Oavsett om du besväras av lindrigare tics eller om du har diagnosen Tourettes syndrom kan känslan av att ständigt kämpa mot dina tics vara en utmaning också i vuxen ålder. Den kan leda till stress, socialt undvikande och känslan av att vara missförstådd. En psykolog kan hjälpa dig som har tics eller en mildare form av tourettes syndrom att minska intensiteten eller frekvensen av dina tics, eller hjälpa dig att hantera de situationer där ticsen kan vara störande eller skapa stress.
Att leva med Tourettes syndrom innebär att ofrivilliga tics – både motoriska (som rörelser eller ansiktsuttryck) och vokala (som ljud eller ord) – kan skapa betydande utmaningar i både sociala och offentliga sammanhang. Vi vet att detta ofta leder till känslor av att vara missförstådd och att man oroar sig för sina tics, vilket i sin tur gör att du kanske undviker sociala situationer. Din psykolog kan hjälpa dig att hantera dessa känslor genom att öka din förståelse för hur diagnosen påverkar dig. Tillsammans kan vi utveckla sätt att kommunicera med omvärlden för att minska eventuell stress och uppnå större trygghet.
När det gäller relationer, både privata och professionella, kan en psykolog hjälpa dig att identifiera de mönster som skapar problem, till exempel att du kanske känner dig osäker på hur andra reagerar på dina tics. Genom att arbeta med ditt självförtroende och hitta effektiva strategier för att hantera ticsen i olika situationer, får du verktyg att bygga starkare och mer öppna band till andra.
Att som vuxen leva med Tourettes syndrom innebär att du kan behöva anpassa vissa delar av din vardag. Tillsammans hittar vi de metoder som fungerar för dig, så att du känner dig mer trygg och accepterad i både sociala sammanhang och i ditt eget mående.
Att behandla Tourettes syndrom med KBT (kognitiv beteendeterapi) handlar om att förstå och påverka de utmaningar som kommer med syndromet, som tics och ibland tvångsmässiga beteenden eller tankar. KBT-metoder som används vid Tourettes kan vara HRT (Habit Reversal Training) eller ERP (Exponerings- och responsprevention). Det här låter kanske tekniskt, men det handlar egentligen om att träna på att förstå dina tics och sedan lära dig nya sätt att hantera dem. Behandlingen ger dig verktyg att låta bli att agera på impulser, som att göra ett tic, och i stället hitta nya sätt att hantera den obehagliga känslan som dyker upp innan. Det kräver träning, och psykologen är där för att guida och stötta dig hela vägen. Det handlar inte om att "ta bort" tics helt, utan om att minska dem och göra dem mindre påfrestande.
Behandlingen behöver anpassas efter just dina förutsättningar men ungeför så här kan den läggas upp för dig:
Kartläggning av tics och triggers: Vi börjar med att förstå vilka situationer eller känslor som kan göra dina tics starkare.
Medvetenhet: Först får du träna på att bli mer medveten om när ett tic är på väg. Ibland kan man känna en slags "förvarning" i kroppen, som en spänning. Genom att förstå dessa signaler blir det lättare att agera.
Habit reversal training (HRT) och ersättningsbeteende: En central del av behandlingen är att identifiera tics och träna på konkurrerande responser, alltså små beteenden du kan göra istället för tics. Dessa hjälper dig att få större kontroll. Här får du lära dig att göra något annat istället för ticset, ett beteende som är mindre störande eller obekvämt. Till exempel, om du har ett tic som innebär att du rör huvudet, kan du lära dig att spänna en annan muskel istället.
Hantering av stress och ångest: Eftersom tics ofta blir värre i stressiga situationer, hjälper vi dig att hitta sätt att lugna kroppen och minska stress.
Tourettes och tvångssyndrom (OCD) är nära släkt eftersom de delar liknande mekanismer i hjärnan. Tvångsmässiga tankar skapar ofta en känsla av ångest, och tvångshandlingar används för att minska den. Vid behandling av tvångssyndrom med KBT tränar vi också på att möta ångesten utan att utföra handlingen. Det här stärker din förmåga att stå emot impulser – vilket är lika hjälpsamt för tvång liksom för tics.
