När depression och nedstämdhet tar över vardagen kan livet kännas tungt, tomt och meningslöst. Med stöd från en legitimerad psykolog kan du få hjälp att förstå vad du går igenom och hitta vägar tillbaka till motivation, glädje, energi och mening i livet.
Depression är ett vanligt och mycket verkligt tillstånd som påverkar känslor, tankar och beteenden. Många beskriver en plågsam tomhet, likgiltighet, trötthet eller en känsla av att “må dåligt i själen” – utan att riktigt veta varför. Att få diagnosen depression innebär ofta en lättnad – en förklaring till det som så länge varit svårt att sätta ord på.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en välbeprövad och evidensbaserad behandling vid depression. I terapi mot depression arbetar du tillsammans med psykologen för att identifiera negativa tankemönster, förändra beteenden och bryta depressiva spiraler. Målet med KBT-behandling vid depression är inte bara att lindra symtom här och nu, utan att hjälpa dig bygga en stabil grund för framtiden. Med rätt verktyg och strategier kan du bättre hantera svåra perioder av nedstämdhet och hopplöshet, och minska risken för återfall.
Vi vet att när du mår som sämst kan det kännas övermäktigt att ens samla kraft att söka hjälp. Just då kan det första steget – att ta kontakt med en legitimerad psykolog – vara det som hälper dig komma ur din depression. Med snabb tillgång till professionellt stöd anpassat efter dina behov hos en privat psykolog får du hjälp att långsamt hitta vägar ut ur depressionen. Du behöver ingen remiss för att boka tid eller ta kontakt.
Det finns steg du kan ta som kan hjälpa dig att ta dig ur din depressionen, även om det inte alltid är lätt att veta var man ska börja. Bara att samla kraften som krävs kan kännas övermäktigt. Men att prata med någon du litar på – en vän, familjemedlem eller en psykolog – kan hjälpa dig att förstå vad som händer inom dig och hur du kan hantera det som är svårt. Även om det kan kännas lockande att försöka klara sig själv, är depression ofta svår att ta sig ur utan hjälp och stöd från någon i din omgivning.
Enkla rutiner, som att gå upp ungefär samma tid varje dag, kan skapa struktur och bli konkreta förändringar som kan göra skillnad i vardagen. Lätt fysisk aktivitet, till exempel promenader, kan påverka humöret i rätt riktning. Försök var snäll mot dig själv, att äta regelbundet och prioritera din sömn. Isolering kan tvärtom förvärra din depression så försök hålla kontakt med andra, även om det bara blir i liten skala.
Dessa enkla steg kan hjälpa dig att ta små men viktiga steg mot att må bättre:
Sök professionell hjälp. En legitimerad psykolog kan ge stöd och behandling.
Prata med någon du litar på. Delat blir ofta lättare att bära.
Rör på dig i den mån du orkar. Även små rörelser räknas.
Skapa enkla rutiner. Små steg kan ge stabilitet.
Undvik isolering. Håll kontakt, även korta stunder.
Var snäll mot dig själv. Sänk kraven när det är tungt.
Prioritera sömn och mat. Grunden för psykiskt och fysiskt mående.
Använd avslappning vid behov. Mindfulness eller lugn andning kan minska stress.
Om ditt mående förvärras eller om du har tankar på att skada dig själv, är det viktigt att omedelbart kontakta vård eller akutmottagning.
Vid depression kan tankar, känslor och beteenden fastna i mönster som gör att livet känns allt snävare. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad behandlingsform som hjälper dig att förstå och förändra dessa mönster. I samtal med en legitimerad psykolog får du stöd att steg för steg hitta nya sätt att förhålla dig till det som känns tungt.
Behandling med KBT vid depression handlar inte om att “tänka positivt”, utan om att utveckla ett mer hjälpsamt och realistiskt förhållningssätt till dina tankar och reaktioner. Tillsammans med psykologen utforskar du hur nedstämdhet, självkritik och passivitet kan hänga samman – och hur små förändringar kan skapa mer rörelse, mening och handlingsutrymme i vardagen.
Vid behandling av depression kan psykologen använda eller kombinera flera KBT-metoder, anpassade efter dina behov och din livssituation:
Klassisk KBT. Fokus ligger på samspelet mellan tankar, känslor och beteenden. Du får hjälp att synliggöra mönster som håller depressionen vid liv och att pröva nya sätt att tänka och agera, i en takt som är hållbar för dig.
Beteendeaktivering. Vid depression minskar ofta både energi och engagemang. Beteendeaktivering hjälper dig att försiktigt återknyta till sådant som ger mening, riktning och kontakt – även när motivationen är låg.
Kognitiv terapi. Här arbetar ni med självkritiska och hopplösa tankemönster som kan prägla depression. Målet är inte att ersätta dem med ”positiva” tankar, utan att skapa större nyans, självmedkänsla och realism.
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT). MBKT kombinerar KBT med mindfulness och hjälper dig att förhålla dig annorlunda till ältande och negativa tankespiraler. Metoden används ofta för att minska risken för återfall i depression och stärka din inre stabilitet över tid.
Behandling av depression med KBT hos en psykolog syftar inte bara till symtomlindring, utan till att hjälpa dig återfå en känsla av sammanhang, riktning och egen påverkan i livet. Arbetet sker i nära samarbete, med respekt för dina erfarenheter och de förutsättningar som format ditt mående.
