Modern KBT-behandling

Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT)

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en terapiform som fokuserar på hur tankar, känslor och beteenden är sammankopplade och påverkar varandra. Den kognitiva beteendeterapins evidensbaserade tillvägagångssätt gör den till ett pålitligt behandlingsalternativ för dig som söker hjälp med dina mentala och psykologiska utmaningar i livet. Behandling med KBT-terapi är en vetenskapligt bevisad och effektiv form av psykoterapi som kan hjälpa dig att förändra dina tankar och beteenden i den riktning du önskar. 

För en lyckad KBT-behandling bör du vända tig till en legitimerad KBT-psykolog med lång erfarenhet som är utbildad och kvalificerad för att ställa rätt diagnos och har kompetens att genomföra den behandling som är rätt för dig, din diagnos och dina förutsättningar. Din KBT-behandling utformas individuellt efter dina förutsättningar där du och KBT-psykologen samarbetar för att uppnå de mål som är viktiga för dig. Tillsammans utforskas dina tanke- och beteendemönster som kanske tidigare har fungerat, men som nu orsakar probelm eller hindrar dig från att leva ditt liv så som du önskar. Du kommer tillsammans med psykologen få utveckla och prova nya tankar och beteenden genom att använda tekniker och strategier som problemlösning, kommunikationsfärdigheter, acceptans, exponering och beteendeaktivering. Det är modeller och metoder som hjälper dig att ta kontroll över dina tankar och beteenden, och ger dig verktyg för att kunna hantera negativa och dysfunktionella tankemönster, känslor och beteenden på ett bättre sätt.

Tredje vågens KBT – modern KBT-behandling

Under 1990-talet introducerades vad som kommit att kallas den tredje vågens KBT och som representerar en vidareutveckling av de föregående vågorna genom att integrera och betona aspekter av acceptans, medveten närvaro (mindfulness) och kontextuella faktorer snarare än enbart fokus på förändring av tankar och beteenden. Denna våg antar ett mer holistiskt och flexibelt tillvägagångssätt till psykoterapi, där man arbetar med hela personen i sin kontext snarare än att bara försöka eliminera symtom. Behandlingen riktar in sig på att hjälpa människor lära sig acceptera och hantera oönskade tankar och känslor, istället för att kämpa emot dem. Den tredje vågens KBT har jämfört med tidigare ett starkare fokus på värderingar och livskvalitet, där målet är att leva ett meningsfullt liv även när svåra tankar och känslor finns närvarande.

Den tredje vågens kognitiv beteendeterapi (KBT) består av flera olika behandlingsmetoder som alla delar en gemensam filosofi och angreppssätt. Här är några av de mest erkända behandlingsmetoderna som ofta nämns som en del av den tredje vågens KBT:

• Acceptance and Commitment Therapy (ACT): ACT fokuserar på att hjälpa dig att acceptera och förändra din relation till smärtsamma tankar och känslor, istället för att försöka kontrollera eller undvika dem. Istället kan du hitta ett sätt att acceptera dem som en naturlig del av livet. Genom acceptans kan du släppa den kamp som ofta förvärrar lidandet och istället fokusera på sådant som verkligen är viktigt för dig.

• Compassion Focused Therapy (CFT): CFT betonar utvecklingen av medkänsla gentemot dig själv och gentemot andra i din omgivning. Genom att arbeta med uppbyggnaden av medkänsla kan du minska din självkritik och självfördömelse.

• Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT): MBKT kombinerar kognitiva tekniker med mindfulnesspraktik. Mindfulness innebär att vara närvarande i nuet utan att döma eller försöka förändra det du upplever. Genom mindfulness kan du öka din medvetenhet om dina tankar och känslor och skapa en distans till dem, vilket gör det möjligt att agera mer flexibelt och mindre reaktivt. Det gör att du kan utveckla en ny relation till dina negativa tankemönster och bättre hantera till exempel stress, ångest och depression. 

