ADHD och ADD

Få stöd av en psykolog om du har ADHD

En psykolog kan hjälpa dig med ADHD att skapa strukturer och rutiner som fungerar just för dig. ADHD kan göra det svårt att organisera sig, hålla ordning på uppgifter och hålla sig till en plan. En psykolog kan hjälpa dig att identifiera vilka områden som behöver förbättras och tillsammans kan ni utveckla strategier som passar dina unika behov. Det kan handla om hjälpmedel som att skapa enkla och effektiva system för att hålla koll på vardagens krav, hitta tekniker för att förbättra ditt fokus, eller lära sig att hantera tid på ett sätt som minskar stress och gör att du får saker gjorda.

Att leva med ADHD kan ibland göra det svårt att uttrycka sig klart och tydligt, eller att lyssna och förstå andras perspektiv. En psykolog kan hjälpa dig att utveckla bättre kommunikationsfärdigheter, både för att bli en bättre lyssnare och att hitta sätt att uttrycka dina egna tankar och känslor på ett mer strukturerat och förståeligt sätt. Bättre kommunikation kan leda till färre missförstånd och konflikter, både i arbetslivet och i privata relationer.

När det gäller relationer, både personliga och professionella, kan en psykolog hjälpa dig att förstå hur ADHD påverkar dina interaktioner med andra. Du kan få hjälp att identifiera mönster i ditt beteende som kan skapa problem, och utveckla strategier för att förbättra dina relationer. Detta kan innebära att arbeta med att bygga upp ditt självförtroende, lära dig att sätta och hålla gränser, och utveckla mer effektiva sätt att hantera konflikter. Genom att förstå dina egna styrkor och svagheter kan du bättre navigera i sociala situationer och bygga starkare, mer meningsfulla relationer.

Att som vuxen leva med ADHD innebär att du kan behöva hantera utmaningar och en psykolog kan ge dig de verktyg du behöver föra att förbättra dina relationer och känna dig mer självsäker och kompetent i vardagen. Tillsammans kan vi hitta de metoder som fungerar bäst för dig och att arbeta mot att nå dina mål på ett sätt som känns hållbart och meningsfullt.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder, vilket på svenska översätts till uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. Det är en neurobiologiskt betingad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis debuterar under barndomen, men symptomen kan fortsätta in i vuxen ålder.

De tre huvudsakliga kategorierna av ADHD-symtom inkluderar:

1. Uppmärksamhetsproblem: Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten på specifika uppgifter eller aktiviteter, vilket kan leda till slarvighet och ouppmärksamhet på detaljer. Personer med ADHD kan också vara lätt distraherade och glömska vardagliga saker.

2. Hyperaktivitet: Ökad rastlöshet och impulsivitet kan manifestera sig genom överdriven pratsamhet, oförmåga att sitta stilla, svårigheter att vänta på sin tur, och impulsivt beteende utan att tänka på konsekvenserna.

3. Impulsivitet: Snabba beslut utan att överväga konsekvenserna, svårigheter med självkontroll och impulsiva handlingar är vanliga. Det kan också vara svårt att avvakta sin tur eller att hålla tillbaka kommentarer.

Det finns olika underkategorier av ADHD beroende på vilka symtom som är mest framträdande hos en individ. Dessa inkluderar ADHD med övervägande uppmärksamhetsproblem, ADHD med övervägande hyperaktivitet/impulsivitet, och ADHD av blandad typ där både uppmärksamhets- och hyperaktivitetssymtom är framträdande.

ADHD kan påverka olika områden i livet, inklusive skola, arbete och sociala relationer. Behandling för ADHD kan inkludera olika former av psykosocial intervention, exempelvis kognitiv beteendeterapi och utbildning för att utveckla coping-strategier. Medicinsk behandling med läkemedel, såsom stimulantia eller icke-stimulerande medel, kan också övervägas beroende på individuella behov och svårighetsgraden av symptomen. En viktig del av behandlingen är att skräddarsy den för varje individ med hänsyn till deras specifika utmaningar och styrkor.