Vid behandling av depression hos en psykolog är ofta beteendeaktivering en del som ingår. Aktiviteter som väljs ska vara meningsfulla och sådana som gradvis kan hjälpa dig att bryta negativa mönster. Målet med beteendeaktiveringen är att öka engagemanget i aktiviteter som är skapar en positiv känsla, vilket i sin tur kan förbättra humöret och minska negativa tankemönster. Metoden bygger på tanken att när vi blir passiva eller undviker saker vi vanligtvis gillar, vilket är vanligt vid depression, så hamnar vi ofta i en negativ ond cirkel som får oss att må sämre.
Här följer några exempel på aktiviteter vid beteendeaktivering som såklart också bör anpassas efter dina intressen, mål och nuvarande funktionsnivå:
Fysiska aktiviteter:
Promenader i naturen eller parken
Träna på gym eller hemma
Dansa eller yoga
Simma eller cykla
Sociala aktiviteter:
Träffa en vän för fika eller lunch
Delta i en gruppaktivitet, som en bokklubb eller kör
Ring eller videochatta med familj eller vänner
Hobbyer och intressen:
Måla, rita eller pyssla
Spela ett musikinstrument
Läsa en bok, lyssna på ljudbok eller podcast
Arbeta med ett hantverksprojekt (stickning, snickeri)
Självvård:
Ta ett bad eller göra en ansiktsmask
Meditation eller mindfulness
Gå och lägga sig i tid eller ha en avkopplande kvällsrutin
Arbetsrelaterade aktiviteter:
Organisera arbetsutrymme eller göra en uppgift på att-göra-listan
Delta i en kort arbetsrelaterad aktivitet, som att svara på några mejl
Vardagliga uppgifter:
Städa ett rum eller sortera kläder
Laga en måltid eller baka något enkelt
Gå och handla mat eller uträtta ärenden
Aktiviteterna kan ofta till en början vara små och lättillgängliga för att sedan byggas upp över tid. På så vis kan du återknyta till positiva upplevelser och bygga upp din energi och motivation.
Metakognitiv terapi (MCT) är en effektiv behandlingsform vid depression som fokuserar på att minska grubbleri och självkritiska tankemönster. Tillsammans med en legitimerad psykolog arbetar du med att förändra hur du förhåller dig till dina tankar – snarare än att analysera eller ifrågasätta varje negativ tanke.
Till skillnad från KBT riktar MCT vid depression in sig på metakognitiva övertygelser, exempelvis föreställningar om att du måste grubbla för att förstå eller lösa ditt mående. Genom att minska tiden du är upptagen av negativa tankar och stärka kontrollen över din uppmärksamhet kan depressiva symtom lindras.
MCT är ofta en kort och målinriktad behandling som visat god effekt, även för personer som inte haft tillräcklig hjälp av tidigare terapi. Behandlingen fokuserar på aktuella tankeprocesser och kan bidra till både symtomlindring och minskad risk för återfall i depression.
Egentlig depression är en diagnos inom hälso- och sjukvården som beskriver mer än en vanlig nedstämd period. Det är ett tillstånd där du under minst två veckor upplever ihållande nedstämdhet, förlust av energi och minskat intresse eller glädje, ofta i kombination med flera andra symtom. Depression påverkar hur du mår känslomässigt, hur du fungerar i vardagen och hur du upplever dig själv.
Att förstå symtomen – och hur de kan skilja sig åt beroende på svårighetsgrad – kan hjälpa dig att söka stöd i tid och få rätt behandling.
Om du lever med en depression kan du känna igen dig i flera av följande symtom:
Ihållande nedstämdhet eller tomhetskänsla
Brist på energi, kraft och ork
Minskad lust eller glädje i sådant som tidigare varit meningsfullt
Sömnbesvär (svårt att somna, tidiga uppvaknanden eller att sova för mycket)
Förändrad aptit eller vikt
Koncentrationssvårigheter och obeslutsamhet
Känslor av skuld, skam eller värdelöshet
Återkommande tankar på att skada dig själv
Symtomen kan variera i både intensitet och antal – det är därför svårighetsgraden spelar stor roll för vilken typ av hjälp som behövs.
Vid lindrig egentlig depression uppfyller du diagnoskriterierna för en depressiv episod, men symtomen är inte av allvarligaste graden. Du kan ofta fortsätta arbeta, studera eller hålla ihop vardagen – men till priset av ökad ansträngning. Många beskriver detta som en form av funktionell depression, där du på ytan kan verka högfungerande, samtidigt som du bär en tung inre belastning.
Det är just den här kombinationen – att du fungerar men mår dåligt – som gör lindrig depression lätt att förbise. Men tidig hjälp kan göra stor skillnad.
För diagnos vid lindrig depression ska du:
Uppfylla minst två av dessa tre huvudkriterier
Ihållande nedstämdhet
Minskat intresse eller glädje
Nedsatt energi eller ökad trötthet
Ha totalt minst fyra symtom (inklusive huvudkriterier)
Inte ha några svåra eller allvarliga symtom
Fortfarande kunna sköta vardagen, även om det kostar mycket kraft
Vid medelsvår depression blir symtomen fler, mer intensiva och mer begränsande. Du kan märka att vardagliga uppgifter – arbete, relationer, studier, hemmet – börjar kännas övermäktiga. Det är också vanligare med ökade självmordstankar om du inte får behandling.