• Beteendeaktivering: Beteendeaktivering är ett viktigt verktyg vid behandling med KBT och används för att hjälpa dig att bryta negativa mönster av passivitet och undvikande. Genom beteendeaktivering förändrar du ditt beteende först – och ditt mentala mående följer med på köpet. Det handlar om att inte vänta på motivation, utan att skapa den genom handling. Målet är att gradvis öka ditt engagemang i aktiviteter som ger mening och positiva upplevelser. Metodiken används bland annat för att behandla depression och innebär att du uppmuntras att öka ditt engagemang i meningsfulla och positiva aktiviteter, för att på så sätt bryta den negativa spiral av passivitet och nedstämdhet som ofta kännetecknar just depression. Här följer ett exempel på hur beteendeaktivering vid behandling med KBT kan gå till:

  • 1. Kartläggning av dina nuvarande beteenden. Vi börjar med att analysera hur dina dagliga aktiviteter påverkar ditt mående. Du kan använda en aktivitetsdagbok för att notera vad du gör och hur det påverkar dig.

    2. Identifiering av förstärkande aktiviteter. Vi utforskar och listar aktiviteter som tidigare har gett dig glädje, mening eller energi. Det kan vara sociala, fysiska eller kreativa aktiviteter, även små saker som att ta en promenad eller läsa en bok.

    3. Gradvis ökning av aktivitet. Vi sätter upp små, genomförbara mål för att återinföra meningsfulla aktiviteter i din vardag. Du börjar i en takt som känns hanterbar och som inte leder till överväldigande krav.

    4. Exponering för undvikna aktiviteter. Om du undviker vissa aktiviteter för att de känns jobbiga, hjälper psykologen dig att närma dig dem stegvis. Vi kan använda en hierarki för att göra det mer hanterbart.

    5. Planering och schemaläggning av aktiviteter. Du får konkret planera in aktiviteter i din kalender, vilket ökar sannolikheten att de blir av. Vi balanserar mellan nödvändiga och lustfyllda aktiviteter.

    6. Utvärdering och justering. Under behandlingen utvärderar vi vilka aktiviteter som har haft positiv effekt. Vi gör justeringar och anpassningar för att öka effektiviteten.

• Funktionell analytisk psykoterapi: Functional Analytic Psychotherapy (FAP) fokuserar på att skapa en stark terapeutisk relation, vilket kommer vara till hjälp och öka effektiviteten i din terapi. En stark terapeutisk relation underlättar när svårare frågor ska tas upp och kan öka din motivation att göra nödvändiga förändringar i ditt liv även utanför terapirummet.

• Dialektisk beteendeterapi (DBT): DBT utvecklades ursprungligen för att behandla personer med självskadebeteende och emotionell instabilitet, främst vid borderline personlighetsstörning. Behandlingen kombinerar strategier för emotionell reglering och krishantering med färdigheter för mindfulness och mellanmänsklig effektivitet.

Även om de föregående behandlingsmetoderna får anses centrala, finns ingen universellt fastställd lista över exakt vilka behandlingsformer som kan anses ingå i den tredje vågens KBT. Fältet är dynamiskt och nya metoder utvecklas och integreras över tid. Här följer exempel på terapiformer som ibland noteras inom den tredje vågens KBT, men där det också är omdebatterat om de ska betraktas som en del av tredje vågens KBT eller som egna distinkta terapiformer:

• Metakognitiv terapi: MCT fokuserar på att förändra vad du tänker om dina egna tankar, snarare än att direkt ändra innehållet i tankarna. Målet är att bryta negativa tanke- och beteendemönster genom att förbättra din medvetenhet och kontroll över dina metakognitioner, det vill säga de processer som styr hur du tänker och hanterar dina tankar.

• Schematerapi: Även om schematerapi delar vissa koncept med tredje vågens KBT, såsom fokuseringen på att förstå och förändra djupt rotade tankemönster och känslomässiga scheman, så skiljer den sig åt genom sitt fokus på att identifiera och bearbeta så kallade "scheman" eller livsteman som har sitt ursprung i barndomsupplevelser, och betraktas därför oftast som en separat och distinkt terapiform.

Dessa behandlingsmetoder är olika i sina tillvägagångssätt och tekniker, men de delar gemensamma teman som betoning av mindfulness, acceptans, medvetenhet och betydelsen av att leva i enlighet med det man verkligen värderar i livet.