ADHD, tre huvudsakliga varianter

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) diagnostiseras vanligtvis med hjälp av kriterier från diagnosmanualerna DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition) och ICD-10 (International Classification of Diseases, Tenth Edition). Det finns tre huvudsakliga former av ADHD, och diagnoskriterierna kan variera något beroende på vilken presentation som är mest framträdande. De tre formerna är:

ADHD av inattentiv typ: ADHD av inattentiv typ, även kallad ADHD-I eller tidigare ADD (Attention Deficit Disorder), är en form av ADHD där den huvudsakliga problematiken är ouppmärksamhet snarare än hyperaktivitet och impulsivitet. Om du har denna typ av ADHD har du sannolikt svårigheter att fokusera och upprätthålla uppmärksamhet på uppgifter, vilket kan påverka det dagliga livet och prestationer i skola eller arbete. Kanske kan du ofta verka drömmande eller frånvarande. Vid utredning är det lättare att problemen missas eftersom du inte uppvisar de mer synliga hyperaktiva eller impulsiva symptomen. För diagnos beaktas följande kriterier:

• Uppmärksamhetsproblem är dominerande.

• Minst följande symptom måste vara närvarande i minst sex månader, och de bör vara ovanligt utvecklade för individen:

  1. Oförmåga att bibehålla uppmärksamheten på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete eller andra aktiviteter.

  2. Svårigheter med att bibehålla uppmärksamheten i uppgifter eller lekar.

  3. Synliga brister i organisering av uppgifter och aktiviteter.

  4. Undviker eller ogillar uppgifter som kräver långvarig mental ansträngning.

  5. Lätt distraherad av yttre stimuli.

  6. Glömmer ofta vardagliga uppgifter.

ADHD av övervägande hyperaktivitet/impulsivitet: ADHD av övervägande hyperaktivitet/impulsivitet, även kallad ADHD-HI, är en form av ADHD där de mest framträdande symptomen är hyperaktivitet och impulsivitet snarare än ouppmärksamhet. Om du har denna typ av ADHD kan du ha svårt att sitta stilla, agerar ofta utan att tänka och kan ha svårt att kontrollera dina impulser. Du kan också ha svårigheter att följa regler och instruktioner, vilket kan leda till problem i skolan, på arbetet eller i sociala sammanhang. Ditt beteende kan bli utmattande, både för dig själv och för dem i din omgivning. För diagnos beaktas följande kriterier:

• Hyperaktivitet och impulsivitet är dominerande.

• Minst följande symptom måste vara närvarande i minst sex månader, och de bör vara ovanligt utvecklade för individen:

  1. Oförmåga att sitta stilla i situationer där det förväntas.

  2. Oförmåga att vänta på sin tur.

  3. Tendens att avbryta eller störa andra.

  4. Svårigheter med att hantera impulsivitet.

ADHD av blandad typ:

• Både uppmärksamhetsproblem och hyperaktivitet/impulsivitet är framträdande.

• Minst sex symptom från varje grupp måste vara närvarande i minst sex månader.

För att ställa diagnosen ADHD krävs också att symptomen orsakar signifikanta problem eller försämring i sociala, akademiska eller yrkesmässiga funktioner, och att de inte enbart beror på andra psykiatriska eller medicinska tillstånd. ADHD är en heterogen störning och att symtomen kan variera betydligt från person till person. En noggrann diagnostisk utvärdering, inklusive kliniska intervjuer och beteendebeskrivningar från olika miljöer, är nödvändig för att fastställa en korrekt diagnos.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar individens neurologiska och psykiatriska funktioner. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en övergripande term som inkluderar olika tillstånd där både neurologiska och psykiatriska faktorer spelar en roll. Dessa funktionsnedsättningar kan påverka kognitiva och sociala förmågor, och de inkluderar exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd, dyslexi och dyspraxi. Människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar få hjälp av en psykolog för att hantera sina utmaningar och förbättra sin livskvalitet.

ADHD och ”hyperfokus”

"Hyperfokus" är ett tillstånd där en person blir intensivt och nästan tvångsmässigt engagerad i en specifik aktivitet eller uppgift, till den grad att de kan förlora känslan för tid och omgivningen. Detta tillstånd kan ofta ses i samband med neuropsykiatriska tillstånd, särskilt ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder).

Hos personer med ADHD kan hyperfokus framstå som en paradoxal motvikt till de svårigheter med uppmärksamhet och koncentration som annars kännetecknar tillståndet. Medan man kan ha svårt att upprätthålla uppmärksamheten på vardagliga eller mindre intressanta uppgifter, kan man istället uppleva en intensiv förmåga att fokusera på aktiviteter som man finner särskilt engagerande eller belönande.

Hyperfokus kan ha både positiva och negativa effekter. Å ena sidan kan det möjliggöra att en person blir mycket produktiv och kreativ inom ett visst område. Å andra sidan kan det leda till att andra viktiga uppgifter och ansvar försummas, eller att personen blir utmattad av det intensiva fokuset.

