Behandling vid depression

Med rätt hjälp kan du ta dig ur din depression

Du som är deprimerad är inte är ensam. Depression är en mycket verklig och vanlig sjukdom som kan färga dina känslor, tankar och din vardag. Vissa personer kan känna att de mår dåligt utan anledning, men att något känns fel och man mår så pass psykiskt dåligt att man kanske inte orkar jobba. Känslor av tomhet och likgiltighet är vanliga och en del uttrycker det som att de mår dåligt i själen.

Att söka hjälp och behandling av depression hos en legitimerad psykolog kan bli ditt första avgörande steg mot att må bättre. Genom terapi mot depression kan psykologen hjälpa dig att förstå de tankemönster och känslor som håller dig fast i din nedstämdhet. När du är deprimerad känner du antagligen av vanliga symtom som hopplöshet, energibrist eller meningslöshet samtidigt som vardagssysslor kan kännas övermäktiga och glädjen i livet försvinner. Det blir svårt att se en väg framåt eller så känner du dig bara tom. Att få hjälp vid depression som bryter de destruktiva mönstren och visar vägen tillbaka till dig själv kan bli en vändpunkt i ditt liv. Behandling med KBT mot depression hos en psykolog ger dig verktygen som hjälper dig att bryta de negativa spiralerna och ger dig styrka att ta dig ur de svåra känslorna. Att bli av med depression är en process, och den kan ta tid, men med stöd från en legitimerad psykolog kan du utveckla strategier för att hantera de dagar som känns extra tunga och se ljusare på tillvaron. Målet är inte bara att du ska komma ur din depression för en stund, utan att bygga en starkare grund som gör att du hittar kraften att bygga din framtid.

Så kan du komma ur din depression

Det kan kännas överväldigande och svårt att förstå hur du ska komma ur din depression, men det finns flera sätt att börja må bättre. Det första, och kanske viktigaste för att komma ur en depression, är att söka stöd. Att prata med någon du litar på, en vän, familjemedlem eller en psykolog, är ofta ett avgörande steg. Genom samtal kan du få hjälp att förstå vad som pågår inom dig och hur du kan hantera dina känslor. Även om det kan kännas lockande att hantera depressionen själv, kan det vara väldigt svårt utan stöd.

Det finns saker att du handgripligen kan göra om du är deprimerad. Att hålla fast vid en daglig rutin, även om det bara innebär små steg som att kliva upp samma tid varje dag, kan ge en känsla av struktur och stabilitet. Fysisk aktivitet, även i liten skala som en kort promenad, kan hjälpa genom att frigöra kroppens naturliga må-bra-hormoner. Tänk också på att försöka äta näringsrik mat och få tillräckligt med sömn.

Undvik isolering som kan förvärra känslor av hopplöshet. Försök därför hålla kontakten med andra, även om det bara handlar om små stunder. Och viktigast av allt: var snäll mot dig själv. Att bli deprimerad är inte ovanligt och det är ingen svaghet att be om hjälp. Att söka hjälp av en psykolog  är ett modigt och viktigt steg på vägen till att bli av med depressionen.

Om du blivit deprimerad finns det flera viktiga steg du kan ta för att börja ta dig ur depressionen:

• Sök professionell hjälp hos en psykolog. En legitimerad psykolog, särskilt en som är specialiserad på KBT (kognitiv beteendeterapi), kan hjälpa dig att förstå och hantera dina tankemönster och känslor.

• Prata med någon du litar på. Att dela hur du mår med en vän eller familjemedlem kan lindra känslan av isolering och ge emotionellt stöd.

• Fysisk aktivitet. Regelbunden motion, som promenader eller lätt träning, kan ha en positiv effekt på ditt humör genom att frisätta endorfiner, som är naturliga stämningshöjare.

• Rutin och struktur. Att upprätthålla en vardagsrutin kan hjälpa dig att få tillbaka en känsla av kontroll och normalitet. Fokusera på små steg, som att kliva upp vid samma tid varje dag och göra enkla aktiviteter.

• Undvik isolering. Försök hålla kontakt med vänner och familj även om det kan kännas svårt. Isolering kan förvärra depression.

• Var snäll mot dig själv. Undvik att döma dig själv hårt eller pressa dig för mycket. Acceptera att du går igenom en tuff tid och att det är okej att ta det lugnt.

• Sov och ät ordentligt. Att få tillräckligt med sömn och näringsrik mat är grundläggande för både psykisk och fysisk hälsa. Undvik alkohol och droger.

• Mindfulness och avslappning. Avslappningsövningar, som mindfulness eller djupandning, kan hjälpa dig att hantera stress och ångest som ofta följer med depression.

Om du känner att situationen förvärras eller om du har tankar på att skada dig själv, är det viktigt att omedelbart kontakta akutvården för få hjälp.

Behandling med KBT vid depression

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för dig som är deprimerad. Behandlingen fokuserar på att förstå och förändra de negativa tankar och beteenden som vidmakthåller din depression. Genom behandling med KBT hos en psykolog kan du lära dig att bryta den onda cirkel som ofta uppstår när negativa tankar leder till nedstämdhet, vilket i sin tur påverkar hur du mår och hur du beter dig.

När du går i behandling, arbetar du och psykologen tillsammans för att identifiera de tankar som kan hålla dig tillbaka eller dra ner ditt humör. Kanske har du märkt att du ofta tänker på dig själv, framtiden eller världen på ett sätt som känns hopplöst eller pessimistiskt. Under behandlingen får du lära dig att känna igen dessa tankar och utmana dem, så att du kan börja se saker på ett mer balanserat och verklighetsnära sätt. Dessutom kommer du att börja arbeta med att återinföra aktiviteter i ditt liv som du tidigare tyckt om eller som ger dig en känsla av mening och glädje – små steg som kommer göra en stor skillnad för ditt välmående.