Vid parterapi kan integrativ beteendeterapi för par, på engelska Integrative Behavioral Couple Therapy (IBCT), användas och det är en terapiform  som betraktas som en del av den tredje vågens KBT. IBCT utvecklades som en vidareutveckling av traditionell beteendeparterapi (Behavioral Couple Therapy, BCT) och fokuserar på att hjälpa par att acceptera och förstå varandras olikheter och känslomässiga reaktioner snarare än att försöka ändra dem.

Begreppet kognitiv beteendeterapi kommer till på 1980-talet

Begreppet "kognitiv beteendeterapi" (KBT) började användas under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Det var då som de olika metoderna från beteendeterapi och kognitiv terapi började integreras mer systematiskt, och man insåg att dessa tillvägagångssätt kunde komplettera varandra på ett effektivt sätt.

Under 1980-talet började dessa två inriktningar alltmer att förenas under termen "kognitiv beteendeterapi", särskilt som det blev tydligt att en kombination av kognitiva och beteendemässiga tekniker ofta gav bättre behandlingsresultat än någon av metoderna ensam. Termen KBT cementerades i psykologisk praxis och teori under denna period, och det är den benämningen som sedan dess har kommit att dominera inom psykoterapi på dessa områden.

Idag händer det att man hänvisar till begreppet ”klassisk KBT” och syftar då vanligtvis på dessa tidiga former av kognitiv beteendeterapi som kombinerar beteendeterapi och kognitiv terapi i dessa centrala aspekter:

• Kombination av kognitiv och beteendemässig behandling. Klassisk KBT integrerar tekniker från beteendeterapi, som fokuserar på att förändra beteenden genom inlärningsteorier, och kognitiv terapi, som fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster och dysfunktionella övertygelser.

• Strukturerad och målinriktad. Klassisk KBT är ofta strukturerad, med en tydlig agenda för varje session, och fokuserar på att uppnå specifika mål som formuleras i samråd med klienten. Behandlingen är vanligtvis kortvarig och fokuserad på att ge konkreta verktyg för att hantera symtom.

• Fokus på nuet. I klassisk KBT läggs tonvikt på nuvarande problem och tankemönster snarare än på att utforska barndom eller tidigare erfarenheter. Behandlingen syftar till att förändra hur individen tänker, känner och beter sig här och nu.

• Samarbete mellan terapeut och klient. Terapeuten och klienten arbetar tillsammans för att identifiera problematiska tankar och beteenden, utveckla strategier för att förändra dem, och genomföra dessa strategier i klientens vardag.

• Användning av hemuppgifter. En viktig del av klassisk KBT är användningen av hemuppgifter, där klienten får uppgifter att utföra mellan sessionerna för att tillämpa och befästa det som lärts ut i terapin.

Klassisk kognitiv beteendeterapi har en solid evidensbas och används ofta för att behandla olika psykiska tillstånd som ångest, depression, och fobier.

Klassisk KBT är vanlig också inom primärvården på grund av sitt tydliga, målinriktade fokus på att snabbt lösa specifika problem, vilket gör behandlingen effektiv och lätt att implementera. Dess struktur och kortvarighet passar väl för primärvårdens behov av snabba insatser. Dock händer det att klienter upplever behandlingen, när den genomförs under dessa förhållanden, som för strukturerad och känslomässigt distanserad, vilket kan leda till att vissa känner sig mindre personligt engagerade eller förstådda i processen. Den starka inriktningen på att lösa problem i nuet kan också upplevas som otillräcklig för den som söker en mer holistisk eller djupgående behandling.

Kognitiv terapi (andra vågens KBT, 1970-talet)

Den kognitiva terapin, ibland kallad ”den andra vågens  KBT” representerar ett betydande skifte i förståelsen och behandlingen av psykiska störningar. Medan den första vågen främst fokuserade på observerbara beteenden och deras betingning, insåg forskare och kliniker att människors tankemönster och uppfattningar spelade en avgörande roll i deras emotionella och beteendemässiga problem. Detta insåg bland andra Aaron T. Beck och Albert Ellis, som blev pionjärer för denna nya inriktning inom terapi. Den andra vågens KBT representerar en kritisk utveckling inom psykologisk behandling, där fokus på att förändra dysfunktionella tankemönster visar sig vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra mental hälsa.

