ADHD och ADD

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder, vilket på svenska översätts till uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet. Det är en neurobiologiskt betingad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis debuterar under barndomen, men symptomen kan fortsätta in i vuxen ålder.

De tre huvudsakliga kategorierna av ADHD-symtom inkluderar:

1. Uppmärksamhetsproblem: Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten på specifika uppgifter eller aktiviteter, vilket kan leda till slarvighet och ouppmärksamhet på detaljer. Personer med ADHD kan också vara lätt distraherade och glömska vardagliga saker.

2. Hyperaktivitet: Ökad rastlöshet och impulsivitet kan manifestera sig genom överdriven pratsamhet, oförmåga att sitta stilla, svårigheter att vänta på sin tur, och impulsivt beteende utan att tänka på konsekvenserna.

3. Impulsivitet: Snabba beslut utan att överväga konsekvenserna, svårigheter med självkontroll och impulsiva handlingar är vanliga. Det kan också vara svårt att avvakta sin tur eller att hålla tillbaka kommentarer.

Det finns olika underkategorier av ADHD beroende på vilka symtom som är mest framträdande hos en individ. Dessa inkluderar ADHD med övervägande uppmärksamhetsproblem, ADHD med övervägande hyperaktivitet/impulsivitet, och ADHD av blandad typ där både uppmärksamhets- och hyperaktivitetssymtom är framträdande.

ADHD kan påverka olika områden i livet, inklusive skola, arbete och sociala relationer. Behandling för ADHD kan inkludera olika former av psykosocial intervention, exempelvis kognitiv beteendeterapi och utbildning för att utveckla coping-strategier. Medicinsk behandling med läkemedel, såsom stimulantia eller icke-stimulerande medel, kan också övervägas beroende på individuella behov och svårighetsgraden av symptomen. En viktig del av behandlingen är att skräddarsy den för varje individ med hänsyn till deras specifika utmaningar och styrkor.

ADHD, tre huvudsakliga varianter

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) diagnostiseras vanligtvis med hjälp av kriterier från diagnosmanualerna DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition) och ICD-10 (International Classification of Diseases, Tenth Edition). Det finns tre huvudsakliga former av ADHD, och diagnoskriterierna kan variera något beroende på vilken presentation som är mest framträdande. De tre formerna är:

ADHD av inattentiv typ:

• Uppmärksamhetsproblem är dominerande.

• Minst följande symptom måste vara närvarande i minst sex månader, och de bör vara ovanligt utvecklade för individen:

  1. Oförmåga att bibehålla uppmärksamheten på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete eller andra aktiviteter.

  2. Svårigheter med att bibehålla uppmärksamheten i uppgifter eller lekar.

  3. Synliga brister i organisering av uppgifter och aktiviteter.

  4. Undviker eller ogillar uppgifter som kräver långvarig mental ansträngning.

  5. Lätt distraherad av yttre stimuli.

  6. Glömmer ofta vardagliga uppgifter.

ADHD av övervägande hyperaktivitet/impulsivitet:

• Hyperaktivitet och impulsivitet är dominerande.

• Minst följande symptom måste vara närvarande i minst sex månader, och de bör vara ovanligt utvecklade för individen:

  1. Oförmåga att sitta stilla i situationer där det förväntas.

  2. Oförmåga att vänta på sin tur.

  3. Tendens att avbryta eller störa andra.

  4. Svårigheter med att hantera impulsivitet.

ADHD av blandad typ:

• Både uppmärksamhetsproblem och hyperaktivitet/impulsivitet är framträdande.

• Minst sex symptom från varje grupp måste vara närvarande i minst sex månader.

För att ställa diagnosen ADHD krävs också att symptomen orsakar signifikanta problem eller försämring i sociala, akademiska eller yrkesmässiga funktioner, och att de inte enbart beror på andra psykiatriska eller medicinska tillstånd. ADHD är en heterogen störning och att symtomen kan variera betydligt från person till person. En noggrann diagnostisk utvärdering, inklusive kliniska intervjuer och beteendebeskrivningar från olika miljöer, är nödvändig för att fastställa en korrekt diagnos.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar individens neurologiska och psykiatriska funktioner. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en övergripande term som inkluderar olika tillstånd där både neurologiska och psykiatriska faktorer spelar en roll. Dessa funktionsnedsättningar kan påverka kognitiva och sociala förmågor, och de inkluderar exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd, dyslexi och dyspraxi. Människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar få hjälp av en psykolog för att hantera sina utmaningar och förbättra sin livskvalitet.