Hyperfokus är dock inte enbart är kopplat till ADHD. Det kan också förekomma hos personer med andra neuropsykiatriska diagnoser eller hos personer utan någon diagnos, särskilt i situationer där de är djupt engagerade eller intresserade av något.

Både män och kvinnor kan få diagnosen ADHD

Tidigare trodde man att ADHD primärt var en störning som drabbade pojkar, eftersom de oftare uppvisar hyperaktiva och impulsiva beteenden. Flickor med ADHD har dock ofta en annorlunda presentation, där de kan visa mer inåtvända symtom, som dagdrömmande, slarvighet och svårigheter med organisation. ADHD påverkar både män och kvinnor, men det har funnits en tendens att ADHD ofta diagnostiseras tidigare hos pojkar än hos flickor. 

Det har blivit alltmer erkänt att ADHD kan se olika ut hos olika individer, oavsett kön. Det är viktigt att vara medveten om att flickor och kvinnor också kan få diagnosen ADHD, och att diagnostiska kriterier och bedömningar bör ta hänsyn till de olika sätten som detta tillstånd kan manifesteras på. Om du misstänker att du eller någon annan har ADHD, är det bra att kontakta en legitimerad psykolog för en grundlig utvärdering och eventuell diagnos.

ADHD hos barn och ungdomar

ADHD debuterar vanligtvis under barndomen. Hur ADHD påverkar livet för barn och tonåringar kan variera betydligt beroende på svårighetsgraden av symtomen och individuella skillnader. Här är några generella sätt på vilka ADHD kan påverka livet för barn och tonåringar:

Uppmärksamhetsproblem:

• Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten under längre perioder.

• Lätt distraherade och har svårt att fokusera på uppgifter.

Hyperaktivitet:

• Överaktivitet och svårigheter att sitta still.

• Svårt att reglera impulsivitet, vilket kan leda till att barn agerar innan de tänker.

Organisations- och planeringsproblem:

• Svårigheter med att organisera och slutföra uppgifter.

• Utmaningar med tidsuppfattning och förmåga att planera framåt.

Sociala svårigheter:

• Svårigheter att läsa sociala signaler och anpassa sig till sociala normer.

• Kan ha svårt att skapa och behålla vänskapsrelationer.

Skolprestationer:

• Svårigheter med skolprestationer på grund av uppmärksamhetsbrist och organisatoriska utmaningar.

• Risk för underprestation och koncentrationssvårigheter under läxor och prov.

Självkänsla och emotionell hälsa:

• Upplevelser av frustration och misslyckande kan påverka självkänslan negativt.

• Ökad risk för ångest och depression, särskilt under tonåren.

Familjeffekter:

• Familjer kan uppleva stress och utmaningar i samband med att stödja ett barn med ADHD.

• Föräldrar kan känna sig överbelastade och osäkra på hur de bäst ska stödja sitt barn.

Behov av stöd och anpassningar:

• Barn och tonåringar med ADHD kan dra nytta av anpassningar och stöd i skolan, såsom extra tid vid prov eller strukturerade rutiner.

• Psykologiska interventioner, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) och föräldrastöd, kan vara en del av behandlingsplanen.

• En psykolog kan hjälpa till att hitta dessa strategier och verktyg.

Många individer med ADHD också uppvisar styrkor, som kreativitet och entusiasm. Tidig identifiering och en helhetsinriktad behandlingsplan kan vara avgörande för att stödja barn och tonåringar med ADHD och hjälpa dem att nå sin fulla potential. Individuella behov och erfarenheter varierar dock, och det är viktigt att anpassa stödet efter varje persons unika situation.

ADHD hos vuxna

Antalet vuxna som får diagnosen ADHD ökar stadigt, och många söker hjälp för att hantera symtom som impulsivitet, koncentrationssvårigheter och rastlöshet. Situationen för vuxna med ADHD skiljer sig på flera sätt från den för barn och ungdomar, då symtomen och utmaningarna kan förändras och utvecklas över tid.

Symtomens manifestation:

• Hos vuxna kan vissa av de hyperaktiva symtomen minska över tid, medan svårigheterna med uppmärksamhet och organisation fortsätter.

• Vuxna med ADHD kan uppleva inre rastlöshet snarare än den fysiska hyperaktiviteten som ofta ses hos barn.

Prestation i yrkeslivet:

• Utmaningar i skolan som ung kan övergå i svårigheter på arbetsplatsen för vuxna.

• Svårigheter med att organisera och slutföra uppgifter kan påverka yrkeslivet, och vuxna med ADHD kan ha svårt att behålla anställning eller klättra i karriären.