Kognitiv terapi – bakgrund och utveckling

På 1960-talet började Aaron T. Beck, en amerikansk psykiater, ifrågasätta de psykoanalytiska metoder som då var dominerande inom psykoterapi. Han märkte att deprimerade patienter ofta hade automatiska, negativa tankar som påverkade deras känslor och beteenden. Dessa tankar var ofta irrationella och självbestraffande, vilket ledde Beck till att utveckla teorin om att det var dessa tankar, snarare än omedvetna konflikter, som orsakade depression.

Samtidigt utvecklade Albert Ellis sin egen teori, kallad rationell-emotiv beteendeterapi (REBT). Ellis föreslog att det inte är händelser i sig som orsakar emotionellt lidande, utan snarare individens tolkningar och övertygelser om dessa händelser. Han introducerade begreppet irrationella föreställningar, som är negativa och orealistiska tankemönster som leder till känslomässiga problem.

Kognitiv terapi – centrala begrepp och principer

Den andra vågens KBT är uppbyggd kring ett antal centrala begrepp som utgör grunden för dess teorier och behandlingsmetoder:

• Automatiska tankar: Detta är de snabba, reflexmässiga tankar som kan uppstå i olika situationer. För personer med psykiska problem är dessa tankar ofta negativa och kan förstärka eller utlösa känslomässigt lidande. Exempelvis kan en person som misslyckas med en uppgift tänka "Jag är värdelös", vilket i sin tur kan leda till känslor av depression.

• Kognitiva förvrängningar: Beck identifierade flera typer av förvrängda tankemönster som är vanliga hos personer med psykiska problem. Dessa inkluderar svart-vitt tänkande (att se saker som antingen helt bra eller helt dåliga), katastroftänkande (att förvänta sig det värsta möjliga resultatet), och övergeneralisering (att dra allmänna slutsatser baserat på en enskild händelse).

• Grundläggande antaganden: Under de automatiska tankarna finns ofta mer djupgående övertygelser eller scheman om sig själv, andra och världen. Dessa antaganden kan vara både positiva och negativa, men hos personer med psykiska problem är de ofta dysfunktionella och leder till återkommande negativa tankar.

• Kognitiv omstrukturering: Ett av de centrala målen med kognitiv terapi är att hjälpa patienter att identifiera, ifrågasätta och förändra sina dysfunktionella tankemönster. Genom att ersätta negativa tankar med mer realistiska och konstruktiva tankar, kan patienten uppleva en förbättring av sina känslomässiga och beteendemässiga problem.

Kognitiv terapi – terapeutisk process och metoder

Den andra vågens KBT är mycket strukturerad och målinriktad. Terapeuten och patienten arbetar tillsammans för att identifiera specifika problemområden och utveckla strategier för att hantera dem. Terapeuten fungerar som en guide som hjälper patienten att lära sig nya sätt att tänka och reagera på olika situationer.

• Psykoedukation: Terapeuten börjar ofta med att utbilda patienten om sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. Detta ger patienten en grundläggande förståelse för hur deras tankar påverkar deras liv och varför det är viktigt att förändra dysfunktionella tankemönster.

• Sokratiska frågor: Genom att ställa öppna frågor hjälper terapeuten patienten att själv reflektera över och ifrågasätta sina automatiska tankar. Målet är att leda patienten till insikten att deras tankar kanske inte är lika sanna eller absoluta som de först verkar.

• Hemuppgifter: Ett annat kännetecken för kognitiv terapi är användningen av hemuppgifter. Patienten får ofta i uppgift att tillämpa de tekniker som lärts ut i terapin på sin vardag. Detta kan inkludera att skriva ner sina automatiska tankar, utmana dem och ersätta dem med mer balanserade tankar.

• Beteendeexperiment: Ibland används beteendeexperiment för att testa riktigheten av en patients tankar. Till exempel kan en patient som tror att de kommer att misslyckas i en viss situation uppmanas att utföra en uppgift för att se om deras farhågor besannas.