Det finns olika former av KBT som psykologen kan välja att använda eller kombinera vid behandling av depression:

• Klassisk KBT: Vid klassisk kognitiv beteendeterapi (KBT) ligger fokus på att arbeta med både tankar och beteenden för att bryta den cykel som upprätthåller din depression. Psykologen hjälper dig att förstå hur dina negativa tankar påverkar dina känslor och hur detta i sin tur leder till beteenden som kan förstärka depressionen, som att dra sig undan eller undvika situationer som du tycker är svåra. Under terapin arbetar du med att förändra dessa tankar och beteenden samtidigt. Du får konkreta verktyg och uppgifter att göra mellan sessionerna, som att steg för steg utmana dig själv att delta i aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för dig, eller att prova nya sätt att hantera stress och negativa känslor. Fokus vid klassisk KBT ligger på att göra konkreta förändringar i ditt beteende och att öva på nya strategier som kan hjälpa dig att bryta depressiva mönster.

• Beteendeaktivering: Som en del av den tredje vågens KBT riktar sig beteendeaktivering mot den minskade aktiviteten och glädjen som ofta följer med depression. När du är deprimerad kan det vara frestande att dra sig undan från världen, sluta göra saker du tidigare tyckte om, och isolera dig. Men att minska din aktivitet och isolera dig själv kan faktiskt göra att du känner dig ännu sämre. Beteendeaktivering hjälper dig att återfå kontrollen över ditt liv genom att gradvis öka ditt engagemang i aktiviteter som ger dig en känsla av mening och tillfredsställelse. Tillsammans med psykologen sätter du upp små, realistiska mål som du kan arbeta mot, till exempel att ta en kort promenad, träffa en vän, eller återuppta en hobby du har saknat. När du börjar delta i dessa aktiviteter, även om det känns svårt till en början, kan du märka hur ditt humör börjar förbättras. Aktivitet leder till positiva känslor, vilket i sin tur ökar din motivation och energi. När du ägnar dig åt det du finner meningsfullt och viktigt innebär det också att du aktivt väljer att leva ditt liv i linje med det som skapar värde för dig i ditt liv, vilket beteendeaktivering syftar till att få dig att uppnå.

• Kognitiv terapi: Den kognitiva terapin fokuserar på att förändra dina tankemönster. När du är deprimerad kan ditt sätt att tänka präglas av negativa och automatiska tankar, som "Jag är värdelös" eller "Inget kommer någonsin att bli bättre". Vid kognitiv terapi arbetar du tillsammans med psykologen för att identifiera dessa tankar och förstå hur de bidrar till att förstärka din nedstämdhet. Du lär dig att utmana dessa tankar genom att undersöka bevisen för och emot dem och att ersätta dem med mer realistiska och positiva tankar. Fokus här ligger på att förändra hur du ser på dig själv, dina omständigheter och framtiden, med målet att minska den inre kritiken och skapa en mer positiv och balanserad syn på livet.

• Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT): Denna terapiform innebär en kombination av KBT och mindfulness, en teknik som innebär att du lär dig att vara mer närvarande i nuet utan att döma dina tankar och känslor. När du är deprimerad kan du fastna i negativa tankespiraler, där du ältar det förflutna eller oroar dig för framtiden. MBKT hjälper dig att bryta detta mönster genom att öva på att observera dina tankar och känslor utan att dras med i dem. Genom mindfulnessövningar lär du dig att acceptera och uppleva dina känslor i stunden, utan att låta dem ta över eller definiera dig. Det kan minska din stress och ångest, och ge dig ett nytt förhållningssätt till dina upplevelser, där du kan möta dem med större lugn och klarhet. MBKT har visat sig vara särskilt effektiv för att förebygga återfall i depression, eftersom det hjälper dig att bygga en hållbar inre stabilitet och motståndskraft mot framtida utmaningar.

Behandling mot depression med hjälp av kognitiv beteendeterapi hos en psykolog ger dig verktygen att förstå och förändra de tankar och beteenden som bidrar till att du känner dig nedstämd. Det kan innebära ett viktigt steg för dig på vägen mot att må bättre och återfå kontrollen över ditt liv.

Metakognitiv terapi (MCT) vid depression

Metakognitiv terapi (MCT) tillsammans med en psykolog är särskilt lämpligt för behandling av depression eftersom terapiformen direkt adresserar grubbleri, en central faktor som ofta förvärrar och upprätthåller depressiva symtom. Behandlingen skiljer sig från kognitiv beteendeterapi (KBT) genom sitt fokus på att identifiera och ändra specifika metakognitiva övertygelser och strategier snarare än att direkt ändra innehållet i negativa tankar. Genom att fokusera på att förändra hur du tänker om dina tankar, snarare än själva innehållet i tankarna, minskar MCT den tidsupptagenhet av negativa tankar som ofta bidrar till depression. Psykologen kan vid behandlingen också lära ut uppmärksamhetskontroll, vilket hjälper dig att bryta cykeln av självkritik och negativitet. MCT kan genomföras som en snabb och målinriktad behandling, vilket gör terapiformen effektiv för att minska depressiva symtom på relativt kort tid.

Metakognitiv terapi (MCT) kan genom följande fokusområden anses vara särskilt lämplig för behandling av depression genom dess unika fokus på att hantera tankeprocesser snarare än att direkt arbeta med innehållet i tankarna:

1. Fokus på grubbleri (rumination). Depression kännetecknas ofta av grubbleri, vilket innebär en återkommande, repetitiv och passiv fokusering på negativa känslor och deras orsaker och konsekvenser. Ofta kan man hamna i en ond cirkel som kan förvärra och förlänga din depression. Behandlingen med MCT är specifikt utformat för att hantera grubbleri genom att förändra de metakognitiva övertygelser som gör att du fastnar i dessa negativa tankemönster. Genom att minska grubbleriet kan depressionens intensitet och varaktighet minskas.