Självreglering och emotionell hälsa:

• Vuxna med ADHD kan ha fortsatta svårigheter med självreglering och emotionell hantering.

• Risken för ångest och depression kvarstår, och man kan möta utmaningar i relationer och vardagslivet.

Självmedvetenhet och coping-strategier:

• Vuxna har ofta en ökad självmedvetenhet om sina ADHD-symtom och kan utveckla egna coping-strategier för att hantera utmaningarna.

• Självreglering och användning av stödjande strategier kan vara avgörande för att hantera vardagen.

Diagnos och behandling:

• Många vuxna får inte sin ADHD-diagnos förrän senare i livet, då symtomen kan vara mindre framträdande eller förklädda som andra problem.

• Behandling för vuxna med ADHD kan omfatta kognitiv beteendeterapi (KBT) hos psykolog, medicinering och stöd för att utveckla praktiska färdigheter.

Självständighet och ansvar:

• Vuxna med ADHD måste ta ansvar för sin egen hälsa och välbefinnande, inklusive att organisera sin vardag och hantera sina behandlingsplaner.

• Självständighet i arbetslivet och personliga relationer blir centrala aspekter.

• En psykolog kan i terapi hjälpa dig som vuxen att hitta dessa strategier och verktyg.

Situationen för vuxna med ADHD kräver en anpassning till de specifika utmaningarna som uppstår i arbete, relationer och vardagslivet. Med rätt stöd och strategier från till exempel en psykolog kan de flesta vuxna med ADHD leva framgångsrika och tillfredsställande liv.

Fler vuxna lever med diagnosen ADHD

Antalet vuxna som lever med diagnosen ADHD ökar stadigt, vilket syns tydligt i den statistik Socialstyrelsen årligen publicerar om läkemedelsförskrivning för ADHD i Sverige. Socialstyrelsens rapporter visar också att ökningen av ADHD-diagnoser hos vuxna är större hos kvinnor än hos män.

• Mellan 2006 och 2023 har antalet vuxna (18-64 år) som tar ADHD-läkemedel ökat från 2,8% till 10,4% av befolkningen.

• Antalet ADHD-diagnoser hos vuxna har ökat med 137% mellan 2012 och 2022.

ADHD-diagnoser hos kvinnor ökar mest

Under de senaste åren har en tydlig trend visat sig: antalet diagnoser av ADHD hos vuxna kvinnor ökar i en betydligt snabbare takt jämfört med män. Men vad beror detta på? Flera faktorer samverkar troligen för att skapa denna ojämna bild:

• Ökad kunskap och medvetenhet: Tidigare missades ADHD hos flickor och kvinnor oftare, då symtomen hos dem kan skilja sig från hos pojkar och män. Flickor och kvinnor kan till exempel ha mer inåtvända symtom som oro, ångest och perfektionism, som inte alltid är lika tydliga som hyperaktivitet och impulsivitet. Idag har kunskapen och medvetenheten om ADHD ökat generellt, vilket leder till att fler kvinnor söker hjälp och blir utredda.

• Förbättrade diagnostiska verktyg: Nya diagnostiska kriterier har tagits fram som tar hänsyn till att ADHD kan yttra sig på olika sätt hos olika individer, inklusive kvinnor. Utvecklingen av mer sofistikerade diagnostiska verktyg bidrar också till att identifiera symtom som tidigare missades.

• Samhälleliga och kulturella faktorer: Kvinnor socialiseras ofta att vara tålmodiga, organiserade och ansvarsfulla, vilket kan leda till att de internaliserar sina symtom och inte söker hjälp. Samtidigt kan samhälleliga förväntningar och stigman kring ADHD skapa hinder för kvinnor att söka diagnos och få stöd.

• Hormonella faktorer: Studier har visat att hormonella förändringar under menstruationscykeln och klimakteriet kan påverka symtomen på ADHD hos kvinnor. Detta kan förvärra befintliga symtom eller leda till att nya symtom uppstår, vilket gör det svårare att hantera vardagen.

Det inte finns en enskild faktor som ensam förklarar ökningen av ADHD-diagnoser hos vuxna kvinnor. Det är troligen en kombination av faktorer som samverkar och skapar en komplex bild. Forskning pågår för att bättre förstå dessa komplexa samband och förbättra diagnos och behandling för ADHD hos vuxna kvinnor.

Att som vuxen kvinna leva med ADHD 

Att leva med ADHD som vuxen kvinna kan innebära unika utmaningar och upplevelser som skiljer sig från mäns erfarenheter. Du kanske har fått din diagnos senare i livet, eftersom symtomen ofta misstas för stress, ångest eller depression. Detta kan ha lett till många år av oupptäckt ADHD och dess konsekvenser.

