för återfall.

Olika former av depression

Depression kan ta olika former och ha olika symtom. Här är några av de vanligaste formerna av depression:

• Klinisk depression är ett terapeutiskt begrepp som används inom psykologin för att beskriva en tillräckligt allvarlig och ihållande form av depression för att den ska kräva professionell behandling. En klinisk depression behöver inte nödvändigvis vara "djup" eller "svår" för att räknas som en medicinsk diagnos. Om du upplever en kombination av symtom som påverkar ditt dagliga liv under en längre tid, och som inte beror på yttre faktorer som sorg eller en specifik stressfylld händelse, så kan du lida av klinisk depression. Enligt den diagnostiska manualen DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th Edition), som används av psykologer för att identifiera olika psykiska åkommor, är den specifika diagnosen ofta ”Major depression” (MDD). För att få diagnosen MDD måste vissa kriterier för symtom och duration vara uppfyllda.

• Dystymi, även kallad "kronisk depression" är en långvarig form av depression. Symtomen på dystymi kan vara mindre intensiva än vid major depression (MDD) men är mer långvariga. För att få diagnosen dystymi enligt DSM-5 måste symtomen vara närvarande under minst två år för vuxna (ett år för barn och ungdomar) utan längre perioder av remission. Det är vanligt att personer med dystymi känner symtom som en ständig känsla av sorg, låg självkänsla, förlust av intresse för tidigare njutbara aktiviteter och känsla av hopplöshet. Symtom på dystymi kan även inkludera sömnstörningar, aptitförändringar, svårigheter att fatta beslut och brist på energi som kan ha en betydande påverkan på en persons livskvalitet och funktionsnivå. Att leva med dystymi kan vara utmanande och kan leda till svårigheter att upprätthålla relationer, klara av arbetskrav och känna glädje över livet.

• Säsongsbunden depression, eller Seasonal Affective Disorder (SAD) på engelska, är en specifik form av depression som är kopplad till årstidsväxlingar, främst förändringen mellan sommar och vinter. För många uppträder SAD oftast under hösten eller vintern när dagarna blir kortare och det blir mindre naturligt ljus. För att få diagnosen säsongsbunden depression enligt DSM-5 måste symtomen återkomma under minst två på varandra följande år, i samband med specifika årstider, vanligtvis vintertid, och förbättras under andra tider på året.
  Orsaken till säsongsbunden depression är inte helt förstådd, men det tros vara relaterat till förändringar i ljusexponeringen, vilket påverkar kroppens biologiska klocka och hormonnivåer. Minskat solljus kan påverka produktionen av hormonet melatonin, som reglerar sömn och humör, samt serotonin, som påverkar sinnesstämningen.

• Perinatal depression är en form av depression som inträffar under graviditeten och/eller under den första tiden efter förlossningen. Det är en allvarlig psykisk hälsostörning som kan påverka både den gravida moderns välbefinnande och barnets utveckling. Perinatal depression kan delas upp i prenatal depression (depression under graviditeten) och postpartum depression (depression efter förlossningen, se nedan).

• Förlossningsdepression, även känd som postpartum depression (PPD) eller efter förlossningsdepression, är en form av depression som påverkar vissa kvinnor efter att de har fött barn. Det är en allvarlig psykisk störning som kan påverka moderns känslomässiga och mentala hälsa efter förlossningen. Förlossningsdepression börjar oftast inom de första sex veckorna efter förlossningen, men det kan även dyka upp långt efter förlossningen men då oftast under det första året efter barnets födelse. Det inte är samma sak som de vanliga "baby blues", som är en kortvarig och mildare form av känslomässiga svängningar som många kvinnor upplever efter förlossningen. Förlossningsdepression kan påverka både moderns välbefinnande och hennes relation med barnet. Kvinnor som upplever symtom på förlossningsdepression bör söka professionell hjälp och stöd. Behandling hos psykolog men också stöd från familj, vänner och annan hälsovårdspersonal är avgörande för att hjälpa kvinnor att övervinna denna utmanande period och återhämta sig.

• Utmattningssyndrom, även känt som utbrändhetssyndrom, kännetecknas också av känslor av överväldigande trötthet, utmattning, minskad prestation och försämrad motivation. Det kan också orsaka symtom som sömnproblem, irritabilitet, minnesproblem och muskelsmärta. Det är i sammanhanget viktigt att känna till att utmattningssyndrom och depression är två olika tillstånd, men de kan ha liknande symtom och ibland kan det vara svårt att på egen hand skilja dem åt. En legitimerad KBT-psykolog kommer genom rätt diagnos se till att du får rätt behandling för dina problem.

• Depression vid bipolär sjukdom kan vara svår att skilja från unipolär depression (klinisk depression) eftersom många av symtomen är desamma eller mycket liknande. Bipolär sjukdom kan vara komplicerad att diagnostisera, och det kan ta tid att fastställa en korrekt diagnos baserat på en persons symptom och sjukdomshistoria. Behandlingen för depression vid bipolär sjukdom skiljer sig också från behandlingen för unipolär depression. Här är några sätt att skilja depression vid bipolär sjukdom från annan depression:

1. Fasväxling och återkommande episoder: Ett av de viktigaste kännetecknen på bipolär sjukdom är förekomsten av maniska eller hypomaniska episoder, som är perioder med extremt förhöjd stämning och ökad energi. Människor med bipolär sjukdom upplever både depressiva och maniska eller hypomaniska episoder (därav det äldre begreppet manodepressiv), medan personer med unipolär depression endast upplever depressiva episoder.