Kriterier vid medelsvår egentlig depression:
Minst två huvudkriterier
Sex symtom eller fler totalt
Tydlig funktionsnedsättning i vardagen
Symtom som påverkar flera områden av livet
Ingen förekomst av psykotiska symtom
Du fungerar ofta inom vissa delar av livet, men har förlorat förmågan att upprätthålla andra.
Vid svår depression är symtomen omfattande och kraftigt funktionsnedsättande. Det kan kännas omöjligt att klara vardagliga aktiviteter, och du kan behöva stöd av både närstående och vården. I vissa fall uppstår även psykotiska symtom, som vanföreställningar eller hallucinationer, vilket kräver omedelbar psykiatrisk bedömning.
Kriterier vid svår egentlig depression:
Alla tre huvudkriterier uppfyllda
Åtta symtom eller fler totalt
Allvarlig funktionsnedsättning – ofta oförmåga att hantera dagliga aktiviteter
Kan inkludera psykotiska symtom
Ofta behov av specialiserad psykiatrisk vård
Det här är ett tillstånd som aldrig ska hanteras på egen hand.
Oavsett svårighetsgrad är depression behandlingsbar. Ju tidigare du söker stöd, desto större chans att måendet vänder. Du behöver inte vänta tills symtomen är svåra – redan vid de tidigaste tecknen finns det god hjälp att få.
Depression påverkar inte bara hur du mår känslomässigt, utan även kroppen. Fysiska symtom vid depression är vanliga och för många känns kroppen tung, trött eller ur balans, vilket kan göra vardagen mer ansträngande än tidigare.
Sömnen är ofta påverkad vid depression. Du kan ha svårt att somna, vakna tidigt eller sova längre än vanligt utan att känna dig utvilad. Den ihållande tröttheten går sällan över med vila och kan göra även enkla sysslor krävande. Även aptit och vikt kan förändras – vissa tappar matlusten, medan andra äter mer som ett sätt att hantera nedstämdheten.
Depression kan också ta sig uttryck genom kroppsliga smärtor utan tydlig medicinsk förklaring, som huvudvärk, muskelvärk eller magbesvär.
Symtomen kan variera från person till person, men nedan följer några av de vanligaste kroppsliga uttrycken för depression.
Sömnstörningar – insomni, tidigt uppvaknande eller ökat sömnbehov
Förändrad aptit och vikt – minskad eller ökad hunger
Trötthet och energibrist – ihållande orkeslöshet trots vila
Psykomotoriska förändringar – långsamma rörelser och tal, eller inre rastlöshet
Kroppslig smärta – huvudvärk, muskelvärk eller magproblem utan tydlig orsak
Beteendemässiga symtom vid depression kan vara särskilt svåra, eftersom de ofta påverkar dina relationer och ditt sätt att interagera med världen omkring dig. Du kanske märker att du börjar dra dig undan från vänner, familj och sociala aktiviteter som du tidigare tyckte om, eftersom det känns överväldigande eller meningslöst att delta. Din arbetskapacitet kan också börja lida; saker som tidigare var rutinmässiga kan plötsligt kännas som enorma berg att bestiga, och du kanske kämpar med att hålla fokus eller slutföra uppgifter. Det kan också bli svårt att ta hand om dig själv på det sätt du brukar, som att sköta din personliga hygien eller äta regelbundet, eftersom det helt enkelt känns som att du inte har den mentala energin att orka bry dig. Dessa förändringar kan få dig att känna dig ännu mer distanserad från ditt gamla jag, vilket kan vara både förvirrande och skrämmande.
Här följer några vanliga tecken på beteendemässiga symtom vid depression:
Social isolering: Du drar dig tillbaka från vänner, familj och sociala aktiviteter.
Minskad arbetskapacitet: Svårigheter att utföra arbete, studier eller dagliga uppgifter.
Försummelse av eget välmående: Att ignorera personlig hygien eller hälsa, såsom att inte äta ordentligt eller sluta med fysisk aktivitet.
Depression tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Mer än var tredje kvinna och nästan var fjärde man insjuknar någon gång i livet i en depression. Tecknen på depression kan skilja sig mellan män och kvinnor, både i hur man upplever och uttrycker sina symtom. Dessa skillnader kan sannolikt bero på en kombination av biologiska, sociala och kulturella faktorer. Samtidigt är det viktigt att understryka att depression i grunden inte är en könsfråga.
Även om de grundläggande symtomen på depression är desamma för både män och kvinnor, har det visat sig att hur dessa symtom tar sig uttryck och upplevs kan variera beroende på kön. I generella termer skulle man kunna säga att mäns depression kan ibland vara svårare att upptäcka eftersom den ofta maskeras av ilska, undvikande beteenden eller missbruk. Kvinnor tenderar ofta att vara mer öppna med sina känslor, men de kan också vara mer benägna att uppleva starkare känslor av skuld och självkritik. Att det kan finnas skillnader bland annat beroende på kön understryker vikten av att förstå och uppmärksamma att depression kan manifestera sig på olika sätt, så att rätt stöd och behandling kan ges.