Tics kan beskrivas som plötsliga, snabba och ofrivilliga rörelser eller yttranden som upprepas oregelbundet i din vardag. Kanske upplever du en stark, inre impuls – en känsla av tvång – strax innan ticsen kommer. Även om du tillfälligt kan försöka undertrycka rörelsen eller ljudet, är detta ofta en stor och utmattande ansträngning.
Tics delas in i två huvudtyper:
Motoriska tics: Dessa är kroppsrörelser, som till exempel blinkningar, ryckningar, huvudskakningar eller axelryckningar. Mer komplexa motoriska tics kan inkludera större rörelser som att hoppa, snurra eller röra vid saker.
Vokala tics: Dessa innebär ljud som personen gör, till exempel harklingar, hostningar, upprepade ord eller ibland okontrollerade utrop. I sällsynta fall kan vokala tics inkludera ofrivilliga svordomar eller olämpliga ord, vilket kallas koprolali.
Enkla tics är vanliga hos barn i skolåldern och brukar lyckligtvis upphöra efter en tid. Om besvären däremot blir mer komplexa och långvariga, krävs en tydligare diagnostisering. En psykolog kan hjälpa dig att förstå hur dina tics fungerar, oavsett om de är:
Övergående tics: Tics som pågått kortare tid än ett år.
Kroniska tics: Tics som har förelegat under ett år eller längre
Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som definieras av närvaron av kroniska tics. Ett krav för diagnosen är att både motoriska och vokala tics har uppträtt under minst ett år, även om de inte behöver förekomma samtidigt. Debuten sker ofta i barndomen, vanligtvis mellan 5 och 7 års ålder – ofta märks de första ticsen redan i skolåldern. Vissa individer har bara milda tics, medan andra kan uppleva att ticsen påverkar deras vardag mer påtagligt. Dessa tics kan förvärras av stress, trötthet eller intensiva känslor, medan de ofta minskar i lugna, avkopplande miljöer.
För många som lever med Tourettes syndrom är ticsen bara en del av utmaningen. Det är mycket vanligt att Tourettes förekommer tillsammans med andra neuropsykiatriska diagnoser (NPF). Denna samsjuklighet (komorbiditet) är faktiskt snarare regel än undantag.
De vanligaste diagnoserna som förekommer samtidigt är:
ADHD: Uppskattas förekomma hos 50 till 90 procent av individer med Tourettes.
Tvångssyndrom (OCD): Uppskattas förekomma hos 30 till 60 procent av individer med Tourettes.
Faktum är att symtom kopplade till ADHD eller OCD ofta kan upplevas som mer begränsande i vardagen än själva ticsen. Därför är det viktigt att du får hjälp av en psykolog som har kompetens att se hela bilden. Psykologen behandlar inte bara dina tics, utan hjälper dig att hantera hela den komplexa situationen som kan inkludera koncentrationssvårigheter, impulsivitet eller tvångsmässiga tankar och beteenden. Målet är att du ska få en helhetsbehandling som leder till verklig och hållbar förändring.
Att leva med Tourettes syndrom är unikt – ingen person med tillståndet är den andra lik. Ticsens specifika uttryck och intensitet kan variera mycket över tid. Vissa termer som beskriver dessa variationer används i internationell litteratur och kliniska manualer (som den amerikanska DSM-5), även om de inte alltid strikt följer den svenska versionen av diagnosmanualer.
För att beskriva den stora variationen i ticsens uttryck kan ibland följande användas:
"Persistent (Chronic) Motor or Vocal Tic Disorder" kallas ibland i internationella manualer den diagnos som enbart innefattar antingen motoriska eller vokala tics under minst ett år.
Multifokala tics: Detta beskriver en situation där en person uppvisar flera olika tics samtidigt, eller växlar snabbt mellan olika typer av tics (t.ex. ett tics som rör huvudet, ett annat händerna, samtidigt som du gör vokala ljud).