Kognitiv terapi – effektivitet och betydelse

Den andra vågens KBT har visat sig vara mycket effektiv för att behandla en rad olika psykiska problem, inklusive depression, ångeststörningar, paniksyndrom, social fobi och tvångssyndrom. Forskning har konsekvent visat att kognitiv terapi är minst lika effektiv som medicinering för många tillstånd, och den har den extra fördelen att den ger långvariga resultat genom att förändra de tankemönster som ligger till grund för problemen.

Denna våg lade också grunden för en ny era inom psykoterapi där vetenskaplig utvärdering och evidensbaserade metoder blev centrala. Kognitiv terapi har inte bara påverkat utvecklingen av KBT utan också bidragit till att forma moderna psykoterapeutiska metoder och teorier.

Beteendeterapi (första vågens KBT, 1950- och 1960-talet)

Beteendeterapi, som ibland kallas ”den första vågens KBT”, utvecklades under mitten av 1900-talet och utgör grunden för hela det kognitiva beteendeterapeutiska fältet. Denna våg fokuserade uteslutande på observerbara beteenden och de inlärningsprocesser som ligger till grund för dessa beteenden. Istället för att försöka förstå människors tankar och känslor, fokuserade beteendeterapeuter på att förändra oönskade beteenden genom specifika tekniker baserade på inlärningspsykologi.

Beteendeterapi – bakgrund och utveckling

Beteendeterapin uppstod ur de psykologiska teorierna om klassisk betingning och operant betingning, som utvecklades av forskare som Ivan Pavlov, John B. Watson, och B.F. Skinner. Dessa teorier betonade att beteenden formas och upprätthålls genom miljöfaktorer och inlärningsprocesser, snarare än genom inre mentala tillstånd.

• Klassisk betingning: Denna teori, som utvecklades av Ivan Pavlov, baseras på idén att ett neutralt stimulus kan framkalla en specifik respons efter att ha parats ihop med ett annat stimulus som naturligt framkallar denna respons. Ett klassiskt exempel är Pavlovs experiment med hundar, där ljudet av en klocka (neutralt stimulus) började framkalla salivering (respons) efter att det parats med mat (obetingat stimulus).

• Operant betingning: B.F. Skinner, en av de mest inflytelserika personerna inom beteendeterapi, utvecklade teorin om operant betingning. Denna teori fokuserar på hur konsekvenserna av ett beteende påverkar sannolikheten för att beteendet upprepas. Skinner identifierade två huvudtyper av konsekvenser: förstärkning (som ökar sannolikheten för att ett beteende upprepas) och bestraffning (som minskar sannolikheten för att ett beteende upprepas).

Beteendeterapin började få fäste under 1950- och 1960-talet, då forskare och kliniker började tillämpa dessa teorier på behandling av psykiska problem. De första beteendeterapeutiska metoderna utvecklades som ett alternativ till de mer introspektiva och psykodynamiska metoder som var populära vid den tiden.

Beteendeterapi – centrala begrepp och principer

Beteendeterapi är starkt baserad på principerna för inlärningsteori och betonar följande begrepp:

• Exponering: En av de mest centrala teknikerna inom beteendeterapi är exponering. Detta innebär att systematiskt utsätta en person för de stimuli eller situationer som framkallar ångest eller rädsla, i en kontrollerad miljö, tills ångesten gradvis minskar. Exponering kan ske gradvis (systematisk desensibilisering) eller mer intensivt (flooding).

• Förstärkning och bestraffning: Beteendeterapeuter använder förstärkning för att öka önskvärda beteenden. Positiv förstärkning innebär att tillföra en belöning efter ett önskat beteende, medan negativ förstärkning innebär att ta bort en obehaglig stimulus när ett önskat beteende inträffar. Bestraffning används mer sällan eftersom det kan ha oönskade bieffekter, men det kan användas för att minska oönskade beteenden.

• Modellinlärning: Albert Bandura bidrog med teorin om modellinlärning eller observationsinlärning, som betonar att människor kan lära sig nya beteenden genom att observera andra och sedan imitera dessa beteenden. Detta blev särskilt viktigt inom terapier där klienter kunde lära sig adaptiva beteenden genom att observera sina terapeuter eller andra modeller.