Män tenderar oftare att inte erkänna eller känna igen sina depressiva symtom, delvis på grund av sociala normer kring att att vara stark och självständig. Istället för att uttrycka känslor av sorg eller hopplöshet, kan män uppvisa tecken på depression genom ökad irritabilitet, ilska eller aggressivt beteende. Män vänder sig oftare till alkohol eller droger som ett sätt att hantera sina känslor, vilket ibland döljer de underliggande problemen. Män med depression kan också dra sig tillbaka från sociala sammanhang eller familjeansvar och kan i vissa fall fokusera mer på arbete eller hobbyer för att undvika att konfrontera sina känslor. Fysiska symtom som trötthet, huvudvärk eller magproblem är också vanliga, men många män är ofta mindre benägna att söka hjälp för dessa besvär.
Kvinnor är generellt mer benägna att uppleva och uttrycka känslor av sorg, skuld och värdelöshet när de är deprimerade. Ofta kan kvinnor också vara mer benägna att söka stöd och prata om sina känslor med vänner, familj eller en psykolog. Samtidigt är kvinnor också mer benägna att uppleva ångest och har en högre förekomst av insomni, aptitförändringar och viktuppgång som en del av de depressiva symtomen. Perioder av hormonella förändringar, som under menstruationscykeln, efter förlossning (postpartum depression), och under klimakteriet kan också påverka mottagligheten för depression. Även om det förekommer att kvinnor också vänder sig till alkohol eller droger, är det vanligare att uppleva ätstörningar och självkritiska tankar som en del av depressionen.
Ihållande depression, som tidigare kallades "dystymi" eller "kronisk depression", är som en subtil men bestående skugga över livets ljusa stunder. Det är en form av depression som kanske inte är lika förlamande som de allra djupaste depressionsepisoderna kan vara, men som ständigt finns där, under ytan, och dämpar din livsglädje. För dig som lever med ihållande depression blir vardagen ofta en lång kamp – en känsla av att aldrig riktigt känna sig lycklig, oavsett omständigheterna.
I den svenska arbetsversionen av ICD‑11 klassas tillståndet som ihållande depressivt syndrom (persistent depressive disorder) och innebär ett nedstämt sinnestillstånd som har pågått i minst två år för vuxna, eller ett år för barn och ungdomar. Under denna tid har du varit nedstämd under större delen av dagarna, de flesta dagar. Tillståndet kännetecknas av långvariga depressiva symtom som inte är tillräckligt allvarliga för att klassificeras som återkommande egentlig depression, men som ändå medför påtagligt lidande eller nedsatt funktionsförmåga.
Vanliga symtom som kan förekomma vid ihållande depression är:
Kronisk nedstämdhet snarare än djup förtvivlan. En låg, jämn ton av sorgsenhet som varar i flera år – inte intensiva perioder av svår nedstämdhet som vid "vanlig" egentlig depression.
Ständigt närvarande, men kanske inte jättekraftig, brist på energi och driv. Trötthet och brist på ork som ligger kvar i bakgrunden, snarare än att leda till fullständig utmattning.
Försämrad självkänsla. En långsamt eroderad självkänsla och känsla av otillräcklighet snarare än starka skuldkänslor.
Svag livsglädje. Förmågan att känna positiva känslor är nedsatt – men inte helt förlorad som vid svår depression.
Obeslutsamhet och koncentrationssvårigheter. Tankarna känns långsamma eller tröga – men inte nödvändigtvis så svårt störda att arbete eller vardag blir helt omöjligt.
En ständig känsla av hopplöshet. Ett genomgående intryck av att "det inte blir bättre".
Milda men ständiga sömnproblem och aptitförändringar. Svårt att sova ut sin trötthet eller svängningar i aptit – men inte extrema förändringar.
Ihållande depression kännetecknas av att symtomen är milda men istället långvariga. Till skillnad från egentlig depression innebär ihållande depression sällan plötsliga eller allvarligt fördjupade episoder, utan snarare ett jämnt, lågintensivt lidande. Det är denna subtila, utdragna karaktär som särskiljer tillståndet från egentlig depression, där symtomen ofta är mer intensiva och tydligt livsbegränsande på kortare tid.
Många som lever med ihållande depression fungerar på ytan – de arbetar, umgås och tar hand om familj – men med ett ständigt inre motstånd, brist på glädje och nedsatt livskvalitet. Livet fortsätter, men det kan upplevas som att färgerna bleknat. Vardagen känns monoton, och glädjen i sådant som tidigare varit meningsfullt minskar. Känslor av sorg, hopplöshet och trötthet blir till ett slags normalläge. Det nedstämda tillståndet är ofta så långvarigt att det kan kännas som en del av ens personlighet eller livsbild. Många som lever med ihållande depression kan knappt minnas en tid då de inte känt sig nedstämda, vilket kan göra det svårt att våga hoppas på att dystymin går att behandla.
Recidiverande depression, eller återkommande depression, innebär att du upplever flera separata episoder av nedstämdhet och låg energi över tid. Mellan episoderna kan du må relativt bättre, men symtom som hopplöshet, trötthet och minskat intresse för aktiviteter kan återkomma. Detta kan göra livet oförutsägbart och kännas som en ständig kamp för att hitta balans och återhämtning.