2. Metakognitiv flexibilitet. Om du är deprimerad har du sannolikt ofta svårt att frigöra dig från dina negativa tankar och blir fast i en cykel av självkritik och negativa självvärderingar. En av styrkorna med metakognitiv terapi är att du får verktyg som hjälper dig att kontrollera din uppmärksamhet och utveckla en förmåga att observera dina tankar utan att bli emotionellt engagerade i dem. Det ökar din metakognitiva flexibilitet, vilket hjälper dig att bryta cykeln av negativitet och självkritik som är så vanlig vid depression.

3. Minskad tidsupptagenhet av negativa tankar. Vid depression spenderar du sannolikt mycket tid till att tänka på negativa aspekter av sitt liv, vilket förstärker din negativa syn på sig själva och världen. Genom att arbeta med de metakognitiva processerna som gör att negativa tankar upptar så mycket tid och energi, hjälper behandlingen dig att ägna mindre tid åt dessa tankar, vilket leder till en minskning av depressiva symtom.

4. Hantera metakognitiva övertygelser. Många som är deprimerade har negativa övertygelser om sina egna tankar, som att "Jag måste analysera allt för att förstå varför jag mår dåligt" eller "Om jag inte tänker på mina problem, kommer de att förvärras". Genom att utmana och förändra dessa övertygelser lär behandlingen dig att inte se dina tankar som farliga eller som något som måste grävas djupare i.

5. Betoning på nuvarande tankeprocesser. Medan många traditionella terapier fokuserar på att bearbeta tidigare trauman eller erfarenheter, fokuserar behandling med metakognitiv terapi hos en psykolog på hur du tänker och hanterar dina tankar i nuet. Eftersom depressiva episoder ofta underhålls av aktuella tankeprocesser, snarare än av faktiska negativa händelser, är terapiformens betoning på att förändra dessa aktuella processer mycket effektiv för att bryta depressionens grepp.

Metakognitiv terapi är en relativt ny behandlingsform för depression som har visat lovande resultat i forskning, särskilt för individer som inte har svarat tillfredsställande på behandling med KBT. Genom fokuset på metakognitiva processer har terapiformen också visat positiv effekt på att förebygga och minska risken för återfall i depression.

Beteendeaktivering vid depression

Vid behandling av depression hos en psykolog är ofta beteendeaktivering en del som ingår. Aktiviteter som väljs ska vara meningsfulla och sådana som gradvis kan hjälpa dig att bryta negativa mönster. Målet med beteendeaktiveringen är att öka engagemanget i aktiviteter som är skapar en positiv känsla, vilket i sin tur kan förbättra humöret och minska negativa tankemönster. Metoden bygger på tanken att när vi blir passiva eller undviker saker vi vanligtvis gillar, vilket är vanligt vid depression, så hamnar vi ofta i en negativ ond cirkel som får oss att må sämre. Här följer några exempel på aktiviteter vid beteendeaktivering som såklart också bör anpassas efter dina intressen, mål och nuvarande funktionsnivå:

1. Fysiska aktiviteter:

   • Promenader i naturen eller parken

   • Träna på gym eller hemma

   • Dansa eller yoga

   • Simma eller cykla

2. Sociala aktiviteter:

   • Träffa en vän för fika eller lunch

   • Delta i en gruppaktivitet, som en bokklubb eller kör

   • Ring eller videochatta med familj eller vänner

3. Hobbyer och intressen:

   • Måla, rita eller pyssla

   • Spela ett musikinstrument

   • Läsa en bok, lyssna på ljudbok eller podcast

   • Arbeta med ett hantverksprojekt (stickning, snickeri)

4. Självvård:

   • Ta ett bad eller göra en ansiktsmask

   • Meditation eller mindfulness

   • Gå och lägga sig i tid eller ha en avkopplande kvällsrutin

5. Arbetsrelaterade aktiviteter:

   • Organisera arbetsutrymme eller göra en uppgift på att-göra-listan

   • Delta i en kort arbetsrelaterad aktivitet, som att svara på några mejl

6. Vardagliga uppgifter:

   • Städa ett rum eller sortera kläder

   • Laga en måltid eller baka något enkelt

   • Gå och handla mat eller uträtta ärenden

Aktiviteterna kan ofta till en början vara små och lättillgängliga för att sedan byggas upp över tid. På så vis kan du återknyta till positiva upplevelser och bygga upp din energi och motivation.

Egentlig depression – när depressionen uppfyller diagnoskriterierna

Egentlig depression är en formell diagnos som används inom hälso- och sjukvården för att beskriva ett tillstånd av ihållande nedstämdhet, nedsatt energi och förlust av intresse eller glädje, som varat i minst två veckor. Det handlar inte om en tillfällig svacka, utan om ett tillstånd som påverkar hur du fungerar i vardagen och hur du upplever dig själv och omvärlden.

Vanliga emotionella och psykologiska symtom vid egentlig depression:

• Ihållande nedstämdhet

• Brist på energi och kraft

• Minskad lust eller glädje i aktiviteter som tidigare känts meningsfulla

• Sömnproblem (svårigheter att sova eller att sova för mycket)

• Aptitförändringar

• Koncentrationssvårigheter och obeslutsamhet

• Känslor av skuld, skam eller värdelöshet

• Tankar om att skada sig själv
  
  

Lindrig egentlig depression – tidiga varningstecken du inte bör ignorera

Vid lindrig depression finns symtom som uppfyller kriterierna för diagnos, men påverkan på vardagslivet är ofta begränsad. Du kan i regel arbeta, studera eller ta hand om hemmet – även om livskvaliteten är sänkt. Det är viktigt att behandla även lindriga depressioner i ett tidigt skede, eftersom tillståndet kan förvärras över tid. 

Diagnoskriterier för lindrig egentlig depression:

1. Minst två av tre huvudkriterier:

   • Ihållande nedstämdhet

   • Minskat intresse eller glädje

   • Nedsatt energi eller ökad trötthet

2. Totalt fyra symtom eller fler (inklusive huvudkriterier)

3. Viss påverkan på funktion och livskvalitet, men personen klarar i allmänhet vardagliga sysslor, arbete eller skola
   
   

Medelsvår egentlig depression – när livet börjar kännas för tungt

Här är symtomen fler, mer ihållande och tydligt funktionsnedsättande. Det kan vara svårt att klara vardagslivets krav, och risken för försämring och självmordstankar ökar om inte behandling sätts in. 