• Generaliseringsprincipen: Inom beteendeterapi är det viktigt att ett beteende inte bara ändras i en terapimiljö utan att förändringen överförs till andra aspekter av klientens liv. Terapeuter arbetar därför för att säkerställa att de nya, önskade beteendena generaliseras till olika situationer och miljöer.

Beteendeterapi – terapeutisk process och metoder

Beteendeterapi är mycket strukturerad och målinriktad. Terapeuten och klienten börjar med att identifiera specifika beteendeproblem och utvecklar sedan en plan för att förändra dessa beteenden genom att använda olika inlärningsbaserade tekniker.

• Systematisk desensibilisering: Denna metod, utvecklad av Joseph Wolpe, kombinerar avslappningstekniker med gradvis exponering för ångestframkallande stimuli. Klienten lär sig att slappna av och sedan gradvis närma sig det som framkallar deras rädsla, vilket leder till att rädslan minskar över tid.

• Aversionsterapi: I vissa fall kan aversionsterapi användas för att skapa en negativ association med ett oönskat beteende. Till exempel kan en person som försöker sluta röka få ett mildt obehagligt stimulus varje gång de känner för att röka.

• Token economy: Detta är ett system där individer belönas med "tokens" för att utföra önskvärda beteenden. Tokens kan sedan bytas in mot belöningar. Denna metod används ofta i institutionella miljöer, som skolor eller sjukhus, för att förstärka positiva beteenden.

• Exponering med responsprevention (ERP): Speciellt använd vid behandling av tvångssyndrom, innebär ERP att klienten exponeras för det som utlöser tvångstankarna, men utan att tillåta det tvångsmässiga beteendet att följa. Syftet är att minska ångesten och behovet av tvångsmässiga handlingar.

Beteendeterapi – effektivitet och betydelse

Beteendeterapi, med sitt fokus på beteendeändring genom inlärningsprinciper, har visat sig vara mycket effektiv för en rad olika problem, särskilt ångeststörningar, fobier, och tvångssyndrom. Teknikerna har också visat sig användbara vid behandling av problem som missbruk, ätstörningar och aggressivt beteende.

En av de största styrkorna med beteendeterapi är dess vetenskapliga grund. Metoderna är tydligt definierade och lätta att mäta, vilket har gjort dem lätta att studera och anpassa till olika kliniska situationer. Den empiriska grunden för beteendeterapi lade också grunden för utvecklingen av evidensbaserade behandlingar, en central princip inom modern psykoterapi.

Den första vågen representerar en revolution inom psykoterapi, där fokus på inre processer ersattes av ett strikt fokus på observerbara beteenden och deras förändring. Detta tillvägagångssätt öppnade dörren för en mer pragmatisk och vetenskapligt orienterad psykoterapi som betonar direkt förändring av oönskade beteenden. Denna våg lade också grunden för de senare utvecklingarna inom KBT, där kognitiva och, så småningom, kontextuella faktorer integrerades i behandlingen.

KBT har bevisad effekt

KBT (kognitiv beteendeterapi) är evidensbaserad vilket innebär att dess effektivitet har stöd i vetenskapliga studier och empiriskt forskningsmaterial. Detta innebär att metoden har genomgått omfattande forskning och att resultaten har visat att KBT är en effektiv och pålitlig behandlingsmetod för olika psykiska störningar och problem. Evidensbaserad praktik, inklusive evidensbaserad terapi som KBT, bygger på användning av bevis från rigorösa kliniska studier för att vägleda behandlingsbeslut. Studierna utvärderar terapins effektivitet genom att jämföra den med andra behandlingsmetoder eller kontrollgrupper som inte får behandlingen.

För att kunna klassas som evidensbaserad terapi måste KBT uppfylla vissa kriterier:

• Det finns en tillräcklig mängd vetenskapliga studier som visar att kognitiv betendeterpai (KBT) har en positiv effekt på de problem som behandlingen är avsedd att adressera.

• Resultaten från studierna är reproducerbara och visar liknande effekter över olika populationer och tidsperioder.

• Studierna har genomförts med en god vetenskaplig metodik och kontrollerar för potentiella bortfall och snedvridning i data.