För att diagnostiseras med recidiverande depression krävs minst två avgränsade depressiva episoder separerade av perioder då kriterierna för depression inte uppfylls. Varje episod ska ha varat i minst två veckor och kan inkludera symtom som nedstämdhet, minskat intresse, koncentrationssvårigheter, känslor av värdelöshet eller överdriven skuld, hopplöshetskänslor, självmordstankar, förändrad aptit och vikt, sömnproblem, psykomotorisk agitation eller hämning samt brist på energi.
Till skillnad från vid bipolär sjukdom saknas tidigare maniska, hypomana eller blandade episoder.
Livet med recidiverande depression kan vara utmanande. Även när du mår bättre finns risken för nya episoder, vilket kan skapa oro och osäkerhet. Många fungerar på ytan – arbetar, umgås och tar hand om familj – men känner samtidigt ett ständigt inre motstånd och minskad livsglädje. Varje nytt återfall kan kännas tungt, men det går att hitta sätt att förebygga och hantera episoderna.
Behandling hos en legitimerad psykolog är ofta mer långsiktig än vid en enstaka depressiv episod. Målet är både att lindra nuvarande symtom och förebygga framtida episoder. Behandlingen kan inkludera:
Kartläggning av mönster i tankar och beteenden som kan trigga återfall
Strategier för stresshantering och tidiga varningstecken på en ny episod
Att arbeta med självmedkänsla och emotionellt stöd för att minska självförebråelser under svåra perioder
Gradvisa förändringar i vardagen som stärker energi, motivation och livskvalitet
Med psykologens stöd kan du utveckla en bättre förståelse för hur depressionen påverkar dig och träna på nya sätt att reagera när symtom dyker upp. Fokus ligger på att hjälpa dig leva ett meningsfullt liv, även när det känns tungt, och gradvis bygga en inre stabilitet som kan minska risken för framtida återfall.
Begreppen situationsbetingad, reaktiv och exogen depression depression hänger nära samman – de används ofta för att beskriva samma eller liknande tillstånd, nämligen en depression som uppstår som en reaktion på specifika yttre omständigheter, livshändelser eller situationer. Det kan till exempel handla om förlusten av en nära anhörig, en traumatisk upplevelse, en svår separation, förlust av arbete, eller någon annan betydande förändring i livet som orsakar stor emotionell stress. Idag används inte dessa termer formellt inom diagnossystem som DSM-5 eller ICD-10/11. Istället används mer allmänt termen egentlig depression (depression, egentlig) med specificeringar kring svårighetsgrad och ibland utlösande faktorer (t.ex. i anamnes eller behandling).
Situationsbetingad depression är ett vardagligare uttryck för en nedstämdhet eller depressiv period som uppstår i ett visst livssammanhang. Det kan till exempel handla om svår stress i arbetet, relationsproblem eller ekonomiska bekymmer. Termen används ofta för att beskriva en depression där sambandet mellan situationen och måendet är tydligt. Även om begreppet inte är formellt definierat i diagnossystemen, är det vanligt i klinisk och populär användning som ett sätt att beskriva hur omständigheterna påverkar det psykiska måendet.
Reaktiv depression avser ett tillstånd som uppstår som en direkt reaktion på en påfrestande livshändelse. Det kan röra sig om exempelvis en separation, en nära anhörigs död eller förlust av arbete. I denna beskrivning av depressionen betonas sambandet mellan det som hänt och den känslomässiga reaktionen – det vill säga att nedstämdheten är en följd av en yttre händelse. Begreppet har använts flitigt inom äldre psykiatrisk terminologi och förekommer fortfarande i vissa sammanhang, även om det inte längre ingår i de officiella diagnossystemen.
Exogen depression beskriver en depression som orsakas av faktorer utanför individen – det vill säga sådant som sker i omgivningen snarare än inifrån kroppen eller hjärnan. Ordet "exogen" betyder just "utifrån kommande" och begreppet står i kontrast till "endogen depression". Detta är äldre begrepp som sällan används längre, men som ibland förekommer som synonym till reaktiv depression för att betona att orsaken till nedstämdheten finns i yttre omständigheter.
Begreppen egentlig depression utan yttre orsak, endogen depression och melankolisk depression beskriver alla former av depression som främst anses ha en biologisk eller genetisk grund, snarare än att vara direkt utlöst av yttre händelser eller stressfaktorer. Denna form av depression kan uppstå utan någon tydlig utlösande faktor eller på grund av mindre stressfyllda händelser som inte i sig verkar förklara den djupa nedstämdheten. Många med endogen depression upplever ångest och nedstämdhet som är värst på morgonen (morgonångest).
Egentlig depression utan yttre orsak. I dagens terminologi talar man ofta om egentlig depression (major depressive disorder), och i klinisk bedömning kan man notera att det saknas en tydlig utlösande faktor. Detta motsvarar ofta det som tidigare skulle ha kallats en endogen depression.
Melankolisk depression (eller melankoli) är en specifik undergrupp inom egentlig depression och har många likheter med det som tidigare kallades endogen depression. Den kännetecknas av symtom som djup nedstämdhet, oförmåga att känna glädje, tidigt uppvaknande, aptitlöshet, stark trötthet och och en känsla av hopplöshet och hjälplöshet. Denna form anses ofta ha en starkare biologisk grund.
Endogen depression är en äldre term som syftar på en depression som inte tydligt beror på yttre faktorer utan tros ha sin grund i biologiska, genetiska eller neurokemiska mekanismer. Den kan uppkomma "utan anledning" och har ofta en mer allvarlig eller återkommande karaktär.