Både män och kvinnor kan få diagnosen ADHD

Tidigare trodde man att ADHD primärt var en störning som drabbade pojkar, eftersom de oftare uppvisar hyperaktiva och impulsiva beteenden. Flickor med ADHD har dock ofta en annorlunda presentation, där de kan visa mer inåtvända symtom, som dagdrömmande, slarvighet och svårigheter med organisation. ADHD påverkar både män och kvinnor, men det har funnits en tendens att ADHD ofta diagnostiseras tidigare hos pojkar än hos flickor. 

Det har blivit alltmer erkänt att ADHD kan se olika ut hos olika individer, oavsett kön. Det är viktigt att vara medveten om att flickor och kvinnor också kan få diagnosen ADHD, och att diagnostiska kriterier och bedömningar bör ta hänsyn till de olika sätten som detta tillstånd kan manifesteras på. Om du misstänker att du eller någon annan har ADHD, är det bra att kontakta en legitimerad psykolog för en grundlig utvärdering och eventuell diagnos.

ADHD hos barn och ungdomar

ADHD debuterar vanligtvis under barndomen. Hur ADHD påverkar livet för barn och tonåringar kan variera betydligt beroende på svårighetsgraden av symtomen och individuella skillnader. Här är några generella sätt på vilka ADHD kan påverka livet för barn och tonåringar:

Uppmärksamhetsproblem:

• Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten under längre perioder.

• Lätt distraherade och har svårt att fokusera på uppgifter.

Hyperaktivitet:

• Överaktivitet och svårigheter att sitta still.

• Svårt att reglera impulsivitet, vilket kan leda till att barn agerar innan de tänker.

Organisations- och planeringsproblem:

• Svårigheter med att organisera och slutföra uppgifter.

• Utmaningar med tidsuppfattning och förmåga att planera framåt.

Sociala utmaningar:

• Svårigheter med att läsa sociala signaler och anpassa sig till sociala normer.

• Kan ha svårt att skapa och behålla vänskapsrelationer.

Skolprestationer:

• Svårigheter med skolprestationer på grund av uppmärksamhetsbrist och organisatoriska utmaningar.

• Risk för underprestation och koncentrationssvårigheter under läxor och prov.

Självkänsla och emotionell hälsa:

• Upplevelser av frustration och misslyckande kan påverka självkänslan negativt.

• Ökad risk för ångest och depression, särskilt under tonåren.

Familjeffekter:

• Familjer kan uppleva stress och utmaningar i samband med att stödja ett barn med ADHD.

• Föräldrar kan känna sig överbelastade och osäkra på hur de bäst ska stödja sitt barn.

Behov av stöd och anpassningar:

• Barn och tonåringar med ADHD kan dra nytta av anpassningar och stöd i skolan, såsom extra tid vid prov eller strukturerade rutiner.

• Psykologiska interventioner, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) och föräldrastöd, kan vara en del av behandlingsplanen.

• En psykolog kan hjälpa till att hitta dessa strategier och verktyg.

Många individer med ADHD också uppvisar styrkor, som kreativitet och entusiasm. Tidig identifiering och en helhetsinriktad behandlingsplan kan vara avgörande för att stödja barn och tonåringar med ADHD och hjälpa dem att nå sin fulla potential. Individuella behov och erfarenheter varierar dock, och det är viktigt att anpassa stödet efter varje persons unika situation.

ADHD hos vuxna

Situationen för vuxna med ADHD skiljer sig på flera sätt från den för barn och ungdomar, då symtomen och utmaningarna kan förändras och utvecklas över tid. Här är några sätt på vilka situationen kan skilja sig:

Symtomens manifestation:

• Hos vuxna kan vissa av de hyperaktiva symtomen minska över tid, medan svårigheterna med uppmärksamhet och organisation fortsätter.

