Neuropsykiatriska funktions-nedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsbegrepp för diagnoser som påverkar hjärnans utveckling och funktion. Dessa tillstånd påverkar ofta individens beteende, känslor och kognitiva förmågor – alltså hur man tänker, känner och agerar i vardagen. Exempel på NPF-diagnoser är ADHD, autismspektrumtillstånd (AST) och Tourettes syndrom. Det är vanligt att flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förekommer samtidigt, vilket kan göra det svårare att förstå och hantera vardagen utan rätt stöd.

Vad innebär det att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?

Att leva med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) innebär att vissa funktioner i hjärnan utvecklats på ett sätt som skiljer sig från det som brukar kallas för "neurotypiskt". Det handlar om diagnoser som påverkar hur man tänker, känner och agerar – ofta på ett sätt som skapar påtagliga svårigheter i vardagen. 

Dessa diagnoser visar sig ofta redan i barndomen och kan påverka skolgång, relationer och arbetsliv i stor utsträckning. Även om uttrycken kan förändras över tid, kvarstår funktionsnedsättningen ofta livet ut. En diagnos ställs när symtomen är tillräckligt omfattande för att orsaka betydande svårigheter i vardagen och uppfyller alla kriterier enligt medicinska riktlinjer.

Vad innebär det att ha NPF-drag utan diagnos?

Du kan också ha vissa egenskaper eller beteenden som påminner om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utan att uppfylla kriterierna för en formell diagnos. Dessa så kallade subtila NPF-drag – eller att vara "inom spektrumet" – innebär att svårigheterna finns där i mildare form, men inte i den omfattning som krävs för att det ska klassas som en funktionsnedsättning.

Att ha subkliniska eller milda NPF-drag kan innebära:

• Lättare koncentrationssvårigheter eller att du lätt blir distraherad (liknar ADHD).

• Ett behov av rutiner och struktur, eller en viss social osäkerhet (liknar autismspektrumtillstånd).

• Enstaka tics eller tvångsmässiga vanor som liknar de vid Tourettes syndrom, men som inte påverkar dig i särskilt hög grad.

Att ha sådana drag kan ibland göra vissa situationer mer krävande – till exempel i sociala sammanhang, studier eller arbete – men det innebär inte automatiskt att du har en NPF-diagnos. För vissa personer skapar dessa egenskaper viss belastning, medan andra lär sig strategier för att hantera dem utan behov av formell utredning eller stöd.

Samtalen med psykologen anpassas för dig med NPF

Om du funderar på att träffa en psykolog och vet eller misstänker att du har NPF eller NPF-diagnoser, kan det vara bra att nämna det. Även om orsaken till att du söker hjälp inte är direkt kopplad till din neuropsykiatriska funktionsnedsättning, kan det påverka hur du kommunicerar, hur du tar till dig information och vad du behöver i en behandlingssituation. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är unika för varje individ och påverkar hur man tänker, känner och fungerar i vardagen. Därför behöver psykologisk behandling vid NPF anpassas utifrån varje persons behov. 

Här är några sätt behandlingen kan anpassas på:

• Anpassad kommunikation: Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha svårigheter med social kommunikation. Psykologen kan därför använda tydligt språk, struktur, visuellt stöd eller bildstöd för att underlätta förståelsen.

• Strukturerade rutiner: Många med NPF-diagnos har svårt med planering och organisering. Behandlingen kan fokusera på att skapa förutsägbara rutiner och strategier för att hantera vardagen.

• Kognitiva strategier och problemlösning: Terapi kan innehålla tekniker för att hantera arbetsminne, impulsivitet eller negativa tankemönster – vanligt vid tillstånd som ADHD.

• Social färdighetsträning: För den som har svårt i sociala sammanhang, till exempel vid autism, kan behandlingen inkludera träning i att tolka kroppsspråk, visa empati och utveckla strategier för att skapa och behålla relationer.

• Stöd för anpassning i vardagen: Psykologen kan hjälpa till att hitta lösningar för vardagen, till exempel genom att arbeta med skolan eller arbetsgivaren för att få till fungerande anpassningar – som tekniska hjälpmedel, extra återkoppling eller förändrade arbetsuppgifter.

Psykologen har kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är lyhörd för hur du föredrar att uttrycka dig och ta emot information. Genom att anpassa sättet att lyssna, fråga och ge återkoppling kan psykologen skapa en trygg behandlingsallians. Det handlar om att du ska känna dig förstådd, delaktig och stärkt i processen – oavsett om du har en formell NPF-diagnos eller befinner dig inom det neuropsykiatriska spektrumet.