Säsongsbunden depression är en form av egentlig depression som återkommer under en specifik del av året, oftast under höst- och vintermånaderna när dagarna blir kortare och det blir mindre naturligt ljus. I den svenska arbetsversionen av ICD-11 klassificeras tillståndet inte som en egen diagnos, utan som en episod av egentlig depression med säsongsmönster (kod: 6A70.0 eller 6A70.1 beroende på svårighetsgrad), vilket innebär att depressionsepisoderna följer ett återkommande tidsbundet mönster.
För att symtomen ska betraktas som säsongsbundna enligt ICD-11 krävs att:
Depressiva episoder uppträder under samma årstid, oftast under höst eller vinter.
Episoderna återkommer under minst två på varandra följande år.
Symtomen avtar eller försvinner under andra delar av året, vanligtvis under vår och sommar.
Det inte finns andra tydliga orsaker till det återkommande mönstret, såsom arbetsbelastning eller stressfaktorer kopplade till specifika månader.
Även om den exakta orsaken till säsongsbunden depression inte är fullt klarlagd, anses variationer i ljusexponering spela en central roll. Minskad tillgång till dagsljus under vintermånaderna kan påverka hjärnans produktion av:
Melatonin, som reglerar sömn-vaken-cykler, och
Serotonin, ett signalsubstanssystem som påverkar humöret.
Dessa förändringar kan störa dygnsrytmen (cirkadisk rytm) och leda till symtom som nedstämdhet, trötthet, ökad sömn, aptitförändringar och social tillbakadragenhet. I dagligt tal brukar vi ofta prata om höstdepression, vinterdepression eller vintertrötthet. Men även vårdepression eller vårtrötthet är vanligt förekommande vilket tyder på att denna typ av depression kan ha andra förklaringar än bara allt mörkare dygn.
Det är ganska vanligt att kvinnor drabbas av depressioner i samband med graviditet och barnafödande. Detta kan ske både under graviditeten (prenatal depression) och efter förlossningen (postnatal eller postpartumdepression).
Perinatal depression är en form av depression som inträffar under graviditeten och/eller under den första tiden efter förlossningen. Det är en allvarlig psykisk hälsostörning som kan påverka både den gravida moderns välbefinnande och barnets utveckling. Perinatal depression kan delas upp i prenatal depression (depression under graviditeten) och postpartum depression (depression efter förlossningen, se nedan).
Postpartumdepression (PPD), eller förlossningsdepression, är en form av depression som kan uppstå efter förlossningen och drabbar mellan 10–15 % av nyblivna mödrar och kan påverka kvinnans förmåga att ta hand om sig själv och barnet. Tillståndet kan utvecklas när som helst inom det första året efter barnets födelse, men vanligtvis visar sig symtomen under de första veckorna eller månaderna efter förlossningen. PPD är mycket mer än en övergående nedstämdhet och skiljer sig från den vanliga "baby blues", som många kvinnor upplever de första dagarna efter förlossningen. Medan "baby blues" går över inom några dagar eller veckor, är postpartumdepression djupare och mer långvarig. Orsakerna till postpartumdepression är komplexa och beror ofta på en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Hormonella förändringar spelar en viktig roll – under graviditeten stiger nivåerna av östrogen och progesteron kraftigt, men efter förlossningen sjunker dessa hormonnivåer snabbt, vilket kan påverka humöret. Fysiska förändringar och den påfrestning som förlossningen innebär för kroppen kan också bidra till känslomässig sårbarhet. När depressionen slår till kan det vara lätt att känna skuld eller skam över sina känslor. Men postpartumdepression är inte ett tecken på att vara en dålig förälder, utan ett behandlingsbart medicinskt tillstånd. Med rätt hjälp kan du som nybliven mamma återfå ditt välmående och utveckla en stark och kärleksfull relation till ditt barn.
Vid depression i samband med graviditet är behandling och stöd är viktigt för att både mamma och barn ska må bra.
Utmattningsdepression innebär att den huvudsakliga diagnosen är depression, men att depressionen är föranledd av av arbetsrelaterad stress. I dessa fall används beskrivningen utmattningssyndrom endast som tillägg till den diagnostiserade depressionen. Denna specifika form av depression kännetecknas av en kombination av depressiva symptom och de symtom som är typiska för utmattningssyndrom.
Depression vid bipolär sjukdom kan vara svår att skilja från unipolär depression (klinisk depression) eftersom många av symtomen är desamma eller mycket liknande. Här är några sätt att skilja depression vid bipolär sjukdom från annan depression:
Fasväxling och återkommande episoder: Ett av de viktigaste kännetecknen på bipolär sjukdom är förekomsten av maniska eller hypomaniska episoder, som är perioder med extremt förhöjd stämning och ökad energi. Människor med bipolär sjukdom upplever både depressiva och maniska eller hypomaniska episoder (därav det äldre begreppet manodepressiv), medan personer med unipolär depression endast upplever depressiva episoder.
Symtomsvärta: Under maniska eller hypomaniska faser vid bipolär sjukdom kan personer uppleva en ökad självkänsla, överdriven optimism och ökad aktivitet, vilket inte är typiskt för unipolär depression.