• Vuxna med ADHD kan uppleva inre rastlöshet snarare än den fysiska hyperaktiviteten som ofta ses hos barn.

Prestation i yrkeslivet:

• Utmaningar i skolan som ung kan övergå i svårigheter på arbetsplatsen för vuxna.

• Svårigheter med att organisera och slutföra uppgifter kan påverka yrkeslivet, och vuxna med ADHD kan ha svårt att behålla anställning eller klättra i karriären.

Självreglering och emotionell hälsa:

• Vuxna med ADHD kan ha fortsatta svårigheter med självreglering och emotionell hantering.

• Risken för ångest och depression kvarstår, och man kan möta utmaningar i relationer och vardagslivet.

Självmedvetenhet och coping-strategier:

• Vuxna har ofta en ökad självmedvetenhet om sina ADHD-symtom och kan utveckla egna coping-strategier för att hantera utmaningarna.

• Självreglering och användning av stödjande strategier kan vara avgörande för att hantera vardagen.

Diagnos och behandling:

• Många vuxna får inte sin ADHD-diagnos förrän senare i livet, då symtomen kan vara mindre framträdande eller förklädda som andra problem.

• Behandling för vuxna med ADHD kan omfatta kognitiv beteendeterapi (KBT) hos psykolog, medicinering och stöd för att utveckla praktiska färdigheter.

Självständighet och ansvar:

• Vuxna med ADHD måste ta ansvar för sin egen hälsa och välbefinnande, inklusive att organisera sin vardag och hantera sina behandlingsplaner.

• Självständighet i arbetslivet och personliga relationer blir centrala aspekter.

• En psykolog kan i terapi hjälpa dig som vuxen att hitta dessa strategier och verktyg.

Situationen för vuxna med ADHD kräver en anpassning till de specifika utmaningarna som uppstår i arbete, relationer och vardagslivet. Med rätt stöd och strategier från till exempel en psykolog kan de flesta vuxna med ADHD leva framgångsrika och tillfredsställande liv.

Att leva i en relation med ADHD

Ingen relation är den andra lik men att navigera genom en relation med någon som har ADHD innebär ofta mycket känslor och kärlek men samtidigt intensiva och unika utmaningar och dynamik. En framträdande påverkan är svårigheten att bibehålla uppmärksamhet och fokus. Personen med ADHD kan kämpa med att lyssna eller engagera sig fullt ut i samtal, vilket kan upplevas känslokallt och skapa känslor av förbiseende eller brist på intresse hos partnern.

Impulsiviteten, som ofta är karakteristisk för ADHD, kan också göra sig gällande i relationen. Organisation och planering kan vara svårt, vilket kan påverka vardagslivet och skapa stress för både personen med ADHD och dennes partner. Snabba beslut tas ofta utan fullständigt övervägande av konsekvenserna vilket kan skapa utmaningar och kanske frustration hos partnern. Inte sällan kan personer med ADHD också vara mer benägna att ta risker eller agera impulsivt i sexuella situationer.

Stämningssvängningar och känslomässiga överreaktioner är andra aspekter som kan prägla relationen. Den emotionella dynamiken kan variera, och för partnern kan det vara en utmaning att förutsäga och hantera dessa variationer, vilket kan leda till en tillvaro som växlar mellan kärlek och trubbel .

Glömska och distraktion kan också påverka praktiska aspekter av livet tillsammans. Viktiga saker kan glömmas bort, och uppgifter kanske inte blir slutförda som planerat. Detta kan skapa frustration och kräva extra ansträngning från båda parter för att hantera.

Men att leva i en relation med någon som har ADHD kan såklart även innebära sådant som kan bidra till relationen på positiva sätt genom att tillföra kreativitet, entusiasm och spontanitet. Personer med ADHD är ofta passionerade och kan erbjuda en unik livlighet till sina partners, vilket kan vara berikande och spännande. De har ofta en förmåga att tänka snabbt, kreativt och flexibelt vilket kan vara till nytta i många situationer. Ofta med stor känslighet och empati. Så trots de utmaningar som ADHD kan medföra i en relation, finns det positiva egenskaper som kan stärka och diversifiera relationer när de hanteras med förståelse och öppen kommunikation.