Kanske upplever du en stark inre rastlöshet och mental överbelastning snarare än den fysiska hyperaktiviteten som är vanligare hos män. Detta gör att dina symtom blir mindre uppenbara för andra, och många kvinnor med ADHD lär sig att maskera eller kompensera för sina svårigheter. Denna anpassning kan vara utmattande, eftersom den kan innebära att du ständigt försöker dölja dina svårigheter för att passa in. Det är vanligt att drivas till perfektionism i ett försök att kompensera, vilket leder till ökad stress och utmattning.

Kvinnor förväntas ofta balansera flera roller, såsom yrkesliv, hushåll och barnomsorg. ADHD kan göra det svårt att hantera dessa förväntningar, vilket kan skapa känslor av otillräcklighet och skuld. Du kanske märker att ADHD påverkar dina relationer genom impulsiva uttalanden, glömska eller svårigheter att lyssna aktivt, vilket kan leda till missförstånd och konflikter i nära relationer.

På arbetsplatsen kan tidshantering, organisering och uppmärksamhet vara utmanande, vilket påverkar din prestation och karriärutveckling. Samtidigt kan din kreativitet och förmåga att tänka utanför boxen vara stora tillgångar i många yrken. Långvariga upplevelser av att inte passa in eller uppfylla förväntningar kan i värsta fall påverka din självkänsla negativt.

Att hos en psykolog gå i terapi inriktad på ADHD kan vara ett sätt att finna nycklarna till att leva ett tillfredsställande och balanserat liv, där du kan omfamna både dina styrkor och svagheter. Genom att utveckla personliga strategier för tidshantering, organisering och stresshantering kan du bättre navigera de utmaningar som ADHD kan innebära.

ADHD kan skapa sociala svårigheter

Om du har ADHD kan du uppleva att sociala interaktioner ibland är utmanande. Det kan vara svårt att lyssna noggrant när andra pratar, vilket kan få dem att känna sig förbisprungna eller oviktiga. Att glömma viktiga detaljer i samtal eller löften kan också påverka dina relationer negativt. Ibland kan du missa sociala signaler och avbryta andra utan att ens märka det, vilket kan skapa missförstånd.

Rastlöshet och ett ständigt behov av att röra på dig eller prata kan uppfattas som störande av dem omkring dig. Att delta i lugna aktiviteter kan vara svårt, vilket kan leda till att du inte alltid blir inbjuden till sådana händelser. Impulsiva handlingar kan ibland få dig att agera utan att tänka, vilket kan skrämma bort vänner eller kollegor. Att ständigt avbryta eller ha svårt att vänta på din tur kan irritera andra och göra det svårare att upprätthålla vänskaper. Ibland kan dina känslomässiga reaktioner vara starka och svåra för andra att hantera.

Att tolka sociala signaler korrekt kan vara en utmaning, vilket kan leda till missförstånd och konflikter. När konflikter uppstår kan impulsivitet göra det svårt att hantera dem på ett konstruktivt sätt. Upprepade sociala misslyckanden kan påverka din självkänsla negativt, vilket kan leda till ångest eller depression. Det är också vanligt att utveckla social ångest på grund av rädslan för att göra bort sig eller misslyckas i sociala sammanhang.

En psykolog kan hjälpa dig som har ADHD att förbättra dina sociala interaktioner. Genom individuell terapi kan psykologen arbeta med dig för att utveckla strategier för att bättre tolka sociala signaler och hantera impulsivitet. Psykologen kan också erbjuda social färdighetsträning, där du får öva på specifika tekniker för att förbättra dina interaktioner med andra. Dessutom kan psykologen ge stöd och råd till dina närstående, vilket hjälper dem att förstå dina utmaningar och stötta dig på bästa sätt.

Att leva i en relation med ADHD

Ingen relation är den andra lik men att navigera genom en relation med någon som har ADHD innebär ofta mycket känslor och kärlek men samtidigt intensiva och unika utmaningar och dynamik. En framträdande påverkan är svårigheten att bibehålla uppmärksamhet och fokus. Personen med ADHD kan kämpa med att lyssna eller engagera sig fullt ut i samtal, vilket kan upplevas känslokallt och skapa känslor av förbiseende eller brist på intresse hos partnern.

Impulsiviteten, som ofta är karakteristisk för ADHD, kan också göra sig gällande i relationen. Organisation och planering kan vara svårt, vilket kan påverka vardagslivet och skapa stress för både personen med ADHD och dennes partner. Snabba beslut tas ofta utan fullständigt övervägande av konsekvenserna vilket kan skapa utmaningar och kanske frustration hos partnern. Inte sällan kan personer med ADHD också vara mer benägna att ta risker eller agera impulsivt i sexuella situationer.