Sömnstörningar: Sömnstörningar kan vara mycket mer extremt uttalade under maniska eller hypomaniska faser vid bipolär sjukdom.
Familjehistoria: Finns det en familjehistoria av bipolär sjukdom ökar sannolikheten för att en persons depression är kopplad till bipolär sjukdom.
Bipolär sjukdom kan vara komplicerad att diagnostisera, och det kan ta tid att fastställa en korrekt diagnos baserat på en persons symptom och sjukdomshistoria. Behandlingen för depression vid bipolär sjukdom skiljer sig också från behandlingen för unipolär depression.
Atypisk depression är en undergrupp av egentlig depression (major depressive disorder, MDD) som kännetecknas av följande specifika symtom som skiljer den från den mer klassiska bilden av depression:
Förbättrad sinnesstämning vid positiva händelser: Till skillnad från klassisk depression, där nedstämdheten är konstant, kan personer med atypisk depression tillfälligt känna sig bättre vid positiva händelser.
Ökad aptit och viktuppgång: Istället för minskad aptit, som ofta förekommer vid klassisk depression, upplever personer med atypisk depression ofta ökad aptit och kan gå upp i vikt.
Ökad sömn (hypersomni): Många sover mer än vanligt, ibland långt över normala sömnbehov.
Känslighet för avvisning: Personer med atypisk depression är ofta mycket känsliga för kritik eller avvisning, vilket kan påverka deras relationer och självkänsla.
Tung känsla i kroppen: En känsla av blytunga armar och ben ("leaden paralysis") är vanligt, vilket kan göra det svårt att röra sig eller ta sig igenom dagen.
Trots namnet är atypisk depression inte ovanlig. Depressionen kan ha både biologiska och psykologiska orsaker, och är ofta kopplad till ångesttillstånd. Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper till att hantera negativa tankemönster och förbättra beteenden som påverkar depressionen. Att också arbeta med livsstilsförändringar som regelbunden motion, stabila rutiner och socialt stöd kan vara viktiga faktorer för en lyckad återhämtning.
Vårddepression är en form av depression som påverkar människor som tar hand om eller stöder en annan person, såsom en familjemedlem eller patient. Det kan uppstå på grund av den fysiska och känslomässiga bördan av att vårda någon annan utan tillräckligt med stöd eller avlastning. Det är viktigt för vårdgivare att söka stöd och ta hand om sin egen hälsa för att förebygga eller hantera vårddepression.
Premenstruellt syndrom (PMS) är en samling av fysiska och/eller känslomässiga symptom som många kvinnor upplever under den luteala fasen av menstruationscykeln, vanligtvis en till två veckor före menstruationen. Vissa kvinnor upplever att deras PMS-symtom inkluderar känslor av nedstämdhet, ångest och irritabilitet, vilket kan likna symtomen på depression. Depression och PMS kan vara kopplade på bland annat följande sätt:
Hormonella förändringar: Under den luteala fasen av menstruationscykeln sjunker nivåerna av hormoner som östrogen och progesteron, vilket kan påverka neurotransmittorer i hjärnan och bidra till känslor av nedstämdhet och ångest.
Känslighet för hormonförändringar: Vissa kvinnor kan vara mer känsliga för hormonella förändringar än andra, vilket kan öka risken för att uppleva känslomässiga symtom som depression under PMS-perioden.
Stress och livsstilsfaktorer: PMS kan förvärra känslor av stress och oro, vilket i sin tur kan öka risken för depression eller förvärra befintliga depressionssymtom.
Under klimakteriet genomgår kvinnor en betydande hormonell förändring när östrogennivåerna sjunker och depression under klimakteriet är ganska vanligt. Förändringen kan leda till en rad fysiska och psykiska symptom, inklusive depression och ångest. Forskning visar att upp till 20% av kvinnor i klimakteriet kan uppleva depressionssymptom.
Att känna igen depression hos sig själv kan vara svårt, men det är viktigt att lyssna på sina egna känslor och reaktioner. Om du upplever en ihållande känsla av sorg eller tomhet som inte går över, kan det vara ett tecken på depression. Du kanske märker att saker som tidigare gav dig glädje inte längre har samma effekt, eller att du har svårt att känna entusiasm för framtiden. Du känner dig trött och energilös, även efter tillräcklig vila. Känslan av hopplöshet eller värdelöshet har blivit överväldigande, och du har svårt att koncentrera dig eller fatta beslut. Det är också sannolikt att du upplever förändringar i aptit eller sömnmönster – antingen äter eller sover du mycket mer eller mycket mindre än tidigare. Kanske känner du dig irriterad eller rastlös utan någon särskild anledning.
Ett av de vanligaste självskattningsverktygen för screening och bedömning av depression består av nio frågor som utformats som ett test för att mäta olika aspekter av depressiva symtom. De nio frågorna fokuserar på följande aspekter:
Lustkänsla: Känslan av att man inte har intresse eller glädje av att göra saker som man normalt tycker om.
Nedstämdhet: Känslan av konstant sorg eller tomhet.
Sömnproblem: Svårigheter att somna, att sova för mycket eller vakna tidigt och inte kunna somna om.
Trötthet: Känsla av trötthet eller brist på energi, även efter tillräcklig sömn.
Ändringar i aptit: Förändringar i ätvanor, antingen överdriven aptit och viktuppgång eller minskad aptit och viktminskning.