Komplexa tics: Detta innebär att rörelser eller ljud är mer sammansatta och mönstrade, som att utföra en ritualiserad rörelse eller uttala fraser snarare än enstaka ljud.
Termen TS+ (Tourettes syndrom Plus) används ibland för att lyfta fram att individer med TS också har andra neuropsykiatriska tillstånd. Denna komplexitet gör det extra viktigt att du får hjälp av en psykolog med en helhetssyn på dina utmaningar.
Koprolali är ett symtom som ibland förekommer vid Tourettes syndrom. Det innebär ofrivilliga utbrott av stötande, olämpliga eller svordomsartade ord eller fraser. För personer med denna typ av tics kan det vara särskilt utmanande i sociala sammanhang, eftersom de kanske inte har kontroll över sina ord och kan känna sig missförstådda eller stigmatiserade.
Det är svårt att exakt svara på varför just svordomar är vanliga i detta sammanhang, men här är några anledningar till varför svordomar kan vara vanliga vid koprolali:
Automatisk uppmärksamhet: Svordomar är kulturellt laddade och har en stark förmåga att dra uppmärksamhet. Detta gör att de blir mer framträdande i medvetandet och lättare aktiveras i språkliga automatismer.
Social tabu: Människor tenderar att undvika svordomar i sociala sammanhang, vilket gör dem till "förbjudna" ord. Denna förbjudenhet kan öka impulsiviteten hos personer med koprolali att använda dem.
Emotionell laddning: Svordomar är ofta kopplade till starka känslor som ilska, frustration eller överraskning. Personer med koprolali kan ha svårare att kontrollera dessa emotionella uttryck.
Neurologiska mekanismer: Vid Tourette syndrom tros en obalans i de basala ganglierna, som styr rörelser och impulskontroll, bidra till tvångsmässiga tics och yttringar. Svordomar kan då utlösas som en del av dessa okontrollerade impulser.
Trots att det är ett symtom som ofta förknippas med Tourettes i populärkulturen, är det relativt ovanligt bland personer som faktiskt har diagnosen. Forskning visar att endast omkring 10–15 % av personer med Tourettes syndrom upplever koprolali. Det är alltså långt ifrån alla som har Tourettes som har detta symtom.
Koprolali är inte ett uttryck för en persons vilja eller personlighet – det är helt ofrivilligt, precis som andra motoriska eller vokala tics. Symtomet kan vara särskilt påfrestande socialt eftersom det kan leda till missförstånd eller stigmatisering. Att förstå att koprolali bara är ett symtom och inte en medveten handling är viktigt – både för dig själv och för omgivningen. Empati och kunskap är nyckeln till att minska stigmatiseringen.
Att leva med Tourettes syndrom som vuxen kan vara både utmanande och unikt berikande. Även om tics ofta minskar i intensitet med åldern, kan de påverka vardagen på olika sätt. Upplevelsen varierar mycket mellan individer och beror på hur svåra symtomen är, vilka andra faktorer som finns i livet och vilket stöd man har.
Vanliga utmaningar för vuxna med Tourettes:
Sociala situationer: Tics kan vara påfrestande i sociala sammanhang, särskilt om de är synliga eller hörbara. Att behöva förklara sig kan kännas jobbigt, men många vuxna hittar sätt att vara öppna med sin diagnos för att minska missförstånd.
Arbetslivet: Att ha Tourettes kan ibland innebära att behöva anpassa sitt arbete, till exempel att få möjlighet att ta pauser eller arbeta i en lugn miljö. Det är viktigt att arbetsgivare har kunskap om syndromet och erbjuder stöd.
Stress och trötthet: Tics förvärras ofta av stress, ångest och trötthet. Därför kan det vara extra viktigt att hitta sätt att hantera stress och skapa en balanserad vardag.
Samsjuklighet: Många vuxna med Tourettes har också andra diagnoser, som ADHD, OCD (tvångssyndrom) eller ångest. Dessa kan påverka vardagen lika mycket som, eller mer än, själva ticsen.