Diagnoskriterier för medelsvår egentlig depression:

1. Minst två huvudkriterier

2. Totalt sex symtom eller fler

3. Tydlig funktionsnedsättning i vardagen (t.ex. svårt att arbeta, sköta hemmet eller sociala relationer)

4. Risk för försämring och ökad suicidrisk om obehandlad
   
   

Svår egentlig depression – allvarliga symtom och du behöver akut vård

Vid svår depression är symtombilden mycket tydlig och påverkan på funktionsförmåga och livskvalitet är stor. Det kan vara svårt eller omöjligt att sköta vardagliga aktiviteter. I vissa fall förekommer även psykotiska symtom som vanföreställningar eller hallucinationer. 

Diagnoskriterier för svår egentlig depression:

1. Samtliga tre huvudkriterier uppfyllda

2. Totalt åtta symtom eller fler

3. Allvarlig funktionsnedsättning, ofta med oförmåga att klara dagliga aktiviteter

4. Kan inkludera psykotiska symtom (t.ex. vanföreställningar eller hallucinationer)

5. Ofta behov av specialiserad psykiatrisk vård

Beteendemässiga symtom vid depression

Beteendemässiga symtom vid depression kan vara särskilt svåra, eftersom de ofta påverkar dina relationer och ditt sätt att interagera med världen omkring dig. Du kanske märker att du börjar dra dig undan från vänner, familj och sociala aktiviteter som du tidigare tyckte om, eftersom det känns överväldigande eller meningslöst att delta. Din arbetskapacitet kan också börja lida; saker som tidigare var rutinmässiga kan plötsligt kännas som enorma berg att bestiga, och du kanske kämpar med att hålla fokus eller slutföra uppgifter. Det kan också bli svårt att ta hand om dig själv på det sätt du brukar, som att sköta din personliga hygien eller äta regelbundet, eftersom det helt enkelt känns som att du inte har den mentala energin att orka bry dig. Dessa förändringar kan få dig att känna dig ännu mer distanserad från ditt gamla jag, vilket kan vara både förvirrande och skrämmande.

Här följer några vanliga tecken på beteendemässiga symtom vid depression:

• Social isolering: Du drar dig tillbaka från vänner, familj och sociala aktiviteter.

• Minskad arbetskapacitet: Svårigheter att utföra arbete, studier eller dagliga uppgifter.

• Försummelse av eget välmående: Att ignorera personlig hygien eller hälsa, såsom att inte äta ordentligt eller sluta med fysisk aktivitet.

Män och kvinnor kan reagera olika vid depression

Depression tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Mer än var tredje kvinna och nästan var fjärde man insjuknar någon gång i livet i en depression. Tecknen på depression kan skilja sig mellan män och kvinnor, både i hur man upplever och uttrycker sina symtom. Dessa skillnader kan sannolikt bero på en kombination av biologiska, sociala och kulturella faktorer. Samtidigt är det viktigt att understryka att depression i grunden inte är en könsfråga.

Även om de grundläggande symtomen på depression är desamma för både män och kvinnor, har det visat sig att hur dessa symtom tar sig uttryck och upplevs kan variera beroende på kön. I generella termer skulle man kunna säga att mäns depression kan ibland vara svårare att upptäcka eftersom den ofta maskeras av ilska, undvikande beteenden eller missbruk. Kvinnor tenderar ofta att vara mer öppna med sina känslor, men de kan också vara mer benägna att uppleva starkare känslor av skuld och självkritik. Att det kan finnas skillnader bland annat beroende på kön understryker vikten av att förstå och uppmärksamma att depression kan manifestera sig på olika sätt, så att rätt stöd och behandling kan ges.

Tecken på depression hos män

Män tenderar oftare att inte erkänna eller känna igen sina depressiva symtom, delvis på grund av sociala normer kring att att vara stark och självständig. Istället för att uttrycka känslor av sorg eller hopplöshet, kan män uppvisa tecken på depression genom ökad irritabilitet, ilska eller aggressivt beteende. Män vänder sig oftare till alkohol eller droger som ett sätt att hantera sina känslor, vilket ibland döljer de underliggande problemen. Män med depression kan också dra sig tillbaka från sociala sammanhang eller familjeansvar och kan i vissa fall fokusera mer på arbete eller hobbyer för att undvika att konfrontera sina känslor. Fysiska symtom som trötthet, huvudvärk eller magproblem är också vanliga, men många män är ofta mindre benägna att söka hjälp för dessa besvär.

Tecken på depression hos kvinnor

Kvinnor är generellt mer benägna att uppleva och uttrycka känslor av sorg, skuld och värdelöshet när de är deprimerade. Ofta kan kvinnor också vara mer benägna att söka stöd och prata om sina känslor med vänner, familj eller en psykolog. Samtidigt är kvinnor också mer benägna att uppleva ångest och har en högre förekomst av insomni, aptitförändringar och viktuppgång som en del av de depressiva symtomen. Perioder av hormonella förändringar, som under menstruationscykeln, efter förlossning (postpartum depression), och under klimakteriet kan också påverka mottagligheten för depression. Även om det förekommer att kvinnor också vänder sig till alkohol eller droger, är det vanligare att uppleva ätstörningar och självkritiska tankar som en del av depressionen.

Ihållande depression – dystymi

Ihållande depression, som tidigare kallades "dystymi" eller "kronisk depression", är som en subtil men bestående skugga över livets ljusa stunder. Det är en form av depression som kanske inte är lika förlamande som de allra djupaste depressionsepisoderna kan vara, men som ständigt finns där, under ytan, och dämpar din livsglädje. För dig som lever med ihållande depression blir vardagen ofta en lång kamp – en känsla av att aldrig riktigt känna sig lycklig, oavsett omständigheterna.