Känsla av värdelöshet eller skuld: Negativa tankar om sig själv, känsla av att vara värdelös eller uppleva skuldkänslor.
Svårigheter att koncentrera sig: Problem med att fokusera, minnesproblem och beslutsångest.
Rörelsesaktivering eller hämning: Känsla av att vara rastlös och svårigheter att sitta stilla, eller omvänt, känsla av tröghet och svårigheter att komma igång.
Självskada: Återkommande tankar om att skada dig själv.
Varje fråga i testet har svarsalternativ med olika grader av svårighet eller frekvens. Du svarar på varje fråga baserat på dina upplevelser under de senaste två veckorna. Resultatet av detta test används av psykologen för att bedöma svårighetsgraden av din depression och för att vägleda vidare behandlingsplaner samt vilken mer omfattande bedömning som kan komma att krävas. Testet ersätter inte den professionella bedömningen, men det kan vara ett användbart verktyg för att initiera bedömningen och behandlingen hos psykologen.
Orsakerna till depression är komplexa och varierar från person till person. Depression är oftast resultatet av en kombination av genetiska, biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Nedan är några faktorer som kan bidra till utvecklingen av depression:
Genetik: Det finns en ärftlig komponent för depression, vilket innebär att om en person har nära släktingar som lider av depression, kan risken för att själv drabbas vara högre.
Biologiska faktorer: Kemiska obalanser i hjärnan, särskilt med avseende på signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och dopamin, kan spela en roll i utvecklingen av depression. Depression kan involvera förändringar och obalanser i det centrala nervsystemet, vilket påverkar känslor, tankar och beteenden. Dessa förändringar kan inkludera minskad aktivitet i vissa delar av hjärnan eller en obalans i neurotransmittorer, kemikalier som överför signaler mellan nervceller.
Psykologiska faktorer: Personlighetsdrag, individuella coping-strategier och negativa tankemönster kan påverka sårbarheten för depression. Svåra livshändelser, trauma eller förluster kan också vara utlösande faktorer.
Miljöfaktorer: Stress, svåra livshändelser, brist på stöd från nära relationer och andra miljöfaktorer kan bidra till utvecklingen av depression. Arbetsrelaterad stress, ekonomiska svårigheter och social isolering kan också spela en roll.
Fysisk hälsa: Vissa medicinska tillstånd och kroniska sjukdomar kan öka risken för depression. Å andra sidan kan depression också påverka fysisk hälsa på olika sätt.
Dessa faktorer samverkar ofta på komplexa sätt, och det finns ingen enkel förklaring för varför någon blir deprimerad. Individer kan ha olika riskfaktorer och upplevelser som bidrar till deras depression.
Det är vanligt att undra hur depression märks i sättet vi uttrycker oss. Orden, tonfallet och tempot kan förändras när någon mår dåligt. En deprimerad person kan till exempel prata långsammare, med mindre energi, eller ofta återkomma till teman som hopplöshet, skuld och trötthet. Språket blir ibland mer inriktat på problem och självkritik, och det kan vara svårt att se framåt eller hitta ljusare perspektiv.
Att känna till dessa språkliga signaler kan hjälpa dig att förstå hur djupt depressionen kan påverka vardagen. Det är inte bara en känsla ”av att vara nere” – utan något som färgar hela sättet att tänka och tala. Om du själv märker att ditt eget språk präglas av hopplöshet eller att du ofta beskriver dig själv med hård självkritik, kan det vara en signal på att du mår sämre än du kanske trott.
Om du märker liknande förändringar hos någon du bryr dig om kan det vara ett tecken på att hen behöver stöd. Det viktigaste är inte att försöka tolka varje ord, utan att visa att du finns där, att du lyssnar och tar deras upplevelser på allvar. Undvik att förringa eller komma med snabba lösningar – bara din närvaro kan vara oerhört värdefull. Om du har möjlighet kan det vara en god idé att hjälpa personen att komma igång i behandling hos en psykolog.
Att välja en erfaren och legitimerad KBT-psykolog kan vara en god idé om du behöver hjälp att komma ur din depression. Med sin kompetens inom beteendemedicin och mångåriga erfarenhet av att behandla depressioner, hjälper psykologen hos Inemotion Psykologi dig att förstå och förändra dina negativa tankemönster. Genom evidensbaserade metoder som KBT, ACT och CFT kan du tillsammans med psykologen skapa varaktiga förändringar och få de verktyg som behövs för att återfå din livskvalitet och känslan av kontroll över ditt liv igen.
Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Tveka inte att ta kontakt om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi.
Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med behandling mot depression tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.
Om du av någon anledning inte kan ta dig till mottagningen på Villa Ed i Upplands Väsby så erbjuder Inemotion Psykologi också behandling vid depression med privat psykolog online. Det kan vara ett fungerande alternativ för dig som lider av mild till måttlig depression och som av någon anledning hellre vill träffa psykolog online istället för i fysika möten hos oss. För dig som bor i Upplands Väsby eller angränsande kommuner och vill träffa en psykolog i fysiska möten kan behandlingen genomföras i en mix av fysiska möten och möten online om det passar dig bättre. Samtidigt, och särskilt i dessa tider av digitalisering, är det fysiska mötet mellan psykolog och klient ofta mer uppskattat än någonsin tidigare.