2. Symtomsvärta: Under maniska eller hypomaniska faser vid bipolär sjukdom kan personer uppleva en ökad självkänsla, överdriven optimism och ökad aktivitet, vilket inte är typiskt för unipolär depression.

3. Sömnstörningar: Sömnstörningar kan vara mycket mer extremt uttalade under maniska eller hypomaniska faser vid bipolär sjukdom.

4. Familjehistoria: Finns det en familjehistoria av bipolär sjukdom ökar sannolikheten för att en persons depression är kopplad till bipolär sjukdom.

• Melankoli är en äldre term som tidigare användes för att beskriva en form av depression som kännetecknas av djup sorg, nedstämdhet och en känsla av hopplöshet och hjälplöshet samt en förlust av glädje och intresse för det mesta i livet.

• Atypisk depression är en speciell form av depression som skiljer sig från den vanliga depressionen genom kännetecken som förbättring av humör vid positiva händelser, ökad aptit eller viktuppgång, hypersomni, känsla av tyngd i armar och ben, samt överkänslighet för mellanmänskliga avvisanden. Det kan vara svårt att diagnostisera eftersom symtomen inte nödvändigtvis passar in i den traditionella bilden av depression.

• Vårddepression är en form av depression som påverkar människor som tar hand om eller stöder en annan person, såsom en familjemedlem eller patient. Det kan uppstå på grund av den fysiska och känslomässiga bördan av att vårda någon annan utan tillräckligt med stöd eller avlastning. Det är viktigt för vårdgivare att söka stöd och ta hand om sin egen hälsa för att förebygga eller hantera vårddepression.

Recidiverande depression

Recidiverande depression är en form av depression som kännetecknas av återkommande episoder av depressiva symtom. Termen "recidiverande" syftar på att personen upplever återfall eller upprepade episoder av depression över tiden. Det är viktigt att skilja mellan recidiverande depression och enstaka episoder av depression.

För att diagnosticeras med recidiverande depression enligt diagnostiska kriterier som fastställts av diagnostiska manualer, såsom DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition), krävs att man har upplevt minst två eller fler avgränsade episoder av depression separerade av perioder då kriterierna för depression inte uppfylls.

Vid recidiverande depression ska man söka professionell hjälp när man upplever återkommande depressionssymtom, eftersom adekvat behandling kan bidra till att lindra symtomen och förhindra framtida episoder.

Depression och PMS

Premenstruellt syndrom (PMS) är en samling av fysiska och/eller känslomässiga symptom som många kvinnor upplever under den luteala fasen av menstruationscykeln, vanligtvis en till två veckor före menstruationen. Vissa kvinnor upplever att deras PMS-symtom inkluderar känslor av nedstämdhet, ångest och irritabilitet, vilket kan likna symtomen på depression. Depression och PMS kan vara kopplade på bland annat följande sätt:

• Hormonella förändringar: Under den luteala fasen av menstruationscykeln sjunker nivåerna av hormoner som östrogen och progesteron, vilket kan påverka neurotransmittorer i hjärnan och bidra till känslor av nedstämdhet och ångest.

• Känslighet för hormonförändringar: Vissa kvinnor kan vara mer känsliga för hormonella förändringar än andra, vilket kan öka risken för att uppleva känslomässiga symtom som depression under PMS-perioden.

• Stress och livsstilsfaktorer: PMS kan förvärra känslor av stress och oro, vilket i sin tur kan öka risken för depression eller förvärra befintliga depressionssymtom.

Under klimakteriet genomgår kvinnor en betydande hormonell förändring när östrogennivåerna sjunker och depression under klimakteriet är ganska vanligt. Förändringen kan leda till en rad fysiska och psykiska symptom, inklusive depression och ångest. Forskning visar att upp till 20% av kvinnor i klimakteriet kan uppleva depressionssymptom. 

Depression och ADHD

ADHD kan innebära en ökad risken att drabbas av depression. Personer med ADHD kan oftare än andra uppleva svårigheter med att hantera sina symptom, vilket kan leda till frustration, känslor av misslyckande och låg självkänsla. När någon med ADHD blir deprimerad kan symtomen förvärras och ytterligare påverka deras förmåga att fungera i vardagen. Dessa utmaningar kan i sin tur öka risken för att utveckla depression vilket kan leda till en ond spriral.

Det är viktigt att få en korrekt diagnos och behandling för både ADHD och depression om båda tillstånden förekommer samtidigt. 