• Effektiviteten har jämförts med andra behandlingsmetoder eller kontrollgrupper för att kunna bedöma dess unika bidrag till förbättringen.

Att en terapiform, som KBT,  är evidensbaserad innebär inte nödvändigtvis att den fungerar för alla eller är den bästa behandlingen för varje individuell situation. Men det bör ge både psykologer och klienter förtroende för att KBT har en solid vetenskaplig grund och att det är en effektiv behandlingsmetod för en mängd olika psykiska problem och störningar.

Forskning har också visat att KBT är minst lika effektiv som medicinering för många psykiska hälsoproblem, med långvarig effektivitet och med färre biverkningar. KBT är också en föredragen behandlingsform för många klienter på grund av dess inriktning på att lära sig färdigheter för att hantera problem på ett självständigt sätt.

Förändring som har förutsättning att bestå

När du genomgår en behandling med KBT är målet inte bara att må bättre här och nu, utan också att du ska kunna ta med dig det du lärt dig och använda det i vardagen – på egen hand. En viktig del av terapin kan därför vara att tillsammans med psykologen skapa en vidmakthållandeplan. Det blir din personlig plan som hjälper dig att behålla dina framsteg och hantera svackor om de skulle dyka upp längre fram.

Din vidmakthållandeplan kan till exempel innehålla:

• Vad som hjälpt dig. En sammanfattning av vilka övningar, insikter och strategier som hjälpt dig mest under terapin – så du har en tydlig bild av vad som är värt att hålla fast vid även efter avslutad terapi.

• Färdigheter du kan använda framöver. De konkreta verktyg du kan fortsätta att använda i vardagen – till exempel hur du kan bemöta svåra tankar eller hantera stressiga situationer.

• Tankar om vad som kan bli utmanande. När du är tillbaka i vardagen igen lär det lätt att gamla mönster smyger sig tillbaka. Därför är det klokt att tillsammans med psykologen tänka igenom vad som kan vara varningssignaler på att du är på väg i fel riktning så att du har möjlighet att agera i tid.

• Sätt att ta hand om dig på egen hand vid en svacka. Att du vet vad du kan göra om du börjar må sämre är en viktig del av planen. Vem kan du prata med? Vilka strategier kan du plocka fram? I vilket skede det vara dags att ta hjälp av din psykolog igen om du skulle vara på väg ner i en svacka?

• Ditt eget sätt att hålla dig på rätt spår. Om du börjar känna dig osäker kan du kan behöva påminna dig själv om vad som motiverar just dig och vad som skapar värde i ditt liv, så att du kan välja att fokusera på rätt saker. Av psykologen får du exempel på hur du kan ge dig själv påminnelser eller stöd för att fortsätta ta hand om dig – även utan regelbundna samtal.

Ett av målen med att ta fram din plan är att du inte känna dig ensam med eventuella utmaningar när terapin är slut. Vidmakthållandeplanen kan förhoppningsvis fungera som en trygg kompass du kan ha med dig vidare i livet. Det blir din plan, skräddarsydd efter dig och dina behov.

Läs mer om behandling med KBT vid olika diagnoser

• Behandling av depression med KBT

• Behandling av ångest med KBT

• Behandling av panikångest med KBT

• Behandling av hälsoångest med KBT

• Behandling av social ångest (fobi) med KBT

• Behandling av PTSD och trauma med hjälp av KBT

• Behandling av tvångssyndrom (OCD) med KBT

• KBT vid långvarig smärta

• KBT vid sömnproblem

• Minska stressrelaterade problem med hjälp av KBT

• Utmattningssyndrom och KBT

• KBT som behandling mot fobier

Träffa KBT-psykolog utan remiss

För att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi krävs ingen remiss. Vi finns här för att hjälpa dig och samtidigt göra det så smidig som möjligt att ta kontakt för att boka tid hos psykologen. Om du har några frågor eller bekymmer, tveka inte att kontakta oss. Vi är här för att ge dig samtalsstöd och någon att prata med om du mår dåligt så att du kan ta kontrollen över ditt liv och ditt välbefinnande.

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?

Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. 

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att komma igång med din KBT-behandling och KBT-terapi tillsammans med legitimerad psykolog hos Inemotion Psykologi.