För en framgångsrik relation är kommunikation och ömsesidig förståelse centralt. En psykolog kan hjälpa dig som lever i en relation förstå de specifika utmaningar som ADHD kan medföra och underlätta för er som par att hitta en ömsesidig förståelse era respektive perspektiv. Psykologen kan också erbjuda verktyg och strategier för att hantera ADHD-relaterade sociala svårigheter, såsom kommunikationsövningar, tidsplaneringstekniker och konflikthantering.

En psykolog kan hjälpa dig som har ADHD

För dig som gjort en utredning och diagnostinserats med ADHD kan en legitimerad psykolog kan spela en viktig roll genom att erbjuda olika typer av stöd. Anledningen till att du söker hjälp kanske inte handlar bara om din ADHD utan även andra utmaningar och livsproblem. Nedan är några sätt på vilka en psykolog kan vara till hjälp för dig med ADHD genom att också adressera de särskilda utmaningar diagnosen kan föra med sig:

• Psykoedukation: Psykologen kan tillhandahålla psykoedukation om ADHD, inklusive att förklara vad det är, hur det påverkar individen och vilka behandlingsalternativ som är tillgängliga. Detta kan hjälpa personen och deras familj att förstå och hantera symptomen bättre.

• Kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT kan vara användbart för att hjälpa personen att utveckla strategier för att hantera uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och svårigheter med organisation och planering. Terapin kan fokusera på att förändra negativa tankemönster och främja mer adaptiva beteendemönster.

• Stresshantering och coping-strategier: Psykologen kan lära ut specifika strategier för stresshantering och coping som är anpassade för personer med ADHD. Det kan inkludera att utveckla rutiner, organisatoriska färdigheter och strategier för att hantera svårigheter med tidsuppfattning.

• Familjeintervention: Om det finns familjemedlemmar som påverkas av ADHD, kan psykologen erbjuda familjeintervention för att förbättra kommunikationen och stödet inom familjen. Det kan också vara en plats för att adressera eventuella missförstånd eller frustrationer relaterade till ADHD-symtomen.

• Karriär- och skolrelaterad stöd: Psykologen kan erbjuda stöd för att hjälpa personen med ADHD att navigera i arbets- eller skolmiljön. Det kan inkludera att utveckla anpassningar och strategier för att förbättra prestation och fungerande.

Snabb tillgång till psykolog

Snabb tillgång till psykologisk behandling är viktigt, och Inemotion Psykologi strävar efter att kunna erbjuda er en tid för privat terapi inom en rimlig tidsram. Dessutom kan ni hos oss få tillgång till ett obegränsat antal besök hos er psykolog, vilket ger dig möjlighet att få kontinuitet i  behandlingen för att uppnå de resultat ni önskar och behöver.

Träffa psykolog utan remiss

För att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi krävs ingen remiss. Vi finns här för att hjälpa dig och samtidigt göra det så smidig som möjligt att ta kontakt för att boka tid hos psykologen. Om du har några frågor eller bekymmer, tveka inte att kontakta oss. Träffa psykolog privat utan remiss hos Inemotion Psykologi.

Om privat finansierad psykologisk behandling

Inemotion Psykologi är en privat psykologmottagning. Du som klient betalar själv för behandlingen vid besök hos en privat psykolog. 

Intresserad, vill veta mer eller komma igång direkt med din terapi?

Om du är intresserad av att veta mer, har frågor eller vill komma igång med din terapi, ta kontakt via kontaktformuläret. Det går såklart också bra att ringa eller skriva ett mail (glöm inte att uppge ditt telefonnummer). Mottagningen finns i Upplands Väsby, norr om Stockholm. 

Inemotion Psykologi tar emot besök av klienter från hela Storstockholm även om de flesta kommer från norrort och angränsande kommuner som Täby, Vallentuna, Sollentuna, Åkersberga, Märsta och Sigtuna. Du behöver ingen remiss för att träffa en psykolog hos Inemotion Psykologi.