I den svenska arbetsversionen av ICD‑11 klassas tillståndet som ihållande depressivt syndrom (persistent depressive disorder) och innebär ett nedstämt sinnestillstånd som har pågått i minst två år för vuxna, eller ett år för barn och ungdomar. Under denna tid har du varit nedstämd under större delen av dagarna, de flesta dagar. Tillståndet kännetecknas av långvariga depressiva symtom som inte är tillräckligt allvarliga för att klassificeras som återkommande egentlig depression, men som ändå medför påtagligt lidande eller nedsatt funktionsförmåga.

Vanliga symtom som kan förekomma vid ihållande depression är:

• Kronisk nedstämdhet snarare än djup förtvivlan. En låg, jämn ton av sorgsenhet som varar i flera år – inte intensiva perioder av svår nedstämdhet som vid "vanlig" egentlig depression.

• Ständigt närvarande, men kanske inte jättekraftig, brist på energi och driv. Trötthet och brist på ork som ligger kvar i bakgrunden, snarare än att leda till fullständig utmattning.

• Försämrad självkänsla. En långsamt eroderad självkänsla och känsla av otillräcklighet snarare än starka skuldkänslor.

• Svag livsglädje. Förmågan att känna positiva känslor är nedsatt – men inte helt förlorad som vid svår depression.

• Obeslutsamhet och koncentrationssvårigheter. Tankarna känns långsamma eller tröga – men inte nödvändigtvis så svårt störda att arbete eller vardag blir helt omöjligt.

• En ständig känsla av hopplöshet. Ett genomgående intryck av att "det inte blir bättre".

• Milda men ständiga sömnproblem och aptitförändringar. Svårt att sova ut sin trötthet eller svängningar i aptit – men inte extrema förändringar.

Ihållande depression kännetecknas av att symtomen är milda men istället långvariga. Till skillnad från egentlig depression (se ovan) innebär ihållande depression sällan plötsliga eller allvarligt fördjupade episoder, utan snarare ett jämnt, lågintensivt lidande. Det är denna subtila, utdragna karaktär som särskiljer tillståndet från egentlig depression, där symtomen ofta är mer intensiva och tydligt livsbegränsande på kortare tid.

Många som lever med ihållande depression fungerar på ytan – de arbetar, umgås och tar hand om familj – men med ett ständigt inre motstånd, brist på glädje och nedsatt livskvalitet. Livet fortsätter, men det kan upplevas som att färgerna bleknat. Vardagen känns monoton, och glädjen i sådant som tidigare varit meningsfullt minskar. Känslor av sorg, hopplöshet och trötthet blir till ett slags normalläge. Det nedstämda tillståndet är ofta så långvarigt att det kan kännas som en del av ens personlighet eller livsbild. Många som lever med ihållande depression kan knappt minnas en tid då de inte känt sig nedstämda, vilket kan göra det svårt att våga hoppas på att dystymin går att behandla.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad behandlingsmetod som har visat sig effektiv vid ihållande depression. Tillsammans med en legitimerad psykolog får du möjlighet att utforska de negativa tankemönster som kan ha blivit automatiserade över tid – och pröva nya sätt att tänka och agera. Små, gradvisa förändringar kan med tiden skapa en känsla av lättnad, hopp och ökad livskvalitet. Med rätt stöd är det möjligt att bryta det kroniska nedstämda tillståndet och återfå kontakten med livets nyanser.

Recidiverande depression – återkommande depressiva episoder

Recidiverande depression innebär att du upplever återkommande episoder med återfall av depression, där du kan känna dig relativt bättre mellan perioderna men sedan återigen drabbas av symtom som hopplöshet, nedstämdhet, och låg energi. Det är en form av depression som kommer tillbaka flera gånger och kan göra att livet känns oförutsägbart och som en ständig kamp för att att hitta sätt att återhämta sig. Att leva med recidiverande depression kan därför vara utmanande eftersom det innebär att varje gång du upplever att du mår bättre, finns risken för ett nytt skov.

För att diagnosticeras med recidiverande depression enligt diagnostiska kriterier som fastställts av diagnostiska manualer, såsom DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition), krävs att man har upplevt minst två eller fler avgränsade episoder av depression separerade av perioder då kriterierna för depression inte uppfylls. 

När psykologen gör en behandlingsplan vid recidiverande depression skiljer den sig ofta från planen vid en enstaka episod av depression genom att den ofta är mer långsiktig och fokuserar på att både hantera de nuvarande symtomen och förebygga framtida episoder. Du kan behöva hjälp att bygga upp en beredskap för att möta framtida depressionsepisoder, till exempel genom att öva på att känna igen tidiga varningstecken på att en ny episod är på väg. Med psykologens stöd kan du stärka din förmåga att stå emot negativa tankar och emotionella svängningar som kan orsaka återkommande episoder av depression.

Behandlingen kan innebära att du tillsammans med psykologen arbetar med att förstå mönster i dina tankar och beteenden som kan trigga återfallen, samt att utveckla strategier för att hantera stress och andra utlösande faktorer. Med fokus på självmedkänsla kan behandlingen ge dig verktyg för att kunna vara snäll mot dig själv under de svårare perioderna, istället för att döma dig själv för hårt. Målet blir då inte bara att behandla symtomen utan att också hjälpa dig leva ett meningsfullt liv, även när det känns tungt.

Situationsbetingad, reaktiv och exogen depression

Begreppen situationsbetingad, reaktiv och exogen depression depression hänger nära samman – de används ofta för att beskriva samma eller liknande tillstånd, nämligen en depression som uppstår som en reaktion på specifika yttre omständigheter, livshändelser eller situationer. Det kan till exempel handla om förlusten av en nära anhörig, en traumatisk upplevelse, en svår separation, förlust av arbete, eller någon annan betydande förändring i livet som orsakar stor emotionell stress. Idag används inte dessa termer formellt inom diagnossystem som DSM-5 eller ICD-10/11. Istället används mer allmänt termen egentlig depression (depression, egentlig) med specificeringar kring svårighetsgrad och ibland utlösande faktorer (t.ex. i anamnes eller behandling).