Att vara gravid, uppleva en förlossning, eller befinna sig i den viktiga postpartumperioden (puerperium) är stora livsförändringar som naturligt medför hormonella svängningar, stress och trötthet. För dig som lever med Tourettes syndrom eller kroniska tics kan dessa perioder medföra ytterligare utmaningar.
Många vuxna med Tourettes ser också positiva aspekter utvecklar unika styrkor som en del av sin livsresa:
Kreativitet och humor: Att ha levt med en annorlunda erfarenhet kan ge ett rikt inre liv och förmåga att se saker från nya perspektiv.
Empati och förståelse: Många blir väldigt bra på att sätta sig in i andras situationer, kanske för att de själva upplevt utmaningar.
Problemhantering: Många blir experter på att hantera utmaningar och bygga strategier för att hantera svårigheter.
För många handlar det om att hitta balans – att acceptera att Tourettes är en del av vem man är, utan att låta det definiera hela ens personlighet. Med ökad kunskap och förståelse i samhället blir det också lättare för vuxna med Tourettes att känna sig trygga och stärkta i att vara sig själva.
Att som vuxen få tics i stressiga eller ångestfyllda situationer kan kännas både förvirrande och frustrerande, men det betyder inte automatiskt att du har Tourettes syndrom eller någon annan neuropsykiatrisk diagnos. Det kan istället handla om att kroppen försöker tala om något för dig. Samtidigt är det inte ovanligt att oroa sig över vad ticsen betyder och om de kanske ändå pekar på någon allvarligare diagnos.
Tics kan uppstå som ett sätt för kroppen att hantera överbelastning. När vi känner oss stressade eller ångestfyllda är vårt nervsystem i högvarv. Kroppen och hjärnan försöker reglera spänningen och ibland kan detta ta formen av små rörelser eller ljud – tics. De är ofta omedvetna och sker utan att vi menar det, som en slags ventil för att släppa på det inre trycket.
I dessa situationer kan tics triggas av olika faktorer, som:
Intensiva känslor: Ångest, stress, rädsla eller till och med stark glädje kan aktivera nervsystemet och orsaka tics.
Spänning i kroppen: När vi är spända samlas energi i musklerna, och tics kan vara ett sätt för kroppen att "lätta på trycket".
Fokus på kroppsliga signaler: När vi blir medvetna om våra rörelser eller ljud kan de förstärkas, särskilt om vi oroar oss för dem.
Det är mänskligt att reagera på stress på olika sätt, och tics är ett exempel på hur kropp och själ hänger ihop. Om ticsen känns besvärliga eller påverkar din vardag kan det vara en hjälp att prata med en psykolog. Hos psykologen kan du som vuxen få behandling och hjälp som göra att du kan minska eller bli av med dina tics. Psykologen kan:
Hjälpa dig att förstå vad som triggar ticsen och hur du kan hantera stress på ett mer skonsamt sätt.
Lära dig tekniker för avslappning som minskar spänningen i kroppen.
Utforska bakomliggande känslor som kan bidra till ticsen, som oro eller självkritik.
Skapa en trygg plats där du kan prata om dina upplevelser utan att känna dig dömd.
Tics kan vara kroppens sätt att försöka hantera en utmanande situation, och om du vill förstå dina tics bättre eller minska deras påverkan i ditt liv kan en psykolog hjälpa dig.
Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. Tveka inte att ta kontakt om du vill komma igång med din terapi.
Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.
Många uppskattar flexibiliteten att kunna träffa sin privata psykolog via nätet de dagar tiden inte riktigt räcker till för det fysiska mötet, eller när avståndet gör restiden stor. Privat behandling hos psykolog kan genomföras i en mix av fysiska möten och digitala möten. Samtidigt, och särskilt i dessa tider av digitalisering, är det fysiska mötet mellan psykolog och klient ofta mer uppskattat än någonsin tidigare. I de fall det är möjligt att träffas fysiskt anser vi att det är en fördel att faktiskt ses på riktigt, framför allt i början av en behandling.