Stämningssvängningar och känslomässiga överreaktioner är andra aspekter som kan prägla relationen. Den emotionella dynamiken kan variera, och för partnern kan det vara en utmaning att förutsäga och hantera dessa variationer, vilket kan leda till en tillvaro som växlar mellan kärlek och trubbel .

Glömska och distraktion kan också påverka praktiska aspekter av livet tillsammans. Viktiga saker kan glömmas bort, och uppgifter kanske inte blir slutförda som planerat. Detta kan skapa frustration och kräva extra ansträngning från båda parter för att hantera.

Men att leva i en relation med någon som har ADHD kan såklart även innebära sådant som kan bidra till relationen på positiva sätt genom att tillföra kreativitet, entusiasm och spontanitet. Personer med ADHD är ofta passionerade och kan erbjuda en unik livlighet till sina partners, vilket kan vara berikande och spännande. De har ofta en förmåga att tänka snabbt, kreativt och flexibelt vilket kan vara till nytta i många situationer. Ofta med stor känslighet och empati. Så trots de utmaningar som ADHD kan medföra i en relation, finns det positiva egenskaper som kan stärka och diversifiera relationer när de hanteras med förståelse och öppen kommunikation.

För en framgångsrik relation är kommunikation och ömsesidig förståelse centralt. En psykolog kan hjälpa dig som lever i en relation förstå de specifika utmaningar som ADHD kan medföra och underlätta för er som par att hitta en ömsesidig förståelse era respektive perspektiv. Psykologen kan också erbjuda verktyg och strategier för att hantera ADHD-relaterade sociala svårigheter, såsom kommunikationsövningar, tidsplaneringstekniker och konflikthantering.

Socialstyrelsens nya riktlinjer för ADHD 2024

Socialstyrelsen har uppdaterat sina nationella riktlinjer för vård och stöd till personer med ADHD och autism. Nyheterna inkluderar tretton nya rekommendationer, med fokus på tidiga och individanpassade insatser istället för snabbutredningar som man konstaterar kan leda till fel behandling. Riktlinjerna betonar att utredningar för personer med komplexa behov ska prioriteras. Socialstyrelsen betonar fortsatt att insatser till både barn och vuxna bör ges så tidigt som möjligt när svårigheter uppstår, ofta redan före en neuropsykiatrisk utredning. Annars riskerar personerna annan problematik som depression, självskadebeteende, beroendeproblematik och i vissa fall livslångt utanförskap.

En psykolog kan hjälpa dig som har ADHD

Oavsett om du gjort en utredning och diagnostiserats med ADHD eller ej, kan en legitimerad psykolog spela en viktig roll genom att erbjuda olika typer av stöd. Anledningen till att du söker hjälp kanske inte bara handlar om din ADHD utan även om andra utmaningar och livsproblem. Nedan följer några sätt på vilka en psykolog kan vara till hjälp för dig med ADHD genom att adressera några av de särskilda utmaningar diagnosen kan föra med sig:

1. Psykoedukation Psykologen kan ge dig ökad kunskap om ADHD genom utbildning, inklusive att förklara vad det är, hur du kan förvänta dig att det påverkar dig och vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga. Detta kan hjälpa dig (och kanske din familj) att förstå och hantera symptomen bättre. Att förstå diagnosen kan hjälpa till att minska stigman och öka acceptansen samt skapa en grund för att få verktyg för att hantera symtomen på ett bra sätt.
   
   

2. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara användbart för att hjälpa dig att utveckla strategier för att hantera uppmärksamhetsproblem, impulsivitet, hyperaktivitet och svårigheter med organisation och planering. Terapin kan inkludera:

   • Identifiering av negativa tankemönster: Du får hjälp att identifiera och förändra negativa eller dysfunktionella tankar som kan påverka beteenden och känslor.

   • Utveckling av organisatoriska färdigheter: Du kan få nya verktyg för att förbättra tidshantering, planering och struktur i vardagen.

   • Impulskontroll: Strategier och träning i att fördröja impulser och fatta mer genomtänkta beslut.

   • Tidsuppfattning: Strategier för att hantera svårigheter med tidsuppfattning.
     
     

3. Social färdighetsträning Personer med ADHD kan ibland ha svårt med sociala interaktioner. Träning i sociala färdigheter kan innefatta:

   • Kommunikationstekniker: Lärande av effektiva sätt att kommunicera och interagera med andra.