• Situationsbetingad depression är ett vardagligare uttryck för en nedstämdhet eller depressiv period som uppstår i ett visst livssammanhang. Det kan till exempel handla om svår stress i arbetet, relationsproblem eller ekonomiska bekymmer. Termen används ofta för att beskriva en depression där sambandet mellan situationen och måendet är tydligt. Även om begreppet inte är formellt definierat i diagnossystemen, är det vanligt i klinisk och populär användning som ett sätt att beskriva hur omständigheterna påverkar det psykiska måendet.

• Reaktiv depression avser ett tillstånd som uppstår som en direkt reaktion på en påfrestande livshändelse. Det kan röra sig om exempelvis en separation, en nära anhörigs död eller förlust av arbete. I denna beskrivning av depressionen betonas sambandet mellan det som hänt och den känslomässiga reaktionen – det vill säga att nedstämdheten är en följd av en yttre händelse. Begreppet har använts flitigt inom äldre psykiatrisk terminologi och förekommer fortfarande i vissa sammanhang, även om det inte längre ingår i de officiella diagnossystemen.

• Exogen depression beskriver en depression som orsakas av faktorer utanför individen – det vill säga sådant som sker i omgivningen snarare än inifrån kroppen eller hjärnan. Ordet "exogen" betyder just "utifrån kommande" och begreppet står i kontrast till "endogen depression". Detta är äldre begrepp som sällan används längre, men som ibland förekommer som synonym till reaktiv depression för att betona att orsaken till nedstämdheten finns i yttre omständigheter.

Endogen eller melankolisk depression

Begreppen egentlig depression utan yttre orsak, endogen depression och melankolisk depression beskriver alla former av depression som främst anses ha en biologisk eller genetisk grund, snarare än att vara direkt utlöst av yttre händelser eller stressfaktorer. Denna form av depression kan uppstå utan någon tydlig utlösande faktor eller på grund av mindre stressfyllda händelser som inte i sig verkar förklara den djupa nedstämdheten. Många med endogen depression upplever ångest och nedstämdhet som är värst på morgonen (morgonångest).

• Egentlig depression utan yttre orsak. I dagens terminologi talar man ofta om egentlig depression (major depressive disorder), och i klinisk bedömning kan man notera att det saknas en tydlig utlösande faktor. Detta motsvarar ofta det som tidigare skulle ha kallats en endogen depression.

• Melankolisk depression (eller melankoli) är en specifik undergrupp inom egentlig depression och har många likheter med det som tidigare kallades endogen depression. Den kännetecknas av symtom som djup nedstämdhet, oförmåga att känna glädje, tidigt uppvaknande, aptitlöshet, stark trötthet och och en känsla av hopplöshet och hjälplöshet. Denna form anses ofta ha en starkare biologisk grund.

• Endogen depression är en äldre term som syftar på en depression som inte tydligt beror på yttre faktorer utan tros ha sin grund i biologiska, genetiska eller neurokemiska mekanismer. Den kan uppkomma "utan anledning" och har ofta en mer allvarlig eller återkommande karaktär.

Säsongsbunden depression

Säsongsbunden depression är en form av egentlig depression som återkommer under en specifik del av året, oftast under höst- och vintermånaderna när dagarna blir kortare och det blir mindre naturligt ljus. I den svenska arbetsversionen av ICD-11 klassificeras tillståndet inte som en egen diagnos, utan som en episod av egentlig depression med säsongsmönster (kod: 6A70.0 eller 6A70.1 beroende på svårighetsgrad), vilket innebär att depressionsepisoderna följer ett återkommande tidsbundet mönster.

• För att symtomen ska betraktas som säsongsbundna enligt ICD-11 krävs att:

• Depressiva episoder uppträder under samma årstid, oftast under höst eller vinter.

• Episoderna återkommer under minst två på varandra följande år.

• Symtomen avtar eller försvinner under andra delar av året, vanligtvis under vår och sommar.

• Det inte finns andra tydliga orsaker till det återkommande mönstret, såsom arbetsbelastning eller stressfaktorer kopplade till specifika månader.
  
  

Även om den exakta orsaken till säsongsbunden depression inte är fullt klarlagd, anses variationer i ljusexponering spela en central roll. Minskad tillgång till dagsljus under vintermånaderna kan påverka hjärnans produktion av:

• Melatonin, som reglerar sömn-vaken-cykler, och

• Serotonin, ett signalsubstanssystem som påverkar humöret.
  
  

Dessa förändringar kan störa dygnsrytmen (cirkadisk rytm) och leda till symtom som nedstämdhet, trötthet, ökad sömn, aptitförändringar och social tillbakadragenhet. I dagligt tal brukar vi ofta prata om höstdepression, vinterdepression eller vintertrötthet. Men även vårdepression eller vårtrötthet är vanligt förekommande vilket tyder på att denna typ av depression kan ha andra förklaringar än bara allt mörkare dygn.

Depression i samband med graviditet

Det är ganska vanligt att kvinnor drabbas av depressioner i samband med graviditet och barnafödande. Detta kan ske både under graviditeten (prenatal depression) och efter förlossningen (postnatal eller postpartumdepression).

• Perinatal depression är en form av depression som inträffar under graviditeten och/eller under den första tiden efter förlossningen. Det är en allvarlig psykisk hälsostörning som kan påverka både den gravida moderns välbefinnande och barnets utveckling. Perinatal depression kan delas upp i prenatal depression (depression under graviditeten) och postpartum depression (depression efter förlossningen, se nedan).