Mer information om ADHD

ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder, vilket på svenska översätts till uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. Det är en neurobiologiskt betingad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis debuterar under barndomen, men symptomen kan fortsätta in i vuxen ålder.

Mer information om autism

Autism innefattar en relativt bred grupp av neuropsykiatriska tillstånd som påverkar hur en person tänker, upplever och relaterar till sin omvärld. Den stora bredd av autismspektrumtillstånd (AST) som finns kan ta sig många olika uttryck och påverka varje individ på unika sätt. Spektrumet omfattar en bred variation av förmågor, utmaningar och stödbehov, och personer med autism kan ha allt från mycket milda till mer omfattande svårigheter inom områden som social kommunikation, beteendemönster och känslighet för sensoriska intryck. Det spektrala perspektivet på autism gör det möjligt för psykologen att möta varje individ där den är, med en förståelse för att autism kan yttra sig på olika sätt beroende på personlighet, erfarenheter och miljö.

Mer information om Tourettes syndrom

Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av tics, vilket är plötsliga, upprepade och ofrivilliga rörelser eller ljud. Ofta debuterar Tourettes syndrom i barndomen, vanligtvis mellan 5 och 7 års ålder. Symtomen kan variera under olika perioder och vissa personer har bara milda tics, medan andra kan uppleva tics som påverkar deras vardag mer påtagligt. 

Om språkstörningar

Språkstörningar är en viktig aspekt av flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och kan förekomma som en del av tillstånd som autism, ADHD, och specifika inlärningssvårigheter. Språkstörningar ta sig olika uttryck och påverka både den receptiva och den expressiva delen av språket, det vill säga både förmågan att förstå språk och att uttrycka sig.

Språkstörningar kan även vara en del av specifika inlärningssvårigheter (som dyslexi) där individer har svårigheter att förstå och använda språkliga regler. Dessa svårigheter påverkar hur personer med NPF lär sig att läsa, skriva och tala. Det kan vara så att någon med en språkstörning har svårt att uttala ord korrekt, forma grammatiska satser eller förstå hur ord hänger ihop i meningar. Språkstörningarna handlar inte om bristande intelligens utan om specifika svårigheter med språkets funktion, vilket kan påverka både personens sociala liv och skol- eller arbetsliv.

• Specifika språkstörningar (SLI, Specific Language Impairment). En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att förstå och/eller producera språk, trots normal hörsel, intelligens och inga andra utvecklingsmässiga störningar. Personer med SLI kan ha svårt med grammatik, ordförråd, meningsbyggnad och att följa samtal, vilket kan påverka både talat och skrivet språk.

• Pragmatisk språkstörning, även kallad social (pragmatisk) kommunikationsstörning (SCD), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att använda språk i sociala sammanhang. Personer med pragmatisk språkstörning har svårigheter med att förstå och följa samtalsregler, såsom att turtagning, anpassa språket efter situationen, förstå underförstådda meningar och nyanser, samt att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck. Detta kan leda till problem i sociala interaktioner och kommunikation.

Språkstörningar kan göra att det finns specifika utmaningar med att förstå, bearbeta och använda språk på ett sätt som många andra gör. Därför är det viktigt att anpassa kommunikationen och ge stöd som gör att alla kan uttrycka sig på ett sätt som känns naturligt och begripligt.

Om inlärningssvårigheter

Inlärningssvårigheter är en vanlig del av flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), och de kan påverka en individs förmåga att ta till sig, bearbeta och tillämpa information på ett effektivt sätt. Inom NPF kan inlärningssvårigheter manifesteras på olika sätt beroende på vilken specifik funktionsnedsättning det handlar om, men det handlar ofta om svårigheter med koncentration, minne, språklig förståelse eller att organisera information. 

För personer med specifika inlärningssvårigheter (som dyslexi eller dyskalkyli) kan det finnas specifika problem med att läsa, skriva eller förstå matematiska koncept. Dessa inlärningssvårigheter beror på en skillnad i hur hjärnan bearbetar vissa typer av information. Till exempel kan någon med dyslexi ha svårt att känna igen ord eller bokstäver och att läsa flytande, trots att deras allmänna intellekt är normalt eller till och med högre än genomsnittet. Personer med dyskalkyli kan å andra sidan ha problem med att förstå siffror och matematiska begrepp, vilket gör att de har svårt att tillämpa grundläggande matematiska färdigheter.