   • Konflikthantering: Strategier för att hantera konflikter och bygga positiva relationer.
     
     

4. Karriär- och skolrelaterad stöd: Psykologen kan erbjuda stöd för att hjälpa dig med ADHD att navigera i arbets- eller skolmiljön så att du kan få strategier som gör att du kan prestera bättre. Det kan också innebära att hjälpa dig att bli bättre på att uttrycka dina behov som din ADHD för med sig, så att du själv kan söka stöd om det behövs.
   
   

5. Föräldra- och familjestöd För barn med ADHD kan psykologen erbjuda stöd till föräldrar och familjemedlemmar genom:

   • Föräldrautbildning: Träning för föräldrar i att förstå och hantera ADHD-symtom hos sina barn.

   • Familjeterapi: Arbeta med hela familjen för att förbättra kommunikationen och minska konflikter.

Andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är en samlingsterm som används för att beskriva olika neurologiska tillstånd och diagnoser som påverkar hjärnans funktion och därmed beteende, känslor och kognitiva förmågor. Här är en kortfattad beskrivning av några andra vanliga NPF-diagnoser utöver ADHD:

1. Autismspektrumtillstånd (AST)

   • Klassisk autism (Kanner’s syndrom) . Identifierades först av Leo Kanner och kännetecknas av betydande svårigheter med social interaktion, kommunikation, och ett begränsat och repetitivt beteendemönster. Personer med klassisk autism kan ha förseningar i talutveckling och kan ibland sakna tal helt. De har ofta en hög grad av behov av stöd i vardagen.

   • Aspergers syndrom. En form av autism där individer har normal till hög intelligens och inga betydande förseningar i språkutvecklingen. Till skillnad från klassisk autism har personer med Aspergers syndrom ofta goda språkliga färdigheter men kan ha svårt att förstå sociala nyanser och icke-verbal kommunikation. De har ofta intensiva specialintressen.

   • PDD-NOS (Pervasive Developmental Disorder Not Otherwise Specified), ibland kallat atypisk autism, används för individer som uppvisar vissa men inte alla kriterier för klassisk autism eller Aspergers syndrom. PDD-NOS kan innebära varierande grader av sociala och kommunikativa svårigheter och repetitiva beteenden, men mönstret är inte lika tydligt som vid klassisk autism eller Aspergers syndrom.

   • Rett syndrom. En genetisk störning som nästan uteslutande drabbar flickor och innebär svåra neurologiska och motoriska problem. Till skillnad från andra AST börjar barn med Rett syndrom utvecklas normalt men förlorar gradvis färdigheter, inklusive tal och handfunktioner, vilket leder till betydande fysiska och kognitiva funktionshinder.

   • Childhood Disintegrative Disorder (CDD). En sällsynt form av autism där ett barn utvecklas normalt fram till 3-4 års ålder men sedan förlorar tidigare inlärda färdigheter. Skillnaden här är den tydliga perioden av normal utveckling följt av en kraftig regressionsfas, vilket inte är typiskt för andra former av autism.

2. Tourettes syndrom

   • Tourettes syndrom (TS): Denna form innebär både motoriska och vokala tics som varit närvarande under minst ett år. Motoriska tics kan vara enkla (t.ex. blinkningar eller grimaser) eller komplexa (t.ex. hopp eller beröring av objekt). Vokala tics kan vara ljud (t.ex. hostningar eller grymtningar) eller ord (t.ex. oönskade utrop).

   • Chronic Motor or Vocal Tic Disorder: Denna diagnos innefattar enbart motoriska eller vokala tics (inte båda samtidigt), som varit närvarande under minst ett år. Det kan vara antingen motoriska eller vokala tics, men inte båda samtidigt.

   • Tourettes syndrom "Plus" (TS+): Denna term används för personer med Tourettes syndrom som också har andra neuropsykiatriska tillstånd eller symtom, såsom ADHD, OCD, ångestsyndrom eller andra utvecklingsstörningar.

3. Språkstörningar

   • Specifika språkstörningar (SLI, Specific Language Impairment). En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att förstå och/eller producera språk, trots normal hörsel, intelligens och inga andra utvecklingsmässiga störningar. Personer med SLI kan ha svårt med grammatik, ordförråd, meningsbyggnad och att följa samtal, vilket kan påverka både talat och skrivet språk.

   • Pragmatisk språkstörning, även kallad social (pragmatisk) kommunikationsstörning (SCD), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att använda språk i sociala sammanhang. Personer med pragmatisk språkstörning har svårigheter med att förstå och följa samtalsregler, såsom att turtagning, anpassa språket efter situationen, förstå underförstådda meningar och nyanser, samt att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck. Detta kan leda till problem i sociala interaktioner och kommunikation.