• Postpartumdepression (PPD), eller förlossningsdepression, är en form av depression som kan uppstå efter förlossningen och drabbar mellan 10–15 % av nyblivna mödrar och kan påverka kvinnans förmåga att ta hand om sig själv och barnet. Tillståndet kan utvecklas när som helst inom det första året efter barnets födelse, men vanligtvis visar sig symtomen under de första veckorna eller månaderna efter förlossningen. PPD är mycket mer än en övergående nedstämdhet och skiljer sig från den vanliga "baby blues", som många kvinnor upplever de första dagarna efter förlossningen. Medan "baby blues" går över inom några dagar eller veckor, är postpartumdepression djupare och mer långvarig. Orsakerna till postpartumdepression är komplexa och beror ofta på en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Hormonella förändringar spelar en viktig roll – under graviditeten stiger nivåerna av östrogen och progesteron kraftigt, men efter förlossningen sjunker dessa hormonnivåer snabbt, vilket kan påverka humöret. Fysiska förändringar och den påfrestning som förlossningen innebär för kroppen kan också bidra till känslomässig sårbarhet. När depressionen slår till kan det vara lätt att känna skuld eller skam över sina känslor. Men postpartumdepression är inte ett tecken på att vara en dålig förälder, utan ett behandlingsbart medicinskt tillstånd. Med rätt hjälp kan du som nybliven mamma återfå ditt välmående och utveckla en stark och kärleksfull relation till ditt barn.

Vid depression i samband med graviditet är behandling och stöd är viktigt för att både mamma och barn ska må bra. 

Utmattningsdepression

Utmattningsdepression innebär att den huvudsakliga diagnosen är depression, men att depressionen är föranledd av av arbetsrelaterad stress. I dessa fall används beskrivningen utmattningssyndrom endast som tillägg till den diagnostiserade depressionen. Denna specifika form av depression kännetecknas av en kombination av depressiva symptom och de symtom som är typiska för utmattningssyndrom.

Depression vid bipolär sjukdom

Depression vid bipolär sjukdom kan vara svår att skilja från unipolär depression (klinisk depression) eftersom många av symtomen är desamma eller mycket liknande. Här är några sätt att skilja depression vid bipolär sjukdom från annan depression:

1. Fasväxling och återkommande episoder: Ett av de viktigaste kännetecknen på bipolär sjukdom är förekomsten av maniska eller hypomaniska episoder, som är perioder med extremt förhöjd stämning och ökad energi. Människor med bipolär sjukdom upplever både depressiva och maniska eller hypomaniska episoder (därav det äldre begreppet manodepressiv), medan personer med unipolär depression endast upplever depressiva episoder.

2. Symtomsvärta: Under maniska eller hypomaniska faser vid bipolär sjukdom kan personer uppleva en ökad självkänsla, överdriven optimism och ökad aktivitet, vilket inte är typiskt för unipolär depression.

3. Sömnstörningar: Sömnstörningar kan vara mycket mer extremt uttalade under maniska eller hypomaniska faser vid bipolär sjukdom.

4. Familjehistoria: Finns det en familjehistoria av bipolär sjukdom ökar sannolikheten för att en persons depression är kopplad till bipolär sjukdom.

Bipolär sjukdom kan vara komplicerad att diagnostisera, och det kan ta tid att fastställa en korrekt diagnos baserat på en persons symptom och sjukdomshistoria. Behandlingen för depression vid bipolär sjukdom skiljer sig också från behandlingen för unipolär depression.

Atypisk depression

Atypisk depression är en undergrupp av egentlig depression (major depressive disorder, MDD) som kännetecknas av följande specifika symtom som skiljer den från den mer klassiska bilden av depression:

• Förbättrad sinnesstämning vid positiva händelser: Till skillnad från klassisk depression, där nedstämdheten är konstant, kan personer med atypisk depression tillfälligt känna sig bättre vid positiva händelser.

• Ökad aptit och viktuppgång: Istället för minskad aptit, som ofta förekommer vid klassisk depression, upplever personer med atypisk depression ofta ökad aptit och kan gå upp i vikt.

• Ökad sömn (hypersomni): Många sover mer än vanligt, ibland långt över normala sömnbehov.

• Känslighet för avvisning: Personer med atypisk depression är ofta mycket känsliga för kritik eller avvisning, vilket kan påverka deras relationer och självkänsla.

• Tung känsla i kroppen: En känsla av blytunga armar och ben ("leaden paralysis") är vanligt, vilket kan göra det svårt att röra sig eller ta sig igenom dagen.

Trots namnet är atypisk depression inte ovanlig. Depressionen kan ha både biologiska och psykologiska orsaker, och är ofta kopplad till ångesttillstånd. Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper till att hantera negativa tankemönster och förbättra beteenden som påverkar depressionen. Att också arbeta med livsstilsförändringar som regelbunden motion, stabila rutiner och socialt stöd kan vara viktiga faktorer för en lyckad återhämtning.

Vårddepression

Vårddepression är en form av depression som påverkar människor som tar hand om eller stöder en annan person, såsom en familjemedlem eller patient. Det kan uppstå på grund av den fysiska och känslomässiga bördan av att vårda någon annan utan tillräckligt med stöd eller avlastning. Det är viktigt för vårdgivare att söka stöd och ta hand om sin egen hälsa för att förebygga eller hantera vårddepression.

Depression och PMS

Premenstruellt syndrom (PMS) är en samling av fysiska och/eller känslomässiga symptom som många kvinnor upplever under den luteala fasen av menstruationscykeln, vanligtvis en till två veckor före menstruationen. Vissa kvinnor upplever att deras PMS-symtom inkluderar känslor av nedstämdhet, ångest och irritabilitet, vilket kan likna symtomen på depression. Depression och PMS kan vara kopplade på bland annat följande sätt:

• Hormonella förändringar: Under den luteala fasen av menstruationscykeln sjunker nivåerna av hormoner som östrogen och progesteron, vilket kan påverka neurotransmittorer i hjärnan och bidra till känslor av nedstämdhet och ångest.