Så vet du om du är deprimerad

Att känna igen depression hos sig själv kan vara svårt, men det är viktigt att lyssna på sina egna känslor och reaktioner. Om du upplever en ihållande känsla av sorg eller tomhet som inte går över, kan det vara ett tecken på depression. Du kanske märker att saker som tidigare gav dig glädje inte längre har samma effekt, eller att du har svårt att känna entusiasm för framtiden. Du känner dig trött och energilös, även efter tillräcklig vila. Känslan av hopplöshet eller värdelöshet har blivit överväldigande, och du har svårt att koncentrera dig eller fatta beslut. Det är också sannolikt att du upplever förändringar i aptit eller sömnmönster – antingen äter eller sover du mycket mer eller mycket mindre än tidigare. Kanske känner du dig irriterad eller rastlös utan någon särskild anledning.

Ett av de vanligaste självskattningsverktygen för screening och bedömning av depression består av nio frågor som utformats som ett test för att mäta olika aspekter av depressiva symtom. De nio frågorna fokuserar på följande aspekter:

1. Lustkänsla: Känslan av att man inte har intresse eller glädje av att göra saker som man normalt tycker om.

2. Nedstämdhet: Känslan av konstant sorg eller tomhet.

3. Sömnproblem: Svårigheter att somna, att sova för mycket eller vakna tidigt och inte kunna somna om.

4. Trötthet: Känsla av trötthet eller brist på energi, även efter tillräcklig sömn.

5. Ändringar i aptit: Förändringar i ätvanor, antingen överdriven aptit och viktuppgång eller minskad aptit och viktminskning.

6. Känsla av värdelöshet eller skuld: Negativa tankar om sig själv, känsla av att vara värdelös eller uppleva skuldkänslor.

7. Svårigheter att koncentrera sig: Problem med att fokusera, minnesproblem och beslutsångest.

8. Rörelsesaktivering eller hämning: Känsla av att vara rastlös och svårigheter att sitta stilla, eller omvänt, känsla av tröghet och svårigheter att komma igång.

9. Självskada: Återkommande tankar om att skada dig själv.

Varje fråga i testet har svarsalternativ med olika grader av svårighet eller frekvens. Du svarar på varje fråga baserat på dina upplevelser under de senaste två veckorna. Resultatet av detta test används av psykologen för att bedöma svårighetsgraden av din depression och för att vägleda vidare behandlingsplaner samt vilken mer omfattande bedömning som kan komma att krävas. Testet ersätter inte den professionella bedömningen, men det kan vara ett användbart verktyg för att initiera bedömningen och behandlingen hos psykologen.

Därför blir vi deprimerade

Orsakerna till depression är komplexa och varierar från person till person. Depression är oftast resultatet av en kombination av genetiska, biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Nedan är några faktorer som kan bidra till utvecklingen av depression:

• Genetik: Det finns en ärftlig komponent för depression, vilket innebär att om en person har nära släktingar som lider av depression, kan risken för att själv drabbas vara högre.

• Biologiska faktorer: Kemiska obalanser i hjärnan, särskilt med avseende på signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och dopamin, kan spela en roll i utvecklingen av depression. Depression kan involvera förändringar och obalanser i det centrala nervsystemet, vilket påverkar känslor, tankar och beteenden. Dessa förändringar kan inkludera minskad aktivitet i vissa delar av hjärnan eller en obalans i neurotransmittorer, kemikalier som överför signaler mellan nervceller. 

• Psykologiska faktorer: Personlighetsdrag, individuella coping-strategier och negativa tankemönster kan påverka sårbarheten för depression. Svåra livshändelser, trauma eller förluster kan också vara utlösande faktorer.

• Miljöfaktorer: Stress, svåra livshändelser, brist på stöd från nära relationer och andra miljöfaktorer kan bidra till utvecklingen av depression. Arbetsrelaterad stress, ekonomiska svårigheter och social isolering kan också spela en roll.

• Fysisk hälsa: Vissa medicinska tillstånd och kroniska sjukdomar kan öka risken för depression. Å andra sidan kan depression också påverka fysisk hälsa på olika sätt.

Dessa faktorer samverkar ofta på komplexa sätt, och det finns ingen enkel förklaring för varför någon blir deprimerad. Individer kan ha olika riskfaktorer och upplevelser som bidrar till deras depression.

Om någon i din närhet är deprimerad

Om någon i din närhet visar tecken på att vara deprimerad, var lyhörd och visa att du förstår och bryr dig om personens känslor. Undvik att bagatellisera deras upplevelser eller försöka tvinga dem att "rycka upp sig” och låt istället personen ventilera sina tankar utan att avbryta eller döma. Ibland kan det vara till hjälp att bara ha någon som lyssnar utan att försöka lösa problemen. Uppmuntra gärna personen att delta i självhjälpsaktiviteter som motion och mindfullness eller aktiviteter tillsammans med andra som varit uppskattade tidigare. Försök skapa en positiv och stödjande miljö, uppmuntra personen att söka professionell hjälp och stötta genom behandlingsprocessen. Du kan till exempel erbjuda dig att hjälpa personen att komma igång i behandling eller se till att personen kommer till terapisessioner genom att följa med om personen känner sig osäker eller ovillig att gå ensam.

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din behandling mot depression?

Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med behandling mot depression tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.