4. Inlärningssvårigheter

   • Dyslexi. En inlärningssvårighet som påverkar en persons förmåga att läsa, stava och skriva, trots normal intelligens och tillräcklig undervisning. Personer med dyslexi kan ha svårigheter med att avkoda ord, förstå text och koppla ljud till bokstäver, vilket gör det svårt att automatisera läsning och skrivning.

   • Dyskalkyli. En inlärningssvårighet som påverkar en persons förmåga att förstå och hantera siffror och matematiska begrepp. Personer med dyskalkyli kan ha svårt med grundläggande aritmetik, att förstå nummerrelationer, att lära sig multiplikationstabeller och att utföra beräkningar, trots normal intelligens och tillräcklig undervisning.

Dessa funktionsnedsättningar är neurologiska tillstånd som vanligtvis diagnostiseras under barndomen, men de kan också kvarstå och påverka vuxna. De exakta orsakerna till NPF är inte helt kända, men det antas vara en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer som spelar en roll. Behandlingsmetoder inkluderar bland annat psykoterapi, beteendeterapi och stöd i skolan eller arbetsmiljön, vilket kan hjälpa personer med NPF att hantera sina svårigheter och optimera sin livskvalitet.

Psykologisk behandling för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) bör vara anpassad och kan skilja sig från behandling som ges till personer utan NPF. Det beror på att NPF påverkar hur en person tänker, känner och fungerar, vilket innebär att behandlingsmetoderna behöver anpassas för att ta hänsyn till detta. Här är några sätt på vilka psykologisk behandling kan vara differentierad för att passa personer med NPF:

1. Anpassad kommunikation: Människor med NPF kan ha svårigheter med social kommunikation och förståelse. Psykologer och terapeuter kan använda anpassade strategier för att kommunicera effektivt med personer med NPF, till exempel tydliga instruktioner, visuell stöd eller bildstöd för att underlätta förståelsen.

2. Strukturerade rutiner: NPF kan innebära svårigheter med organisation och planering. Behandlingen kan fokusera på att etablera strukturerade rutiner och strategier för att hjälpa personer med NPF att hantera sin tid och sina uppgifter på ett mer effektivt sätt.

3. Problemlösning och kognitiva strategier: Terapi kan inbegripa lärande av specifika kognitiva strategier för att hjälpa personer med NPF att hantera sina svårigheter. Det kan innefatta att identifiera och omvärdera negativa tankemönster, utveckla strategier för att hantera impulsivitet eller hantera svårigheter med arbetsminnet.

4. Social färdighetsträning: Många personer med NPF upplever utmaningar inom sociala sammanhang. Behandlingen kan inkludera träning i sociala färdigheter, såsom att tolka icke-verbal kommunikation, utveckla empati och förståelse för andra, och lära sig strategier för att initiera och upprätthålla sociala interaktioner.

5. Stöd för anpassning i vardagen: Terapeuter kan hjälpa personer med NPF att anpassa sig till sina specifika miljöer, till exempel skolan eller arbetsplatsen. Det kan innefatta att arbeta med skolan eller arbetsgivaren för att implementera anpassningar och stödåtgärder, som att tillhandahålla extra tid på prov, använda tekniska hjälpmedel eller anpassa arbetsuppgifterna.

Psykologisk behandling för personer med NPF är individuell och behöver anpassas efter varje persons unika behov och förutsättningar.

Snabb tillgång till psykolog

Snabb tillgång till psykologisk behandling är viktigt, och Inemotion Psykologi strävar efter att kunna erbjuda er en tid för privat terapi inom en rimlig tidsram. Dessutom kan ni hos oss få tillgång till ett obegränsat antal besök hos er psykolog, vilket ger dig möjlighet att få kontinuitet i  behandlingen för att uppnå de resultat ni önskar och behöver.

Träffa psykolog utan remiss

För att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi krävs ingen remiss. Vi finns här för att hjälpa dig och samtidigt göra det så smidig som möjligt att ta kontakt för att boka tid hos psykologen. Om du har några frågor eller bekymmer, tveka inte att kontakta oss. Träffa psykolog privat utan remiss hos Inemotion Psykologi.

Om privat finansierad psykologisk behandling

Inemotion Psykologi är en privat psykologmottagning. Du som klient betalar själv för behandlingen vid besök hos en privat psykolog. 

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?

Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. 

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Stockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss eller egenremiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.