• Känslighet för hormonförändringar: Vissa kvinnor kan vara mer känsliga för hormonella förändringar än andra, vilket kan öka risken för att uppleva känslomässiga symtom som depression under PMS-perioden.

• Stress och livsstilsfaktorer: PMS kan förvärra känslor av stress och oro, vilket i sin tur kan öka risken för depression eller förvärra befintliga depressionssymtom.

Under klimakteriet genomgår kvinnor en betydande hormonell förändring när östrogennivåerna sjunker och depression under klimakteriet är ganska vanligt. Förändringen kan leda till en rad fysiska och psykiska symptom, inklusive depression och ångest. Forskning visar att upp till 20% av kvinnor i klimakteriet kan uppleva depressionssymptom. 

Så vet du om du är deprimerad

Att känna igen depression hos sig själv kan vara svårt, men det är viktigt att lyssna på sina egna känslor och reaktioner. Om du upplever en ihållande känsla av sorg eller tomhet som inte går över, kan det vara ett tecken på depression. Du kanske märker att saker som tidigare gav dig glädje inte längre har samma effekt, eller att du har svårt att känna entusiasm för framtiden. Du känner dig trött och energilös, även efter tillräcklig vila. Känslan av hopplöshet eller värdelöshet har blivit överväldigande, och du har svårt att koncentrera dig eller fatta beslut. Det är också sannolikt att du upplever förändringar i aptit eller sömnmönster – antingen äter eller sover du mycket mer eller mycket mindre än tidigare. Kanske känner du dig irriterad eller rastlös utan någon särskild anledning.

Ett av de vanligaste självskattningsverktygen för screening och bedömning av depression består av nio frågor som utformats som ett test för att mäta olika aspekter av depressiva symtom. De nio frågorna fokuserar på följande aspekter:

1. Lustkänsla: Känslan av att man inte har intresse eller glädje av att göra saker som man normalt tycker om.

2. Nedstämdhet: Känslan av konstant sorg eller tomhet.

3. Sömnproblem: Svårigheter att somna, att sova för mycket eller vakna tidigt och inte kunna somna om.

4. Trötthet: Känsla av trötthet eller brist på energi, även efter tillräcklig sömn.

5. Ändringar i aptit: Förändringar i ätvanor, antingen överdriven aptit och viktuppgång eller minskad aptit och viktminskning.

6. Känsla av värdelöshet eller skuld: Negativa tankar om sig själv, känsla av att vara värdelös eller uppleva skuldkänslor.

7. Svårigheter att koncentrera sig: Problem med att fokusera, minnesproblem och beslutsångest.

8. Rörelsesaktivering eller hämning: Känsla av att vara rastlös och svårigheter att sitta stilla, eller omvänt, känsla av tröghet och svårigheter att komma igång.

9. Självskada: Återkommande tankar om att skada dig själv.

Varje fråga i testet har svarsalternativ med olika grader av svårighet eller frekvens. Du svarar på varje fråga baserat på dina upplevelser under de senaste två veckorna. Resultatet av detta test används av psykologen för att bedöma svårighetsgraden av din depression och för att vägleda vidare behandlingsplaner samt vilken mer omfattande bedömning som kan komma att krävas. Testet ersätter inte den professionella bedömningen, men det kan vara ett användbart verktyg för att initiera bedömningen och behandlingen hos psykologen.

Därför blir vi deprimerade

Orsakerna till depression är komplexa och varierar från person till person. Depression är oftast resultatet av en kombination av genetiska, biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Nedan är några faktorer som kan bidra till utvecklingen av depression:

• Genetik: Det finns en ärftlig komponent för depression, vilket innebär att om en person har nära släktingar som lider av depression, kan risken för att själv drabbas vara högre.

• Biologiska faktorer: Kemiska obalanser i hjärnan, särskilt med avseende på signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och dopamin, kan spela en roll i utvecklingen av depression. Depression kan involvera förändringar och obalanser i det centrala nervsystemet, vilket påverkar känslor, tankar och beteenden. Dessa förändringar kan inkludera minskad aktivitet i vissa delar av hjärnan eller en obalans i neurotransmittorer, kemikalier som överför signaler mellan nervceller. 

• Psykologiska faktorer: Personlighetsdrag, individuella coping-strategier och negativa tankemönster kan påverka sårbarheten för depression. Svåra livshändelser, trauma eller förluster kan också vara utlösande faktorer.

• Miljöfaktorer: Stress, svåra livshändelser, brist på stöd från nära relationer och andra miljöfaktorer kan bidra till utvecklingen av depression. Arbetsrelaterad stress, ekonomiska svårigheter och social isolering kan också spela en roll.

• Fysisk hälsa: Vissa medicinska tillstånd och kroniska sjukdomar kan öka risken för depression. Å andra sidan kan depression också påverka fysisk hälsa på olika sätt.

Dessa faktorer samverkar ofta på komplexa sätt, och det finns ingen enkel förklaring för varför någon blir deprimerad. Individer kan ha olika riskfaktorer och upplevelser som bidrar till deras depression.

Om någon i din närhet är deprimerad

Om någon i din närhet visar tecken på att vara deprimerad, var lyhörd och visa att du förstår och bryr dig om personens känslor. Undvik att bagatellisera deras upplevelser eller försöka tvinga dem att "rycka upp sig” och låt istället personen ventilera sina tankar utan att avbryta eller döma. Ibland kan det vara till hjälp att bara ha någon som lyssnar utan att försöka lösa problemen. Uppmuntra gärna personen att delta i självhjälpsaktiviteter som motion och mindfullness eller aktiviteter tillsammans med andra som varit uppskattade tidigare. Försök skapa en positiv och stödjande miljö, uppmuntra personen att söka professionell hjälp och stötta genom behandlingsprocessen. Du kan till exempel erbjuda dig att hjälpa personen att komma igång i behandling eller se till att personen kommer till terapisessioner genom att följa med om personen känner sig osäker eller ovillig att gå ensam.

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din behandling mot depression?

Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm.

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med behandling mot depression tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.