• Dyslexi. En inlärningssvårighet som påverkar en persons förmåga att läsa, stava och skriva, trots normal intelligens och tillräcklig undervisning. Personer med dyslexi kan ha svårigheter med att avkoda ord, förstå text och koppla ljud till bokstäver, vilket gör det svårt att automatisera läsning och skrivning.

• Dyskalkyli. En inlärningssvårighet som påverkar en persons förmåga att förstå och hantera siffror och matematiska begrepp. Personer med dyskalkyli kan ha svårt med grundläggande aritmetik, att förstå nummerrelationer, att lära sig multiplikationstabeller och att utföra beräkningar, trots normal intelligens och tillräcklig undervisning.

Inlärningssvårigheter vid NPF är ofta inte ett resultat av bristande intelligens, utan handlar om olika sätt att bearbeta information. Individer med NPF kan ha särskilda styrkor, som kreativitet, problemlösning eller en djupare förståelse för vissa områden, men de kan behöva särskilt stöd för att hantera sina specifika svårigheter.

Intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är två olika typer av funktionsnedsättningar, men det finns vissa överlappningar och samvariationer mellan dem. Intellektuell funktionsnedsättning handlar om en nedsatt förmåga att tänka, förstå och lösa problem, vilket påverkar både intellektuell kapacitet och adaptiva färdigheter (dvs. förmågan att klara vardagliga uppgifter). NPF, å andra sidan, inkluderar en rad olika tillstånd som påverkar neuropsykologiska funktioner som uppmärksamhet, social interaktion och beteende.

I vissa fall kan en person ha både en intellektuell funktionsnedsättning och en NPF-diagnos, vilket innebär att de upplever svårigheter både på de intellektuella områdena och i frågor som rör socialt beteende eller kommunikation. Till exempel kan en person med autism och intellektuell funktionsnedsättning ha svårigheter både med socialt samspel och med att förstå eller lösa problem på en intellektuell nivå. I dessa fall blir det extra viktigt att anpassa både kommunikationssätt och lärande för att möta individens behov på ett effektivt sätt.

En viktig skillnad mellan intellektuell funktionsnedsättning och NPF är att en intellektuell funktionsnedsättning innebär en generell nedsättning i kognitiva förmågor, medan NPF handlar mer om specifika svårigheter i områden som uppmärksamhet (ADHD), social kommunikation (autism) eller impulsivitet och tics (Tourettes syndrom). Det är också möjligt att ha NPF utan att ha en intellektuell funktionsnedsättning. Till exempel kan en person med ADHD ha en normal eller hög intellektuell kapacitet men ändå ha svårigheter med koncentration och impulskontroll.

En annan aspekt är att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte nödvändigtvis har svårigheter med social interaktion eller kommunikation i samma utsträckning som de som har autism eller andra NPF-diagnoser. I vissa fall kan intellektuell funktionsnedsättning och NPF-drag kombineras på ett sätt som gör att det blir svårare att särskilja dem från varandra.

I praktiken innebär detta att när en person har både en intellektuell funktionsnedsättning och NPF-drag, måste behandlingen och stödet anpassas för att möta både de kognitiva och de neuropsykiatriska behoven. Många med både intellektuell funktionsnedsättning och NPF kan ha nytta av strukturerade och tydliga miljöer, anpassad undervisning och stöd för sociala färdigheter, beroende på deras specifika styrkor och svårigheter.

Snabb tillgång till psykolog

Snabb tillgång till psykologisk behandling är viktigt, och Inemotion Psykologi strävar efter att kunna erbjuda er en tid för privat terapi inom en rimlig tidsram. Dessutom kan ni hos oss få tillgång till ett obegränsat antal besök hos er psykolog, vilket ger dig möjlighet att få kontinuitet i  behandlingen för att uppnå de resultat ni önskar och behöver.

Träffa psykolog utan remiss

För att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi krävs ingen remiss. Vi finns här för att hjälpa dig och samtidigt göra det så smidig som möjligt att ta kontakt för att boka tid hos psykologen. Om du har några frågor eller bekymmer, tveka inte att kontakta oss. Träffa psykolog privat utan remiss hos Inemotion Psykologi.

Intresserad, vill veta mer eller träffa en psykolog?

Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. 

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.